Alexandra_W
Trådstartare
En del kanske minns att jag hade pappas valp/unghund (född april 06) här på uppfostran över nyår. Pappa hhar haft brukshundar i mååånga år och alltid haft utmärkt 'pli' på dem. Nu tror jag han med åldern fått GEGGA i hjärnan, det är iaf enda förklaring jag kan komma på. Så, han hade ju grava problem med inkallningen på vovven.
Hon var här i tre dagar, och jag konstaterade redan första dagen att hunden mycket väl hörde, fattade osv, men associerade inkallning med att bli kopplad/fasttagen, och ville inte komma (tacka fan för det..). Jag körde ett par svep med 'visselpipa + godbit' (ligh klicka in om man så vill) och tredje dagen kom hunden som ett skott på visselpipa, i alla lägen, inklusive att hon avbröt kattjakt för visselpipan. I hennes värld var ju visselpipan GODIS.
Pappa fick en visselpipa med sig hem, order om att alltid ha godis i fickan, och att INTE kalla in med ord, utan alltid 'vissla in' hunden, och att berömma, berömma och berömma. Och inte alltid ta henne.
Allt fungerade fint, pappa utmärkt nöjd. Såklart så lämnade han ju snart visselpipan, för det gick ju bra ändå. Och glömde godiset för det gick ju bra ändå etc. Och det hade varit alldeles utmärkt att göra så, meningen var ju att han skulle göra just så i förlängningen. Fast inte då att han skulle kalla in henne ffa för att koppla, och om hon inte kom banna henne när han fick tag i henne =/
Så, för ett tag sedan började han muttra om att inkallningen inte fungerar ALLS med störning. Det går 'hur bra som helst' när det är störningsfritt och de är hemma (nä? no shit..), men inte alls med minsta störning.
Så, hit med hunden igen, nu blir den kvar två veckor.
Och jag blir så TRÖTT..och ledsen. Det finns INGEN inkallning i hundj*v*ln. På 15 minuter drog hon tre gånger. Hon kommer enbart om hon inte har något annat/intressantare för sig. Om man ropar för hons ka komma in och hon inte vill, så kommer hon inte.
Första gången hon drog fick hon syn på hästarna, och pep iväg. Iggade totalt inkallning, och lekte 'tafatt' istället när jag gick för att hämta henne. Andra gången pep hon iväg utan för mig synbar anledning, kom på inkallning, fast typ femte inkallningen.. Då tyckte jag hon kunde sitta still och ha lite fokus på mig ett tag. 30 sek senare drar hundf*n rakt av. Inte efter något/för något utan bara 'trist skit det här, hejdå'.
Så, bara att börja om, inte ens från början egentligen, utan från minus.. Jag fattar inte vad gubben fått för kola i hjärnan som lyckas förstöra det såhär. (Och just nu är jag allmänt muttrig för jag vet inte riktigt vad jag ska ta till för metod den här gången. Lina kanske? Kan ju säkerligen lätt som ingeting köra en visselpipa = godis igen. Men då får jag väl nita fast visselpipan i handen på pappa, annars är hunden ju snart tillbaka. Så får försöka komma på något 'det finns inga val'.. och enda då är väl lina, jag tycker dock inte den metoden är så himla bra, smarta hundar lär sig rätt snart att känan efter lina på vs lina av.. )
Blergh, var bara tvungen att gnälla av mig =/
Hon var här i tre dagar, och jag konstaterade redan första dagen att hunden mycket väl hörde, fattade osv, men associerade inkallning med att bli kopplad/fasttagen, och ville inte komma (tacka fan för det..). Jag körde ett par svep med 'visselpipa + godbit' (ligh klicka in om man så vill) och tredje dagen kom hunden som ett skott på visselpipa, i alla lägen, inklusive att hon avbröt kattjakt för visselpipan. I hennes värld var ju visselpipan GODIS.
Pappa fick en visselpipa med sig hem, order om att alltid ha godis i fickan, och att INTE kalla in med ord, utan alltid 'vissla in' hunden, och att berömma, berömma och berömma. Och inte alltid ta henne.
Allt fungerade fint, pappa utmärkt nöjd. Såklart så lämnade han ju snart visselpipan, för det gick ju bra ändå. Och glömde godiset för det gick ju bra ändå etc. Och det hade varit alldeles utmärkt att göra så, meningen var ju att han skulle göra just så i förlängningen. Fast inte då att han skulle kalla in henne ffa för att koppla, och om hon inte kom banna henne när han fick tag i henne =/
Så, för ett tag sedan började han muttra om att inkallningen inte fungerar ALLS med störning. Det går 'hur bra som helst' när det är störningsfritt och de är hemma (nä? no shit..), men inte alls med minsta störning.
Så, hit med hunden igen, nu blir den kvar två veckor.
Och jag blir så TRÖTT..och ledsen. Det finns INGEN inkallning i hundj*v*ln. På 15 minuter drog hon tre gånger. Hon kommer enbart om hon inte har något annat/intressantare för sig. Om man ropar för hons ka komma in och hon inte vill, så kommer hon inte.
Första gången hon drog fick hon syn på hästarna, och pep iväg. Iggade totalt inkallning, och lekte 'tafatt' istället när jag gick för att hämta henne. Andra gången pep hon iväg utan för mig synbar anledning, kom på inkallning, fast typ femte inkallningen.. Då tyckte jag hon kunde sitta still och ha lite fokus på mig ett tag. 30 sek senare drar hundf*n rakt av. Inte efter något/för något utan bara 'trist skit det här, hejdå'.
Så, bara att börja om, inte ens från början egentligen, utan från minus.. Jag fattar inte vad gubben fått för kola i hjärnan som lyckas förstöra det såhär. (Och just nu är jag allmänt muttrig för jag vet inte riktigt vad jag ska ta till för metod den här gången. Lina kanske? Kan ju säkerligen lätt som ingeting köra en visselpipa = godis igen. Men då får jag väl nita fast visselpipan i handen på pappa, annars är hunden ju snart tillbaka. Så får försöka komma på något 'det finns inga val'.. och enda då är väl lina, jag tycker dock inte den metoden är så himla bra, smarta hundar lär sig rätt snart att känan efter lina på vs lina av.. )
Blergh, var bara tvungen att gnälla av mig =/