Sv: Jag vill få barn tidigt...
Grattis till din inställning, jag tycker iofs inte att det är så tidigt att bli mamma vid 21 det är snarare så att det är normalt att vilja ha barn i den åldern, jag tycker det är märkligt att många väntar med att skaffa barn tills de är trettio...
Men det är ju mina åsikter, som ung mamma ser jag bara fördelar, det är lättare att orka med när man är ung, skulle aldrig orka med nattvak mm. lika lätt nu när jag är trettifyra som när jag fick barn, skulle fylla arton samma år som jag fick barn och skulle fylla tjugo samma år som barn nr. två föddes.
Det enda negativa jag kan komma på är dessa insnöade människor som undrar om det inte varit bättre att vänta... På vadå? Mina barn är lika planerade som många andras och det är tråkigt att behöva förklara det.
Min känsla är att jag dels kommer ihåg hur jag själv reagerade som barn och att jag därför har lättare att sätta mig in i barnets situation.
Tex upplever jag inte alls mina barns tonårs tid som något jobbigt utan jag njuter i fulla drag av att se dem utvecklas till egna individer, jag minns ju hur jag önskar att jag blivit bemött i den omvälvande tonårstiden, och försöker bemöta mina barn så som de behöver bli bemötta, bara genom att säga till en tonåring som är ilsken som ett bi att man älskar
det istället för att bli arg, att ta deras nonchalans för vad den är, ett sätt att bli vuxen, att få dela med sig av sin "visdom" och göra det med både humor och allvar.
Det finns bara en andledning att skaffa barn och det är egoistiskt, men tur är väl det, de som säger annat ljuger eller också är det väldigt synd om dem och deras barn för för vems skull är det då man skaffat barn? För att föräldrarna ville ha barnbarn? Eller för att samhället vill?
Det enda jag ber dig tänka på är att skaffa dej rätten till föräldra penning, alltså jobba ett tag.
Jag jobbade ett år mellan nian och gymnasiet så för mej var den saken klar!
Lycka till med dina framtida barn
Grattis till din inställning, jag tycker iofs inte att det är så tidigt att bli mamma vid 21 det är snarare så att det är normalt att vilja ha barn i den åldern, jag tycker det är märkligt att många väntar med att skaffa barn tills de är trettio...
Men det är ju mina åsikter, som ung mamma ser jag bara fördelar, det är lättare att orka med när man är ung, skulle aldrig orka med nattvak mm. lika lätt nu när jag är trettifyra som när jag fick barn, skulle fylla arton samma år som jag fick barn och skulle fylla tjugo samma år som barn nr. två föddes.
Det enda negativa jag kan komma på är dessa insnöade människor som undrar om det inte varit bättre att vänta... På vadå? Mina barn är lika planerade som många andras och det är tråkigt att behöva förklara det.
Min känsla är att jag dels kommer ihåg hur jag själv reagerade som barn och att jag därför har lättare att sätta mig in i barnets situation.
Tex upplever jag inte alls mina barns tonårs tid som något jobbigt utan jag njuter i fulla drag av att se dem utvecklas till egna individer, jag minns ju hur jag önskar att jag blivit bemött i den omvälvande tonårstiden, och försöker bemöta mina barn så som de behöver bli bemötta, bara genom att säga till en tonåring som är ilsken som ett bi att man älskar
det istället för att bli arg, att ta deras nonchalans för vad den är, ett sätt att bli vuxen, att få dela med sig av sin "visdom" och göra det med både humor och allvar.Det finns bara en andledning att skaffa barn och det är egoistiskt, men tur är väl det, de som säger annat ljuger eller också är det väldigt synd om dem och deras barn för för vems skull är det då man skaffat barn? För att föräldrarna ville ha barnbarn? Eller för att samhället vill?
Det enda jag ber dig tänka på är att skaffa dej rätten till föräldra penning, alltså jobba ett tag.
Jag jobbade ett år mellan nian och gymnasiet så för mej var den saken klar!
Lycka till med dina framtida barn
