Jobb och barn...

Status
Stängd för vidare inlägg.
S

sisco

Vad tycker ni?
Jag har mer eller mindre lovat att jag ska jobba utomlands -07 och fram till dess jobba och stå i och avancera ;) ...
Nu vill ja ha barn :eek: och det kommer ju att öventyra detta "löfte".

Hur ska jag göra :confused:
Är det någon här som har varit i samma situation kanske?
 
Sv: Jobb och barn...

sisco skrev:
Vad tycker ni?
Jag har mer eller mindre lovat att jag ska jobba utomlands -07 och fram till dess jobba och stå i och avancera ;) ...
Nu vill ja ha barn :eek: och det kommer ju att öventyra detta "löfte".

Hur ska jag göra :confused:
Är det någon här som har varit i samma situation kanske?

Varför skulle det äventyra löftet? Det finns väl en far? Du kan väl bli gravid och få barn och överlåta ansvaret till honom om du sätter karriären högt. Bebisen och mannen kan du ta med utomlands eftersom du/ni kan få föräldrapenning i upp till sex månader.
 
Sv: Jobb och barn...

Frågan är måste du välja?

Barn eller Utlandsvistelse med jobbet.

Vem säger att du väljer fel om du väljer barn.

Är det något/någon som säger att bara barnlösa kvinnor kan avancera på ditt jobb?
 
Sv: Jobb och barn...

Generellt "svar" ;)

Jag kommer inte kunna ta med mig pappan utomlands, i alla fall inte när jag det passar med mitt jobb.

Jag vet så klart att man kan ha barn och bo utomlands och satsa på karriär.
Jag vill inte strunta i mitt barn dock, utan vill ha tid med det.

Men det är nog vanligare att kvinnor i karriären har barn än att de inte har det :angel: .

Om det skulle bli så att jag blev med barn så skulle det förmodlingen betyda att jag vill vara mammaledig.
Detta kommer förmodligen då sammafalla med den planerade utlandsvistelsen. Därav dilemmat, men varför måla f-- på väggen, jag är inte gravid :crazy: så detta kommer kanske inte bli något problem.

Jag bara målar upp något slags sinario när jag ska komma krypande och säga till bossen att jag visst råkade bli gravid så jag inte kan åka. Så all tid och pengar ni lagt på mig var förgäves he he :) :o :crazy:

Äh jag får väll vänta, men jag blir inte yngre och det kommer nog alltid dyka upp något som gör att det inte "passar" med barn.

Äh, jag vet inte :cry: känner mig ambivalent.
 
Sv: Jobb och barn...

Jag vill fraga vad som ar den stora grejen med att jobba utomlands? Vart ar utomlands dessutom, har du ett speciellt land i tanken?

Jag bor utomlands och har gjort det i ca 9 ar, delat pa 3 olika lander, jag har bott pa Irland i 6 1/2 ar nu och jag maste faktiskt saga att det ar vardag vart man an kommer och jag skulle aldrig ge upp sambo eller framtids planer pa att fa "en chans" att jobba utomlands.

Nar jag valjer saker i livet brukar jag tanka pa hur glad jag kommer att bli av att beratta det for underskoterskorna pa langvarden, nar jag ar sa gammal att jag ligger dar. Jag vill ha roliga erfarenheter att beratta, historier om hur jag blev attackerad av en krokodil i Amazonas, hur jag tappade bort pass och pengar i Kina och fick sitta i fangelse, hur jag drev boskap mellan Texas och Arizona, etc, etc.
Men om jag bara vill resa och aventyra kommer jag nog att ligga dar pa langvarden utan att nagon halsar pa mej, det ar bara jag och mina minnen.

Samtidigt som jag vill uppleva speciella saker, sa ar jag helt saker pa att jag har ett lika underbart och spciellt liv av att spendera midsommar i sommarstugan i Dalarna med familjen - bara lite mer Svensson. Mina arr och minnen av krokodil-attacken i Amazonas kommer inte vara nagonting i jamforelse med att foda egna barn och se dem vaxa upp.
Dock kommer det sakerligen vara mer intressant att hora for underskoterskorna pa langvarden...men det ar allt.

Jag tror inte att man ska valja mellan karriar eller barn, da det gar utmarkt att kombinera bada. Dessutom sa ar det ganska langt till 2007, vilket innebar att vad som helst kan handa...foretaget du arbetar for kanske gar i konkurs, eller kops upp av ett annat foretag och du sparkas, vad som helst kan handa egentligen.
Dessutom kan du ge ditt jobb ditt allt tills du fyller 65...men du kan ge dina barn och barnbarn hela livet!!
 
Sv: Jobb och barn...

ramonarunds skrev:
Jag vill fraga vad som ar den stora grejen med att jobba utomlands? Vart ar utomlands dessutom, har du ett speciellt land i tanken?

Det är inte själva utomlands-jobba som är problemet igentligen. Det har jag gjort förrut och det är inte så att det lockar och att jag inte vill "ge upp" nåt annat pågrund av detta.

Dilemmat är att jag måste vara på plats och inte vara mammaldig just då, att det inte är i Sverige spelar mindre roll, bara det att pappan inte kan hänka och det kan ju bli en aning jobbigt med ett spädbarn och 10 timmars arbetsdag utan hjälp.

Pappan vill nog inte detta heller....

Det skulle vara jobbigt med hjälp också. Inget som lockar direkt :cry: .
 
Sv: Jobb och barn...

Nar jag valjer saker i livet brukar jag tanka pa hur glad jag kommer att bli av att beratta det for underskoterskorna pa langvarden, nar jag ar sa gammal att jag ligger dar. Jag vill ha roliga erfarenheter att beratta, historier om hur jag blev attackerad av en krokodil i Amazonas, hur jag tappade bort pass och pengar i Kina och fick sitta i fangelse, hur jag drev boskap mellan Texas och Arizona, etc, etc.
Men om jag bara vill resa och aventyra kommer jag nog att ligga dar pa langvarden utan att nagon halsar pa mej, det ar bara jag och mina minnen.

Samtidigt som jag vill uppleva speciella saker, sa ar jag helt saker pa att jag har ett lika underbart och spciellt liv av att spendera midsommar i sommarstugan i Dalarna med familjen - bara lite mer Svensson. Mina arr och minnen av krokodil-attacken i Amazonas kommer inte vara nagonting i jamforelse med att foda egna barn och se dem vaxa upp.
Dock kommer det sakerligen vara mer intressant att hora for underskoterskorna pa langvarden...men det ar allt.

Wow! I'm impressed! :bow: Vilken mognad du bjuder på! :) Jag fungerade mycket som dig förr och hade drömmar om spännande saker. Inte direkt krokodiler i Amazonas, men jag hade en hel del tankar om vilket fantastiskt yrkesliv jag skulle ha. Jag ville allt och lite till på jobbet, men sedan insåg jag att jobbet inte skulle stå där om jag blev sjuk. Jobbet skulle inte hålla min hand när jag blev rädd och jobbet skulle absolut inte stötta om jag blev oduglig i deras ögon.

Någonstans där insåg jag att jag måste satsa på mig själv och min lycka. Min lycka är att jag har en familj som tycker mycket om mig. Jag behöver jobb för att kunna försörja familjen, men jobbet är en försörjningsresurs som jag trivs med. Familjen är min kärleksresurs och det är den som ger mig bekräftelse. Jag vill ha en fin relation med min familj tills jag dör! :love:

Jag tror inte att man ska valja mellan karriar eller barn, da det gar utmarkt att kombinera bada. Dessutom sa ar det ganska langt till 2007, vilket innebar att vad som helst kan handa...foretaget du arbetar for kanske gar i konkurs, eller kops upp av ett annat foretag och du sparkas, vad som helst kan handa egentligen.
Dessutom kan du ge ditt jobb ditt allt tills du fyller 65...men du kan ge dina barn och barnbarn hela livet!!

Så har jag också resonerat. Allt går att lösa för familjen, det är en fråga om tid, energi och pengar. Jag skulle inte tvekat att arbeta utomlands en tid (om det sisco menar är att jobbet kräver stor uppmärksamhet från hennes sida under en begränsad tid?) och jag hade nog försökt förmå maken att ta det största ansvaret för barnet under den tiden. Han borde kunna det eftersom han har rätt till föräldraledighet. handlar det om vilja... ja, då vet jag inte om jag skulle vilja vara med en sådan man? Jag utgår ifrån att man är två om att bli föräldrar och man är två om ansvaret. Hänger ens jobb och karriär på några månader/ngt år så går det väl att ordna?

Däremot hade jag aldrig, aldrig, aldrig någonsin valt ett jobb istället för barnens hela uppväxt! alltså, en arbetsgivare som inte tar någon som helst hänsyn till att man har barn är nog ingen bra arbetsgivare. Jag tror på balans i tillvaron.
 
Sv: Jobb och barn...

prinsessfeminist skrev:
Har du frågat honom? Du kanske har fel?

Vad jag menade var att "pappan" inte vill att jag och bebben ska åka utan honom..så klart :D !

Äh, skit samma det kommer funka det vet jag igentligen, det gör det ju alltid, löser sig menar jag.

Jag får anpassa min ev barnledighet till jobbet.
Pappan får anpassa sitt till mitt ett tag och vara lyx-hemmaman ett tag ;) om det ska bli nåt barn :banana: .

Det vet jag att han skulle när det väl kommer till kritan :angel: .

Det sura är väll igentligen att jag lovat jobbet typ och det kommer bli lite knöligare men jag säger att det var oplanerat..... :o
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Jag har tänkt länge att jag vill åka till Tom Tits med barnen, och nu kommer en stängningsdag när jag kan vara kompledig. Vi har dock en...
Svar
6
· Visningar
605
Senast: Mirre
·
Övr. Barn Jag vet att vi pratade om det här för ett år sedan, och vi har fortfarande inte skaffat någon hemstädning. Det är av flera skäl men en...
2 3
Svar
40
· Visningar
3 341
Senast: Blyger
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 811
Senast: Anonymisten
·
Övr. Barn Ett barn i dotterns förskolegrupp försöker tvinga henne att konstant leka med henne. Gör inte dottern det så blir det andra barnet...
2
Svar
26
· Visningar
2 863
Senast: Mirre
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp