Jag har cancer

Jag behöver bara skriva av mig lite.

Igår fick jag beskedet som jag på ett sätt vetat om redan sedan Lucia när jag undersöktes första gången. Jag har cancer. Jag är 31 år, nybliven mamma och har bröstcancer.

Jag trodde att jag var förberedd på beskedet. Jag hade redan sett diagnosen på 1177 och redan innan lagt ihop ett och ett, men att öppna dörrarna till hela den här apparaten har varit jobbig. Allas reaktioner när jag har berättat har varit överväldigande. Så mycket stöd och omtanke, men samtidigt många upprörda känslor.

Tårarna har runnit mer eller mindre konstant sedan igår. Det blev inte mycket sömn inatt. Jag har fått sömntabletter som jag ska prova ikväll och hoppas på att få sova. Ångesten, tårarna, tankarna är hemska när det är tyst.

Dottern. 8 månader, och min största skräck just nu är att inte överleva. Då kommer hon aldrig minnas mig. Jag får energi av hennes skratt, hennes bus och hennes leende. Allt känns så overkligt. Kommer jag missa mycket av hennes uppväxt och utveckling på grund av den här helvetessjukdomen? Kommer jag orka ta hand om henne?

Det är läskigt att inte veta hur allt kommer bli. På måndag är det uppstartsmöte på Onkologen. Cellgifter är anhalt 1. Om allt går enligt plan så blir det operation och strålning om kanske ett halvår.

Nyåret känns som allt annat än gott. 2022 kommer bli mitt jobbigaste år hittills.

 

[Zinfernia]

Åh Marty, vilken jävla skit!

Jag har inga råd att ge men jag känner tre personer som också haft bröstcancer, två fick sina diagnoser i ungefär samma ålder som du.
Samtliga gick igenom cellgifter och operation. Alla tre överlevde och är helt friskförklarade idag - även hon som fick en mer aggressiv variant. Det som hade varit en dödsdom för 20 år sedan är idag ganska basic för sjukvården att fixa till.

Tänker på dig

 

[Sonic76]

Åh vad ledsen jag blir
Hållet alla tummar och tår för dig

 

[Bison]

Åh nej
Hoppas allt kommer gå så bra det bara kan

 

[Mineur]

Åh men fy så fruktansvärt tungt, jag riktigt rös och fick ont i hjärtat när jag läste ditt inlägg Även här tänker jag på dig och håller alla tummar & tassar för att allt kommer att gå bra.

 

[Calmiche]

Vi håller tummar och tassar att det går bra

Om det är någon tröst så är bröstcancer bland de "lättare" cancrarna att behandla. Oavsett blir det ju mycket tankar, oro och funderingar förstås
Min mamma fick bröstcancer för några år sedan(52 år då) och nyligen firade hon 2 år som recidivfri. Hon är pigg och mår bra, frånsett avsaknaden av ett bröst märker man ingenting på henne. Jag håller tummen att du får samma fantastiska bemötande när du kommer till ditt möte som hon fick, massa stöd, tydlig information och ett nummer att ringa vid minsta fråga Håller tummen allt går bra för dig också

 

[Thera]

Många kramar!

Jag förstår att allt känns nattsvart just nu, speciellt när du är nybliven mamma och all oro och tankar som följer med det.

Som Zinfernia skriver, cancervården har gått oerhört mycket framåt, och även de med spridd cancer överlever i mycket högre grad nu.

Vet du ännu vilken sorts cancer du har? Det verkar ju inte vara nån jättebrådska med operation och strålning i alla fall och det tolkar iaf jag som ett ”gott” tecken i sammanhanget.

Håller alla tummar!!

 

[Exit]

Jag behöver bara skriva av mig lite.

Igår fick jag beskedet som jag på ett sätt vetat om redan sedan Lucia när jag undersöktes första gången. Jag har cancer. Jag är 31 år, nybliven mamma och har bröstcancer.

Jag trodde att jag var förberedd på beskedet. Jag hade redan sett diagnosen på 1177 och redan innan lagt ihop ett och ett, men att öppna dörrarna till hela den här apparaten har varit jobbig. Allas reaktioner när jag har berättat har varit överväldigande. Så mycket stöd och omtanke, men samtidigt många upprörda känslor.

Tårarna har runnit mer eller mindre konstant sedan igår. Det blev inte mycket sömn inatt. Jag har fått sömntabletter som jag ska prova ikväll och hoppas på att få sova. Ångesten, tårarna, tankarna är hemska när det är tyst.

Dottern. 8 månader, och min största skräck just nu är att inte överleva. Då kommer hon aldrig minnas mig. Jag får energi av hennes skratt, hennes bus och hennes leende. Allt känns så overkligt. Kommer jag missa mycket av hennes uppväxt och utveckling på grund av den här helvetessjukdomen? Kommer jag orka ta hand om henne?

Det är läskigt att inte veta hur allt kommer bli. På måndag är det uppstartsmöte på Onkologen. Cellgifter är anhalt 1. Om allt går enligt plan så blir det operation och strålning om kanske ett halvår.

Nyåret känns som allt annat än gott. 2022 kommer bli mitt jobbigaste år hittills.

Min mamma fick också bröstcancer, allt gick bra!❤ Hon och många andra har beskrivit det läge du är i nu som det "värsta", ångesten innan behandlingarna kommit igång och man lever i ett vakuum.

Även om jag inte själv varit i din situation kan jag så väl föreställa mig ångesten när du tänker på din dotter, att bära hjärtat utanför kroppen! Men med stor sannolikhet är hon snart en som mig, en dotter vars mamma hade bröstcancer och det gick bra. Ta hand om dig❤

 

[Kilauea]

Varmaste kramar och tumhållning att allt går bra.
En bekant genomgick operation och behandling nu i år, hon har ändå mått hyfsat ok under tiden hon behandlats.

 

[IngelaH]

Jag behöver bara skriva av mig lite.

Igår fick jag beskedet som jag på ett sätt vetat om redan sedan Lucia när jag undersöktes första gången. Jag har cancer. Jag är 31 år, nybliven mamma och har bröstcancer.

Jag trodde att jag var förberedd på beskedet. Jag hade redan sett diagnosen på 1177 och redan innan lagt ihop ett och ett, men att öppna dörrarna till hela den här apparaten har varit jobbig. Allas reaktioner när jag har berättat har varit överväldigande. Så mycket stöd och omtanke, men samtidigt många upprörda känslor.

Tårarna har runnit mer eller mindre konstant sedan igår. Det blev inte mycket sömn inatt. Jag har fått sömntabletter som jag ska prova ikväll och hoppas på att få sova. Ångesten, tårarna, tankarna är hemska när det är tyst.

Dottern. 8 månader, och min största skräck just nu är att inte överleva. Då kommer hon aldrig minnas mig. Jag får energi av hennes skratt, hennes bus och hennes leende. Allt känns så overkligt. Kommer jag missa mycket av hennes uppväxt och utveckling på grund av den här helvetessjukdomen? Kommer jag orka ta hand om henne?

Det är läskigt att inte veta hur allt kommer bli. På måndag är det uppstartsmöte på Onkologen. Cellgifter är anhalt 1. Om allt går enligt plan så blir det operation och strålning om kanske ett halvår.

Nyåret känns som allt annat än gott. 2022 kommer bli mitt jobbigaste år hittills.

Syrrans barndomsvän, tillika min barndomsväns syster gick igenom din kommande strid under 3 år och kom ut starkare än någonsin, för ett år sedan. Det kommer du också att göra.

Jag har minst två personer till, som haft bröstcancer i min nära bekantskapskrets och INGEN som förlorat striden mot den cancern.

Så, andas och känn styrkan du får med dig av oss härinne. Vi tänker på dig.

 

[athena_arabians]

Men vilken skit @Marty Jag säger som flera andra här, upptäckt i tid är det ju ändå en god prognos numera. Jag känner flera som överlevt bröstcancer och är friskförklarade idag (vi har minst en här på Buke ).

Jag och Isis håller tummar, tår och tassar för dig

 

[Inte_Ung]

Men snälla rara vilken mardröm.
Jag hoppas så att allt skall gå bra för dig.
Det brukar gå bra.

 

[MJLee]

Men åh, här hålls det också stenhårt tummar och tassar Som många andra redan sagt så är det ett helt annat läge vad gäller bröstcancer än tidigare. Nu är överlevnads och total tillfrisknadsprocencent mycket hög.

Vi tänker på dig och din älskade dotter och din liga ikväll och hoppas att 2022 blir året du ser tillbaka på med glädje och lättnad.

 

[Marty]

Många kramar!

Jag förstår att allt känns nattsvart just nu, speciellt när du är nybliven mamma och all oro och tankar som följer med det.

Som Zinfernia skriver, cancervården har gått oerhört mycket framåt, och även de med spridd cancer överlever i mycket högre grad nu.

Vet du ännu vilken sorts cancer du har? Det verkar ju inte vara nån jättebrådska med operation och strålning i alla fall och det tolkar iaf jag som ett ”gott” tecken i sammanhanget.

Håller alla tummar!!

Jag minns inte helt vad de sa. Det var så mycket begrepp. Jag vet att den var trippelnegativ vilket jag förstår är att den inte är hormonkänslig. Tumören har sen KI67 på 80, vilket innebär att den är snabbväxande. Minns inte om den var HER2 neg eller pos, men jag tror neg. Pga detta är det bara cytostatika som biter. Ingen antikropp eller hormonbehandling funkar.

De verkar ha superbråttom med att komma igång med behandling. Normalt sett när man som jag är ung så plockar man ut ägg eftersom man riskerar att inte kunna få barn naturligt. I mitt fall avrådde de från det eftersom det skulle fördröja behandlingsstart. Jag har världens bästa dotter så för mig är det inget måste att få fler barn.

Allting snurrar på så extremt fort. På måndag har jag dubbla tider på sjukhuset, och på tisdag ytterligare en på kvinnohälsan för att jag mådtr plocka ut min spiral innan behandlingen startar. Mentalt tror jag inte att jag kommer hänga med. Det riskerar jag nog inte göra förrän det här är över. Just nu lever jag bara ett par dagar i taget, till nästa besked och sjukhusbesök. Det kanske känns lite bättre när behandlingen väl är igång.

 

[Marty]

Och tack alla för omtanken . Jag svarar inte er alla enskilt.

Just nu är det så mycket att rodda med. Jag har två fertila katter som jag troligen kommer försöka lämna bort till en annan uppfödare. Här blir det nog inga kattungar på ett tag. Jag har två hästar där Kimbi dessutom är dräktig. Vem ska sköta det om jag inte kan? Ska jag sälja unghästen eller kommer jag orka rida? Hur ska vi klara ekonomin hemma om jsg är sjukskriven och sambon föräldraledig? Kan han jobba litegrann eller måste han vara hemma på heltid? Vilka kan hjälpa till med dottern om det behövs? Stödet är enormt från omgivningen så det löser sig nog, men det är jobbigt att be om hjälp.

 

[Fjordfrälst]

Åh kära nån så hemskt ❤, men sjukvården har verkligen gått framåt och även jag vet flera som fått samma diagnos och klarat det! Styrkekramar i massor så du med besegrar skiten ❤

 

[TeamLundVer]

Stor stor kram

 

[zassoo]

Vilket otroligt omskakande besked att få Håller tummarna stenhårt för att allt ska bli bra

 

[cambodia]

 

[rickie]