Jag vill bara rida

[Chili]

Känner ni aldrig så? Jag vill bara rida. Inget annat. Inget konstigt, inga krusiduller, inga problem.

När jag var 10, då bara red jag. Vetenskapen hade ännu inte nått mina öron. Det enda jag praktiserade var höanalys. Men i ridningen - nej. Vadå gelepaddar, vadå tillpassade sadlar? Nosgrimma för olika resultat, nänä, jag red utan nosgrimma.
Jag struntade i om hästen gick fint i form, bara den galopperade när jag ville och skrittade när jag ville. Form kunde den gå i när jag tränade dressyr, i skogen struntade jag högaktningsfullt i det.

Jag bara red, helt enkelt. Upp på hästen, ut och ha kul!

Idag funkar det inte så. Idag bombarderas man hela tiden med hur man ska bli en bättre hästmänniska och ryttare. Hästen måste alltid gå i form; ingen duktig ryttare låter hästen belasta frambenen. Den ska gås igenom av ET, sadeln ska vara dyr och tillpassad och man måste hänga med i alla nya rön.
Jag säger inte att allt det här är dåligt. Troligtvis mår hästarna mycket bättre, men på ett sätt känns det samtidigt som att många företag utnyttjar denna vilja att göra allt för våra djur. Plus att de gärna ger oss ångest. De flesta anser sig vara "en dåligt sittande klump" på hästen trots att de inte är värre än gemene man. Man känner sig ful när utrustningen inte matchar eller dålig om en ögonblicksbild visar en spänd häst.

Så allting åsido - är det ingen annan som saknar tiden då man bara red, hade kul, galopperade över åkrarna och hellre bodde i stallet än hemma? Detta är inget påhopp... bara en liten saknad efter ungdomens ovetande.

 

[nexxa]

Sv: Jag vill bara rida

Jag förstår hur du menar. Man var ovetandes = allt blev enkelt och billigt.

 

[Cronis]

Sv: Jag vill bara rida

Visst saknar jag den tiden.
När man va liten.

Men jag är i stallet lika mycket nu, (när jag har häst) som när jag va liten.
jag kan rida utan krav, och rider gärna i jeans, joggingbraller å gummistövlar...
Så lite barn-skadad är jag nog, trots mina äldre dagar.

 

[Chili]

Sv: Jag vill bara rida

Ja men precis... man visste inte bättre Härliga tider. Men kanske härligare nu för hästarnas del.

 

[fuxsto]

Sv: Jag vill bara rida

Jag förstår precis vad du menar och håller med. Jag tänker ofta på det här, och längtar tillbaka till tiden då man inte OROADE sig hela tiden. Nu är det alltid något som man tänker på och oroar sig för, ofta i förebyggande syfte, är hästarna för tjocka? Ska de få fång? Hur påverkar det här underlaget? Ligger sadeln verkligen perfekt?

Visst är det bättre för hästarna ju mer kunskap man har, men jag saknar också tiden då glädjen inte överskuggades av oron.

 

[TinyWiny]

Sv: Jag vill bara rida

Ja jag håller med dig, allt var så mycket enklare då, sadel eller barbacka, det kvittade ju då
Visst är okunskapen skön ibland, men jag är ändå glad att jag har mer kunskap idag.
Men faktum är att när jag rider så kämpar jag inte, jag njuter och lär hästen i små steg, och jag blir så glad när hon förstår

 

[Unsichtbar]

Sv: Jag vill bara rida

Förstår mig så in i det du skriver. Saknar det med. Nu är det träckprover, sadelanpassning, tandläkare, vacc. Stress ångest stress ångest

Man kunde vara överlycklig om man klarat att hoppa 30 cm på andra försöket, nu är det aldrig nog.

 

[angelwings]

Sv: Jag vill bara rida

*kl*

Jag kan sakna livets okomplicerade delar jag med, vääääldigt ofta men efter allt jag varit med om sista året (finns en tråd om det så jag drar inget här) har jag insett att man ska göra det man mår bra av.

Jag har köpt en liten madam som liksom jag vill få det bättre i livet och tuffa runt i skogen, kela och ha roligt och visst är det med många tankar i bakhuvudet som man håller igång men jag försöker trycka undan dem och tänka att jag gör det här för att det är roligt och jag mår bra av det.

Det funkar inte alltid men jag försöker. Dessutom var min häst så illa riden innan så även om jag skulle glömma majoriteten av det jag lärt mig under de 28 år jag hållt på med hästar skulle hon nog ha det bättre hos mig ändå...

Det här blev nog lite rörigt, men det är en sån dag idag

 

[anna__panna]

Sv: Jag vill bara rida

jag ser det på ett lite annorlunda sätt. träckprov, sadelinpassning och foderanalyser, jag tycker det är kul! ser det inte som stress eller ångest att jag måste rida hästen i form på bra underlag och med rätt utrustning, jag älskar det! jag vill lära mig mer, veta mer, och när jag suttit här och läst på buke om något ridtips eller insektsavvisande medel, då vill jag genast ner till stallet och testa, och blir jätteglad när jag ser resultat! jag sticker också ut i skogen rätt ofta, på lång tygel i mjukisbyxor i flygande fläng, och hästarna tycker det är kuul!

 

[älgen]

Sv: Jag vill bara rida

Jag håller med till den grad att det ska vara KUL.

Sedan tror jag en del av det genuina hästkunnandet gått förlorat.
Lättare att folk "går på" diverse trender på det viset.

Mig veterligen har ingen häst fått hjärtsnörp av att ha blått schabrak och gröna lindor liksom.

Å, andra sidan är det bra att forskningen går framåt och man får ta del av nya rön.


Lagom är bäst!

 

[Chili]

Sv: Jag vill bara rida

Förstår vad du menar - jag tycker också det är kul! Till viss grad. Sen går det till överstyr...

Likaså när jag diskuterar hästar med min prestationsinriktade kompis, som inte äger men tävlar andras hästar, utbildar och är ridlärare. Hon ska köpa häst under året antagligen och ja... hennes tänk ger mig (mild) ångest ibland. Mycket för att hon egentligen ser ner på sådana som mig, som ibland vill vara kvar i barndomsträsket och inte siktar på SM-guld. Men eftersom vi är vänner är väl jag ett undantag, men hon förstår sig inte på skogsmullar.

Och det verkar vara en sån himla press på sådana personer som henne; hur hon ska rida, hur hon ska hantera hästen, hur högt hon hoppar. Det hade jag aldrig klarat av. *rörigt*

 

[Liten]

Sv: Jag vill bara rida

Japp, den känslan känner jag igen. När allt man vill är att bara, helt okomplicerat, flyta fram över marken med sin häst. Kravlöst..
Jag gör det fortfarande ibland, inte varje ridtur, men emellanåt. Och jodå, det märks på både mig och hästen - ren lycka. Inga tankar, bara en snabb härlig galopp..
(låter inte hästen lägga all tyngd i bogarna förstås, men begär inte perfekt form jämt heller, vi är inget dressyrekipage direkt )

ibland saknar jag tiden, innan "kraven" kom ikapp en, när allt var enkelt och fritt..
..likväl som jag ibland känner hur bra det känns när man lyckas med allt det där; formen, samspelet, takten o.s.v.
svårt att säga vad som är bäst...

ridning ska vara roligt, något man gör tillsammans med sin vän (hästen). naturligtvis är det bra med form, skolor o.s.v., men när det BARA blir prestige i allting varje steg, då känns det bara som ett måste. när all som ser dig rida förväntar sig att du ska komma faranade i nästan passage, att din ridning ska vara nästintill ofelbar, att du och hästen ska se tjusiga ut..gud..vissa trivs med det, jag gör det inte..

sen allt med sadelinpassning, över huvudtaget inpassning av utrustning - det älskar jag! *blivande sadelmakerilärling*
men inte på ett "snobbigt" sätt, utan helt enkelt så att grejjorna ska sitta och ligga bra på hästen. så att man slipper ta ut veterinären för ont i ryggen eller så :snirk: . men inte till överstyr.. (har tex en kompis som tävlar mycket, hon ska ha en ny måttbeställd sadel om och om igen, känns det som. senast var det för att hon köpt ett träns i rött läder, och då "passade ju inte den bruna sadeln"..huuuh..det är väl att gå lite vääl långt..nåväl, menar inte att döma andra, klart att ny fin utrustning är roligt, men...).

 

[IngelaH]

Sv: Jag vill bara rida

Nä, faktiskt inte. Jag är tacksam att jag tillhör den varianten som aldrig blir fullärd, trots att det finns så otroligt många här på bukefalos som vet allt om hur alla andra ska rida och sköta sina hästar och försöker utbilda oss andra obildbara .

Jag tycker att det är det som är det fantastiska med mitt intresse och min livsstil - hästlivet. Det fantastiska är att jag aldrig blir fullärd, utan att jag hela tiden kan lära mig något nytt.

Jag tycker faktiskt synd om alla experter här på bukefalos, som redan kan allt och har alla svaren.

Mvh

IngelaH som gläds åt alla nya kunskaper hon får varje dag.

 

[Chili]

Sv: Jag vill bara rida

Ja, visst är det lite tråkigt? Jag gillar inte alls att hänga på stora hästanläggningar med tränare och allt... För de vill inte lära, bara lära ut. Oavsett om de är tränare eller vanliga hästägare.
Vi har tex en ung tjej i stallet som är mkt intresserad av NH, "trots" att hon är hoppryttare med halvblod. Hon är jätteduktig och tålmodig med sin häst, rider den utan utrustning ofta. Men får skäll av sin ridlärare (på lantbruksgymnasiet hon går på) när hon låter hästen gå lös när hon skrittar av den Det finns bara ett sätt att hantera hästar och det är på klassiskt engelskt sätt, tydligen. Trött jag blir.

 

[MorvanMorr]

Sv: Jag vill bara rida

KL

Kanske är det så att man hela tiden går igenom olika faser i sin ridning och hästägande. Jag tycker allt som är förknippat med hästarna är underbart (utom när de mår dåligt såklart). Jag tränar i perioder men tar det också lugnt i perioder. Har egentligen inga andra ambitioner än att det ska vara skoj och att hästen ska ha det bra. Kanske beror detta på att hästen börjar bli äldre och är lite knackig - svårt att ha ambitioner då...

Jag tror man emellanåt måste påminna sig om varför man håller på och att man faktiskt inte måste så mycket egentligen. Som livet generellt - det är till för att njutas, inte att plåga sig igenom.

 

[eliis]

Sv: Jag vill bara rida

Jag får snarare ångerst när jag tänker på allt man gjort fel som ung och dum, när man inte visste mer. Känns bättre att ha kunskapen om vad som är bäst för hästen, och ryttaren med för den delen. Då vet jag att det inte bara är jag som njuter av tiden i stallet och på hästryggen, utan att hästen också uppskattar det.

Jag vill lära mig mer hela tiden, och jag tror att all kunskap som man kan lära sig om hästar betyder mycket för mitt hästintresse. Skulle jag bli fullärd skulle jag nog sluta med hästar

 

[Ellyne]

Sv: Jag vill bara rida

Jag förstår vad du menar. Ju mer man lär sig desto mer komplicerat blir det.
Det blir så stort rabalder också, småsaker blir helt plötsligt jätteviktiga.
Visst, det är viktigt att hästen går i form. Men vafan. Jag tror den mår bra av att ibland få springa i skogen och bara ha kul. Man får ju inte förstöra arbetsglädjen.

Även om man försöker tänka bort alla dem där "småsakerna" så är det riktigt svårt att bara rida när man väl har sina rutiner.
Sätter man sig upp och bara "rider" så blir man bara besviken på hur dåligt det gick. Man måste sänka sina krav. Men som sagt, det är riktigt svårt att koppla bort de där sakerna man får inpräntat i huvudet.
För att rida hästen utan nosgrimma, utan matchande utrustning, utan ridbyxor, utan benskydd, ej i form -- herregud det gör bara nybörjare!
Man mår nog bra av att försöka "bara rida" ibland.

 

[Galant]

Sv: Jag vill bara rida

Känner igen mig till viss del i det du skriver men också i det ingelah tillade; hästlivet är underbart för att jag varje dag lär mig något nytt. Tänker också att det är viktigt att skilja på den kunskap jag tillägnar mig och de ev krav andra eller jag ställer på mig. Så länge jag använder min kunskap på viktiga saker för hästens välmående är allt gott och väl men när kraven handlar om hur jag eller hästen ska se ut eller vad vi måste prestera då är det dax att se om sig. Varför blir sådant viktigt? För vem är det viktigt och är det rimliga krav?
Tror att det går att hålla en linje här så att hästarna får det de behöver men att vi fortfarande har KUL tillsammans och självklart dra ett race över en stubbåker

 

[lollipopocoaster]

Sv: Jag vill bara rida

jag förstår hur du tänker. vad som förhoppningsvis är gemensamt för alla hästmänniskor, är att vi vill att hästarna ska må så bra som möjligt: hantera, sko, rida, vårda och utrusta hästen optimalt. och jag vill ju så gärna att han ska må bra. med alla råd och rön från tidningar, reklam, internet och bekanta har jag utvecklat ångest. jag känner mig som en dålig människa när jag inte kan erbjuda honom det bästa och det faktum att jag inte är den bästa ryttaren.

jag tycker verkligen att dressyr är skitroligt. när man får en aha-upplevelse, det funkar och jag lär mig något nytt, det är det bästa jag vet. men en dag när jag var i skogen och inte lyckades rida honom i en bra form, la jag undan allt det där. jag fattade galopp, släppte tyglarna, blundade och lät honom rulla på. det var helt underbart.

 

[kaktusen]

Sv: Jag vill bara rida

jag förstår exakt. Jag oroar mig jämt! alltid är det något jag inte gjorde tillräckligt nogrannt, långsamt eller duktigt....

Men jag gör så att vissa dagar slänger jag mig upp barbacka (i kjol, shorts eller vad som jag har på mig för tillfället) nästa dag har jag lindor med matchande schabrak och hårttränar dressyr ... man ska inte lyssna på vad andra tänker och tycker, man ska ha kul och helst inte oroa sig över nånting