Juridik kring skilsmässa

[landsbygdsbo]

För att bli ansvarig för en skuld måste man stå med på låneavtalet. Det räcker inte med att en egendom man är ägare i används som säkerhet för någon annan persons lån. Så jag håller inte med om din slutsats i punkt 1.

Men, skulden kommer in som en minuspost i "Boet" vilket alltså då gör att man solidariskt blir ansvarig ner till boet töms. Sedan riskerar man att få vara med och betala resten med.

 

[Clabbe]

Men, skulden kommer in som en minuspost i "Boet" vilket alltså då gör att man solidariskt blir ansvarig ner till boet töms. Sedan riskerar man att få vara med och betala resten med.

Nej, man blir inte solidariskt ansvarig för skulden.

 

[Clabbe]

Men vänta nu..om Kalle har med sig 2 mille och Lisa 4 mille när de gifter sig...och skiljer sig 2 år senare med 2 mille i skulder...Så tar Kalle med sig 2 mille och Lisa 2 mille ur boet eller hur?

Om deras förhållande varat mindre än 5 år så kan jämkningsregeln i ÄktB åberopas. Det innebär att inte hela nettot räknas med i det gemensamma boet.

Och om det finns enskild egendom eller skulder på enskild egendom i de där millarna så räknas de inte heller in i boet.

 

[landsbygdsbo]

Om deras förhållande varat mindre än 5 år så kan jämkningsregeln i ÄktB åberopas. Det innebär att inte hela nettot räknas med i det gemensamma boet.

Och om det finns enskild egendom eller skulder på enskild egendom i de där millarna så räknas de inte heller in i boet.

Enskild egendom räknas överhuvudtaget inte in. Min argumentering gäller endast om inget är skrivet. Har man exempelvis pantbrev som tagits ut gemensamt med syfte att låna hos X banken, så är det inte helt otroligt att en av makarna kan låna upp på dessa efter ett antal år då amorteringarna skapat utrymme. Det kan ju exempelvis användas för att fylla på en checkkredit som den ene har i sitt företag...och det kan ju ha skett ett antal ggr tidigare.

 

[landsbygdsbo]

Det är viktigt att komma ihåg att man inte kan räkna med skulder som överstiger vad man har i tillgångar. Detta förklarar sig bäst med ett exempel. Anta att man har en skuld på 300 000 kr. Om man då äger tillgångar för 100 000 kr är man alltså totalt sett skuldsatt med 200 000 kr. Man får dock inte räkna med sig dessa 200 000 kr gentemot den andra maken när man lägger ihop vad man totalt äger i egendom och sedan delar med två. I detta fall blir istället värdet som man använder sig av helt enkelt 0 kr och inte -200 000 kr. Har man större skulder än tillgångar blir alltså resultatet att man får ta del av hälften av den andra makens övervärde vid skilsmässan.

 

[MiaMia]

Men vänta nu..om Kalle har med sig 2 mille och Lisa 4 mille när de gifter sig...och skiljer sig 2 år senare med 2 mille i skulder...Så tar Kalle med sig 2 mille och Lisa 2 mille ur boet eller hur?

Antar du menar de har samma summa kvar vid skilsmässan, hur mycket de hade från början spelar inte roll.
Skillnaden syns när det blir någon som har mer skulder än tillgångar, säg att lånet är 3.
Alt 1 Kalles skuld: K 2-3=0, L 4-0=4; 4 att dela, Lisa ger Kalle 2
Alt 2 Lisas skuld: K 2-0=2, L 4-3=1; 3 att dela, Kalle ger Lisa 0,5
Alt 3 Gemensam skuld: K 2-1,5=0,5, L 4-1,5=2,5; 3 att dela, Lisa ger Kalle 1

Men, skulden kommer in som en minuspost i "Boet" vilket alltså då gör att man solidariskt blir ansvarig ner till boet töms. Sedan riskerar man att få vara med och betala resten med.

Boet består av båda parternas giftorättsgods. Skulderna är inte en del av boet, de används bara för att göra ett avdrag i beräkningen.
Du ska beräkna vardera parts andel av boet separat, innan du slår ihop det och delar. Har en skulder och en tillgångar så blir boet aldrig noll.

Även om Kalle hade haft 10 i skuld i alt 1 så blir Lisas summa fortfarande 4, varav Kalle får 2.
Sen står han kvar med sina egna skulder som är bara hans och Lisa får behålla sina 2 milj. (dvs. halva sin egendom)
Och hon är aldrig ansvarig för hans lån. Det enda hon ska göra är att ge 2 av sina tillgångar till Kalle. Om han sen betalar på lånet eller spelar bort dem rör inte henne ett skvatt.

Läs kommentaren till 11:2 och 11:3 här https://lagen.nu/1987:230
Bl.a. "Vid bodelning räknar man ihop summan av vardera makens giftorättsgods, gör avdrag för de skulder make har och delar återstoden på hälften." "Om make har mer skulder än tillgångar återstår ingenting till delning. En makes tillgångar används dock aldrig för täckning av den andres skulder." "Det som återstår efter skuldavräkningen läggs samman och delas lika mellan makarna."
+ räkneexemplet

 

[MiaMia]

Det är viktigt att komma ihåg att man inte kan räkna med skulder som överstiger vad man har i tillgångar. Detta förklarar sig bäst med ett exempel. Anta att man har en skuld på 300 000 kr. Om man då äger tillgångar för 100 000 kr är man alltså totalt sett skuldsatt med 200 000 kr. Man får dock inte räkna med sig dessa 200 000 kr gentemot den andra maken när man lägger ihop vad man totalt äger i egendom och sedan delar med två. I detta fall blir istället värdet som man använder sig av helt enkelt 0 kr och inte -200 000 kr. Har man större skulder än tillgångar blir alltså resultatet att man får ta del av hälften av den andra makens övervärde vid skilsmässan.

Såg inte det där sista innan jag svarade....då hade det kanske inte behövts
Nu har du ändrat dig mot vad du argumenterade för innan om solidariskt ansvar och att boet kan tömmas helt av den enes skulder...

 

[landsbygdsbo]

Såg inte det där sista innan jag svarade....då hade det kanske inte behövts
Nu har du ändrat dig mot vad du argumenterade för innan om solidariskt ansvar och att boet kan tömmas helt av den enes skulder...

Har man större skulder än tillgångar blir alltså resultatet att man får ta del av hälften av den andra makens övervärde vid skilsmässan...vad det detta du menade...

 

[Clabbe]

Enskild egendom räknas överhuvudtaget inte in. Min argumentering gäller endast om inget är skrivet. Har man exempelvis pantbrev som tagits ut gemensamt med syfte att låna hos X banken, så är det inte helt otroligt att en av makarna kan låna upp på dessa efter ett antal år då amorteringarna skapat utrymme. Det kan ju exempelvis användas för att fylla på en checkkredit som den ene har i sitt företag...och det kan ju ha skett ett antal ggr tidigare.

För att ytterligare belåna det gemensamma boendet krävs andra partens samtycke, så det ska iallafall inte vara dolt för andra parten.
Och om allt är giftorättsgods så räknas ju även företagets värde in i uträkningen av vad den parten ska bidra med till boet vid en bodelning. Så minus lån från banken och plus ökning av saldot på checkkontot bör ju ta ut varandra.

 

[MiaMia]

Har man större skulder än tillgångar blir alltså resultatet att man får ta del av hälften av den andra makens övervärde vid skilsmässan...vad det detta du menade...

Hela det inlägget

 

[landsbygdsbo]

För att ytterligare belåna det gemensamma boendet krävs andra partens samtycke, så det ska iallafall inte vara dolt för andra parten.
Och om allt är giftorättsgods så räknas ju även företagets värde in i uträkningen av vad den parten ska bidra med till boet vid en bodelning. Så minus lån från banken och plus ökning av saldot på checkkontot bör ju ta ut varandra.

Då är vi inne på nästa nivå...bevisning om vad, vem visste..

 

[landsbygdsbo]

Hela det inlägget

Har man alltså större skulder så...än tillgångar blir alltså resultatet att man får ta del av hälften av den andra makens övervärde vid skilsmässan.

 

[Clabbe]

Då är vi inne på nästa nivå...bevisning om vad, vem visste..

Måhända. Samtycke till inteckning och avhändande ska åtminstone lämnas skriftligen. ÄktB 7:5.

 

[MiaMia]

Har man alltså större skulder så...än tillgångar blir alltså resultatet att man får ta del av hälften av den andra makens övervärde vid skilsmässan.

Förstår inte vad du vill säga med den upprepningen av tidigare text?

 

[Oldie]

För att ytterligare belåna det gemensamma boendet krävs andra partens samtycke, så det ska iallafall inte vara dolt för andra parten.
Och om allt är giftorättsgods så räknas ju även företagets värde in i uträkningen av vad den parten ska bidra med till boet vid en bodelning. Så minus lån från banken och plus ökning av saldot på checkkontot bör ju ta ut varandra.

Ett aktiebolag som den ena parten äger helt eller delvis kan aldrig bli en del av giftorättsgodset.

 

[Anders]

Som när en blind leder en blind.

 

[Clabbe]

Ett aktiebolag som den ena parten äger helt eller delvis kan aldrig bli en del av giftorättsgodset.

Vad grundar du det på?

 

[landsbygdsbo]

Måhända. Samtycke till inteckning och avhändande ska åtminstone lämnas skriftligen. ÄktB 7:5.

Och detta stämmer alltså inte?

Vid en bodelning innebär detta att den make som har skulderna får dra av dessa från sitt giftorättsgods. Överstiger skulderna giftorättsgodset blir summan 0, det kan aldrig bli minus - då skulle man ju vara tvungen att betala sin makes skulder. Efter skuldtäckningen läggs vardera makes giftorättsgods samman (se ÄktB 11 kap. 3 §), och summan delas på två. Om den ena maken har mer skulder än giftorättsgods innebär det alltså att denne "bidrar" med 0 i giftorättsgods, och då får hälften av den andre makens giftorättsgods i andelsberäkningen.

 

[landsbygdsbo]

Ett aktiebolag som den ena parten äger helt eller delvis kan aldrig bli en del av giftorättsgodset.

om dessa aktieandelar står upptagna som enskild egendom...

 

[Clabbe]

Och detta stämmer alltså inte?

Vid en bodelning innebär detta att den make som har skulderna får dra av dessa från sitt giftorättsgods. Överstiger skulderna giftorättsgodset blir summan 0, det kan aldrig bli minus - då skulle man ju vara tvungen att betala sin makes skulder. Efter skuldtäckningen läggs vardera makes giftorättsgods samman (se ÄktB 11 kap. 3 §), och summan delas på två. Om den ena maken har mer skulder än giftorättsgods innebär det alltså att denne "bidrar" med 0 i giftorättsgods, och då får hälften av den andre makens giftorättsgods i andelsberäkningen.

Var har jag påstått om det stämmer eller inte?