Casper
Trådstartare
Sv: Jag känner mig värdelös som hästägare.. =(
Och jag menar inte att vara emot piller på det sättet heller som det kanske låter så vi ska samarbeta du och jag
jag har tabletter för ångesten samt deppigheten, fast dom hjälper inte mig riktigt när mina pms besvär tar i, och dom kommer två veckor varje månad... då är det som värst för mig..
pillrena är jag "rädd" för dom gånger jag kanske glömt att ta dom "hjärnsläpp" eller liknande, då faller man (jag) som en fura och den känslan gillar inte jag- det är därför jag inte tycker om dom..
MEN pillerna håller en på benen-absolut!
Jag känner inte igen mig i panikångest... har aldrig varit i den sitsen. Vet bara hur deppressionen yppar sig, snarlikt det du beskriver i ditt inlägg...
Funderar över en sak som du säger,
Något som är trist upplever jag är att folk numera har "panikångest" som en ny modetrend så dom som kanske verkligen lider av det inte får den hjälp dom behöver- kanske lite lika dant som "utbrändhet"
Om du har panikångest behöver ju du oxå hjälp jag förstår om du inte vill knapra piller hela livet men du kanske behöver den hjälpen en kortare tid
Jag märker att det verkar som om jag verkligen förespråkar att äta mediciner och det gör jag inte om man verkligen klarar av sina problem själv, men om det är så att man inte, som jag tex, mår som sig själv, är som sig själv på flera flera år tänker jag som så att varför ska man ha det så när det finns hjälp...
Och jag menar inte att vara emot piller på det sättet heller som det kanske låter så vi ska samarbeta du och jag
jag har tabletter för ångesten samt deppigheten, fast dom hjälper inte mig riktigt när mina pms besvär tar i, och dom kommer två veckor varje månad... då är det som värst för mig..
pillrena är jag "rädd" för dom gånger jag kanske glömt att ta dom "hjärnsläpp" eller liknande, då faller man (jag) som en fura och den känslan gillar inte jag- det är därför jag inte tycker om dom..
MEN pillerna håller en på benen-absolut!