Jag blir galen...

[Pettsson]

Att stå och se på när pojkvännens son blir lovad godis dag ut och dag in gör mig bara så frustrerad. Träffade honom första gången nu i veckan, verkligen så otroligt söt men...

Så bortskämd!! Vi kunde inte gå in i en affär utan att han skrek efter godis, efter fem minuter jag pappa givetvis upp Godishyllan i skafferiet besöktes varje dag, dricka till maten eller filmen... Minsta lilla missnöjdsamhet och pappa gav efter. Han sa en gång att det berodde på att han inte orkade bråka.

Men fallet är så att han har honom en vecka/månad och detta kommer bara bli värre. Det värsta är att jag inte har någon som helst rätt att lägga mig i, hur gärna jag än vill.

Vad kan jag göra, utan att lägga näsan i blöt för mycket? Borde jag göra något?

 

[anni0301]

Sv: Jag blir galen...

det är svårt att vara "bonusförälder" Men prata med din pojkvän om var han tycker du ska befinna dig. Han kanske jättegärna vill ha hjälp eller tvärtom. Prata med honom.
Hitta nån tidningsartikel el liknande som handlar om bortskämda barn/hur man säger nej/barnfetma/hål i tänderna eller nått.. lägg diskret på köksbordet eller läs själv och kommentera högt i hans närhet Brukar funka bra för att få igång diskussionen

Vi hade exakt samma problem hemma fast vi har barnen varannan vecka. Jag sade nej å vägrade ge mig. De tjatade, skrek å grinade men jag gav mig inte. Tillsist efter många duster så accepterade de mina nej utan att tjafsa för de visste att de inte fick viljan igenom. Pojkvännen som först inte "orkade bråka" såg resultatet och började först säga "fråga angelica" jag sade nej och han slapp ta konflikten. Till sist blev han stärkt och började bli envis och nu accepterar barnen ett nej hur enkelt som helst!
Konsekvens är A och O. Ett nej ska ALLTID vara ett nej å aldrig någonsin bli ett ja om barnen börjar tjata!!

!

 

[Pettsson]

Sv: Jag blir galen...

Bra idé där

Precis min åsikt, ett nej är ALLTID ett nej. Det tycker jag mans ska lära sig från första början, nej:ets innebörd. Det är värdefulla konflikter som kommer att utspelas, de lönar sig i längden, men hans problem är som sagt nuet, han orkar inte

Kommer att ha detta i åtanke

 

[indian-charlie]

Sv: Jag blir galen...

Har tidigare självt levt i ett förhållande med "helgbarn" som skämdes bort - fick i stort sett allt dom pekade på.. Jag sa ifrån, skulle jag finnas där som "plastmamma" så fick vi nog bestämma vad som gällde hemma hos oss tillsammans..Prata med pojkvännen..även om ni inte bor ihop så är du ju inblandad..Säg vad du tycker, han kanske behöver stöd då det "dåliga" samvetet finns där

 

[AnnaKarinA]

Sv: Jag blir galen...

Haha, min sambo är precis likadan med sin son. Sonen är nu strax 13 och börjar bli rätt odräglig.... och jag har lagt ner "kampen" om att få vara delaktig för antingen bryr man sig bara för lite, eller för mycket....

Men jag håller med resten, prata med killen. Är ni två som tar konflikterna måste väl hans konflikt bli hälften så tung, eller?

 

[Pettsson]

Sv: Jag blir galen...

Du kan inte ha mer rätt