Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Men så förfärligt :(. Vi förlorade en hund som bara var några månader äldre när jag var liten och det är en helt annan sak än när man tar bort de gamle. Just det att man inte hinner förbereda sig och att det bara är så fel alltihop.

Jag köpte valp redan innan jag tog bort min äldsta, och om jag skulle stå helt hundlös så hade jag nog börjat leta direkt. Jag tycker inte man ska köpa första bästa, men att börja leta kan nog vara en god idé. Även om en ny valp inte kan ersätta en förlorad hund så ÄR det svårt att deppa ihop helt när man han en liten vild valp som är så "high on life".
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Klart att du kan hantera sorgen genom att leta efter en ny labbe!

:love:
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Jag beklagar verkligen!!
Nu är det snart ett år sedan MIN tik dog (det var verkligen min hund, jobbig som tusen men vad vi tyckte om varandra!) endast tre år... Jag grät något fruktansvärt här i veckan då hon skulle ha fyllt fyra år (kom t.ex. ihåg hennes 1-årsdag då hon åt maränger och blåbärsglass).
Jag var gravid när hon dog och hamnade i en depression väldigt direkt efter, letade hund och hundraser konstant varje dag eftersom jag visste att jag inte ville ha en likadan (men sen skulle egentligen hennes syster paras men tog sig inte annars så skulle jag ha haft en sådan).
Trodde det skulle bli bra när sonen föddes, men bara någon dag innan dog min mormor.
När sonen var ca 2-3 månader orkade inte jag längre och köpte "första bästa hund", hade bestämt mig för att det inte kunde vara en valp eftersom jag hade ett kolikbarn, sambon bestämde att det inte fick vara en brukshund utan en sällskapsras. Så jag började ringa runt på alla dvärg-och mellan schnauzrar som inte var p/s(:angel:) och hittade en uppfödare som sålde en 6 månaders valp.

Jag kom hem med valpens pappa och efter det har jag äntligen börjat må bra! Jag gråter inte längre varje dag över min tik utan har börjat kunna minnas henne med glädje.
Enda jag ångrar är väl att tikens syster verkar ha tagit sig nu och jag skulle nog gärna ha en valp från den linjen (en blå hanvalp:love:) men det får bli barnbarnen till systern istället:)

Så för mig var det viktigt med en ny hund, trots att vi hade en stövare (sambons). Men du måste känna efter själv hur du vill göra!
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Känner verkligen med dig... När man läser nåt som berör beror det ju oftast på att man nånstans känner igen sig själv. Jag har nu en, visserligen gammal hund, och inser att vi för varje dag kommer närmare den dagen jag inte vet hur jag ska orka med. Och hur livet utan honom ska bli. Jag vet ju, att på nåt vis går det vidare, det vet vi alla, men vi har olika strategier för att ta oss framåt. Tänker på dig och önskar att du ska komma fram till det beslut som är bäst för dig...
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Jag beklagar din stora sorg. Så fruktansvärt! Eftersom du verkar vara inne på tanken att skaffa en ny hund, så tror jag det är bra för dig att sysselsätta tankarna med att börja leta efter en ny valp. Ha inte för bråttom utan var noga med val av uppfödare och kolla upp allt om den nya valpen innan du bestämmer dig.
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Är lite på språng och har inte läst riktigt alla inlägg än.

Som andra redan sagt så vet bara du när det är rätt för dig att skaffa en ny hund. MEN du säger att du mår bra av ett projekt. Börja det redan nu då. Det behöver ju inte leda till ett faktiskt köp. Du kanske hittar en hund som du vill ha valp efter, men som inte ska ha valpar om ett år eller så hittar du drömkullen som är leveransklar om några veckor. Starta projektet eftersom du verkar må bra av det. Kolla kullar, avelsdata, prata med folk. Sen bestämmer du dig är mitt råd. Och det är ok att både sörja en saknad vän och glädjas över en ny vän.

Kram
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

:( Men fy vad jobbig Sissa ....

Jag säger som andra, gör som du känner. Jag hade en leonberger som jag fick ta bort pga en nära bristande magsår ( visade det sig) ..på fredagen lämnade jag in j´honom på kliniken, jag sa till honom att matte kommer snart o hämtar dig..på lördagen hade som inte hittat nåt, inte på söndag heller, på måndage skulle dom göra gastroskopi och ringde o sa att han hade ett magsår som nästan höll på att spricka, jag sa att dom kunde ta bort honom direkt eftersom han ändå var sövd :( .

Jag bestämde då att inte skaffa en till hund ( hade ju Jaffa, vet inte om du träffade henne) ..på onsdagen samma vecka hämtade jag Pepsi :love: ...det bara blev så ...Min Vackra Underbara Pepsi som fyllde 13 år 1:a Maj .....Nu grämer jag mig för att hans liv snart är över på Jorden...Känns som att han funnits hos mig i hela mitt liv.
Dock har jag DSG'n kvar som är 7,5 år men nu har jag bestämt att jag inga mer nya hundar ska ha, inte som mitt yrkesliv ser ut nu i allafall..

Kram Sissa :love: ...det som är rätt, det känns i hjärtat
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Jag vet precis hur det känns! Min valp försvann också som genom en fingerknäppning helt oförberett nu i maj, han var 7 månader. Jag hamnade i fullkomlig panik - sorgen och förtvivlan gjorde fysiskt ont. Jag kunde ibland inte andas kändes det som. Det gick inte att prata ens på över en vecka.

Detta hände nästan precis på dagen ett år efter min älskade tax fick sluta sina dagar 16 år gammal. Det var hemskt men ändå på något sätt acceptabelt. Med honom gick det också fort, från en gammal men fungerande hund till en gammal och sjuk hund gick det på ett dygn. Som sagt jag var förtvivlad men kunde ändå efter några dagar ta det till mig och tänkte ljusa tankar. Men denna lilla valp som inte fick leva sitt liv - ja jag vet precis hur du känner. Jag var nog också på väg in i den depression. Det som räddade mig var ett nytt jobb som dök upp just då.
Men saknaden var som en blöt filt och nu för 2 veckor sedan kom en ny liten valp till oss! Ett underbart litet yrväder som vände upp och ner på hela familjen. Vår andra hund blev lycklig och tog honom till sig direkt, t o m katten verkade glad. Jag känner att vi gjorde rätt som skaffade en valp så relativt snart, inte som ersättning utan som en ny hund. Ingen kan ersätta mina andra älsklingar, men det hindrar inte från att älska andra.
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Känns det bäst för dig att skaffa en ny valp snart, så gör det. Det finns inga rätt och fel på hur länge det ska gå mellan hundarna. Det känner bara du.

Beklagar din sorg efter din älskade hund!
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Ska man sörja sin gamla hund innan man skaffar en ny?

Jag känner med dig, vet också hur det är, eftersom jag nyligen förlorat min älskade hund själv. Visserligenvar hin nästan 15 år gammal, så jag visste ju sedan länge att det bara var en tidsfråga, men det gör ju inte sorgen mindre.

Vad hände med Viggo, eftersom det kom så oväntat?

Självklart ska du skaffa en ny valp, så fort du hittar en som är bra och som passar dig.

Och medan du väntar på den kommer planeringen att hitta rätt hund att hålla dig igång. Man sviker ju inte sin gamla hund för det, och inte heller slutar man sörja. Men det gör sorgen mindre tung att bära.

Hur svårt det än känns just nu, kommer det att gå över den dagen du får hem din nya valp. Så var det i alla fall för mig. Alla minnena finns ju kvar, men efter ett tag minns man mera de goda stunderna.

Och det går faktiskt inte att vara deprimerad med en tokig liten valp i huset.
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Beklagar sorgen :cry:

Jag tror inte att det är nyttigt/bra att skaffa en ny hund för att slippa sörja den andra.. Däremot kan det kanske underlätta för en del personer som de har något annat att fokusera på samtidigt som de sörjer.

Men en sak är säker - du kommer inte må bättre av att försöka begrava sorgen. Den måste få komma ut på något sätt.

Tack för ditt detaltagande. Det värmer verkligen.

Jag är medveten om att det inte låter vettigt att fly från sorgen. Sorgen efter pappa var förfärlig och jag klarade inte av att hantera den. Det var det jag var rädd för skulle hända nu. Förlusten av en älskad människa är en sak, förlusten av ett djur en annnan. Har jag insett under de här dryga dygnen som gått. Det gör så fruktansvärt ont, och jag kan knappt tänka på Viggo, men jag har såklart tänkt på honom oavbrutet och pratat, pratat och pratat med min man om honom. Och gråtit en skvätt. Kommer du ihåg, han gjorde ditten och datten. Han brukade ligga där osv. Vad gullig han var. Och som ett mantra i huvudet, jag vill ha Viggo tillbaka! Vilket jag förstår att jag inte kan få, men jag vet att jag kan skaffa en liknande hundtyp. Viggo får finnas som ett ljust minne i våra hjärtan. Vi kommer aldrig glömma honom. Där finns skillnaden mellan människor och djur. Som jag har gråtit efter min pappa. Jag vill ha min pappa tillbaka! Det går ju inte på något vis att ersätta en pappas plats. På något vis känns det skumt att det går att köpa en ny hund. Men det är ju så det är. Att ha hund är en livsstil, och hundar köper man.

Usch, så jag babblar på. Det är lite för att motivera mig själv och reda ut mina tankar. Nu har det varit helg, och jag har varit tillsammans med familjen. Imorgon ska jag till jobbet igen och det är min prövning. Det är en tokstressig situation och jag måste hålla mig iskall och koncentrerad. Får liksom inte balla ur.
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Jag beklagar verkligen förlusten av din valp! Så fruktansvärt sorgligt. :(

Tack! Jag är tacksam för för allas deltagande. Det behövs verkligen.


Att skapa planer för en annan valp, leta passande linjer osv. kan vara ett sätt att distrahera sig på. Särskilt om du är vara en sådan person som annars helt konsumeras av sorg och grubblerier (jag vet ju inte om du är sådan, men jag själv är det). Då behöver man andningspauser och lite hopp om framtiden.

Jo, jag är ju den typen. Och mitt i sorgen är det en distraktion att kolla stamtavlor osv. Det engagerar, konstigt nog, i det här läget. Jag har redan börjat. Av eller på. Sådan är jag. Bättre på, känner jag nu.
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Man FÅR göra det. Nu förstår jag att du är orolig att det ska vara inledningen på en depressionsspiral. Och den risken finns ju givetvis. Men precis som du skriver så 'vem vill inte det?' i ditt läge. Och man får det, man får inte orka ta tag itu/itu med något och bara dra täcket över huvudet och 'försvinna' ett tag.

Jag förlorade en mycket ung häst ganska snabbt och oväntat för många år sen. Jag var mentalt 'under täcket' hela sommaren. Jag minns den knappt faktiskt, och sa tydligen 'nä varför då?' och 'Inget kul' åt alla förslag oavsett vad de var. Mina närmaste har i efterhand berättat att de var superoroliga jag skulle få en ny depression den där sommaren.

Det fick jag inte, men jag behövde verkligen få 'säga upp' mig från allt och bara få vara 'nu orkar jag inte'-trött och mentalt (ganska ofta rent fysiskt med) under täcket. (Mest tittade jag på TV liggandes i soffan, fast jag hade inte koll på vad jag tittade på sas).

När jag var 'färdig' så återgick jag till livet, och saker blev roliga igen osv.

Jag förstår dig. Med min läggning finns det risker att göra så, jag kan bli liggandes. Några timmar kan jag pausa från världen, inte mycket längre än så. Jag har depressiva anlag, parat med uppåtanlag, så jag måste hålla mig på en lagom nivå. Inte lätt :-)

Men absolut, ibland behöver man, och kan utan att det leder till en djup svacka. En andhämtningspaus bara. Visst är det tufft att förlora djur? Så jobbigt att omedelbart när Viggo dog tänkte jag att det inte är värt att ha djur. Men jag har resonerat mig fram till att livet blir så torftigt om man inte vågar ge sig hän, inte vågar älska, bara för att man är så rädd för att förlora den man älskar.
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

J

Vad hände med Viggo, eftersom det kom så oväntat?

Hjärtfel. Vi hann in till Bagarmossen som tur var, men han avled där. Inga tecken under hela hans livstid, inga tecken dagen/kvällen innan. Vi vaknade på natten av att han andades tungt och flåsigt och åkte genast in. Lungorna var helt vattenfyllda och hjärtat förstorat såg de på röntgen. De skulle tömma lungorna långsamt och ultraljuda hjärtat när lungorna var tömda några timmar senare. Det hann de aldrig, han dog av hjärtsvikt. Han skulle ha fyllt nio månader tre dagar senare.


Och det går faktiskt inte att vara deprimerad med en tokig liten valp i huset.

Så är det. De sprider livsglädje och håller en sysselsatt.


KL

cillamuffins, lil-sis, Kethets, Tussemaja, nilie, Fanzia, martha, raja, hemlig, TACK för att ni bryr er och delar med er av era historier. Det betyder massor för mig!
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Beklagar så sorgen över din älskade hund. Jag själv sitter i en liknande sits men gällande en häst istället, en som jag dragit fram själv ur stoet, som blev precis som jag ville men som nu har varit skadad i snart två år. Prognosen såg så dålig ut vid sista vetrinärbesöket att jag nu ställt in mig på att jag måste ta bort honom.

Jag har funderat väldigt mkt över det där att skaffa nytt, sviker man det gamla djuret (och i mitt fall lever ju djuret ännu) om man börjar titta på annonser? Och klarar man att öppna sitt hjärta fullt ut till det ev. nya djuret? Min strategi just nu är att förlåta mig själv för att jag finner förströelse i att leta annonser. Och förlåta mig själv om jag köper en ny häst snart inpå.

Just därför att jag tror inte att jag klarar det här annars. Det gagnar ingen att jag ligger under täcket och gråter veckor i streck (för det är så det känns). Stor styrkekram och lycka till med ditt beslut.
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Beklagar med hästen :-( Vilken fruktansvärd känsla att veta att det troligen väntar avlivning. Det är alltid jobbigt när djur går bort, men när de varit sjuka eller skadade och man själv måste ta beslutet... Hemskt.

Jag har pratat med många de här fem dygnen som gått om att eventuellt skaffa ny hund. Alla stöttar oss i det och förstår oss.

Själv är jag oändligt trött. Och får inget gjort på jobbet men är där ändå och släcker bränder, gör det akuta.

På lördag skulle vi ha gått viltspårskurs och söndag apportering. Min träningskompis!
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Förstår att det är sjukt jobbigt för dig. Min förra hund skulle fyllt 1 år i söndags å jag hade planerat massor över sommaren som jag å min hund skulle hitta på, men ödet ville inte ha det så tyvärr. Det som känns så skumt e att man liksom börjat om med ny valp å repeterar det man precis fått den tidigare hunden att fatta. En lite trist repetition men individen e ju ny å alla framsteg känns underbart. Men ändå. Lite bisarr känsla kan jag tycka-liksom lite Deja Vu, fast ändå inte.
Lycka till!
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Jo, visst är det konstigt att börja om med valp så snart inpå. Man hinner ju komma en bra bit på väg under åtta, nästan nio månader som min hann bli. Just nu var han ganska slyngelaktig och det kändes roligt att få vara med om det också. Se vad det skulle bli av det.
Ledsamt med din hund. Vad hände med den, om du vill berätta? Har du skaffat ny?

KL

Här om natten sov jag inte med min labrador vid min sida, utan veterinärvårdsräkningen från Bagarmossen. Och grät och grät. Patetiskt, absolut. Räkningen var ca tvåtusen kronor dyrare än självrisken på 1500 samt 20 procent av beloppet som jag borde ha betalat. Kändes ledsamt och bittert med en dyr räkning och ingen hund.

Jag spottade upp mig nästa dag och ringde Folksam. Det som diffade var obduktionen som jag skulle stå för, trots att Folksams veterinär krävt obduktion. När jag ifrågasatte rimligheten i det hela sa skaderegleraren, faktiskt mycket syrligt, att jag får läsa igenom försäkringavillkoren. Där står det nämligen att de inte ersätter obduktion, trots att detas veterinär krävt det. Aha, okej, dum jäkla konsument sominte kan varenda villkor och undantag i sin försäkring. Så nej, de tvåtusen skulle jag stå för.

Jag tog mig tid och läste igenom villkoren. Där hittade jag snabbt "i de fall där vi kräver obduktion ersätter vi med max 5500 kronor inklusive transport". Nytt samtal, annan försäkringshandläggare svarade som pratade lääänge med den handläggaren jag pratat med tidigare, medan jag väntade i luren. De läste väl igenom sina villkor. Sedan återkom hon med att de står för obduktionen. Fallet var tydligt och klart enligt mig, ingen tvist, och det stod noterat i journalen att Folksams veterinär kräver obduktion

Jag blev lite matt. Tveksamt om jag vill ha Folksam fortsättningsvis. Förutom detta har de varit bra, men nu kände jag mig blåst.

Någon som har eller vet något om Optimal djurförsäkringar? Vågar man använda ett så nytt bolag? Villkoren ser bra ut, och de har Lloyd i ryggen. Kan försäkringsbolag gå i konkurs?
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Kramar om :crazy:
Det är inte alltid bra att byta försäkringsbolag på en hund, man kan råka illa ut om det är en sjukdom o inte en olycka.
 
Sv: Jag är helt förstörd, min unghund dog igår

Att byta skulle det inte vara tal om, det skulle jag inte våga på en äldre redan försäkrad hund. Jag tänker på en ny hund och var jag ska försäkra den. Känns inte så kul med Folksam att skadereglerarna på Djur inte kan sina egna regler.

Någon som har Optimal?
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp