Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

[litefundersam]

Ja, jag har skaffat ett anonymt nick. Även om jag inte är jättekänd här på Bukefalos är sambons båda systrar och mamma här inne och de vet mitt riktiga nick...

Har en enkel fråga till er, utan att ni behöver svara för mycket på den, men hur fungerar/fungerade ert sexliv i graviditeten? Då tänker jag närmast på slutet av den.. Jag är gravid i snart vecka 35. Har inte haft någon lätt graviditet, har nu foglossningar som är utan dess like, ryggvärk och har lite tidigare (vecka 29) haft lite lättare blödningar. Är dessutom ganska stressad då vi håller på med en flytt på nästan 75 mil med allt vad det innebär. Det sista jag tänker på är sexlivet just nu. Dels på grund av det här, dels för att jag känner mig som en badboll med armar och ben som knappt kan röra mig (och nej, jag känner mig inte speciellt sexig under de förutsättningarna) och dessutom är det inte skönt längre, varenda stöt gör ont om ni förstår hur jag menar.

Problemet är en helt oförstående sambo. Han blir sur, det märks på honom. Och han tycker att jag ska offra mig... Typ. Igår hade vi återigen en lång diskussion (typ den tionde på ett par veckor, innan dess hade vi ett någorlunda normalt sexliv) och han anser att man inte ska glömma bort varandra för att man väntar barn och det måste finnas med romantik ändå. Det har han givetvis rätt i, men för min del kan romantik vara helt andra saker än att det ska behöva gå till sex. Och jag orkar verkligen inte tänka på ett sexliv alldeles just nu.

Men sambon hävdar minsann att många av hans vänner har haft ett fantastiskt sexliv under graviditeten fram till någon vecka innan förlossningen. Och det är det många (killar) som verkar skryta om också. Personligen har jag svårt att se att det bara skulle vara jag som känner mig otymplig och har svårt att röra på mig, men så kanske det är...

Jag vet inte hur jag ska förklara för min sambo, som nog känner sig ratad och utanför mest, att jag inte är sugen utan att HAN tar illa upp, för han har verkligen inte satt sig in i hur en graviditet fungerar... Är jag ego? Ska man ställa upp trots att man knappt kan röra sig på grund av foglossningarna efteråt? Eller hur ska man förklara för honom att man inte orkar, så att han förstår? Kan säga att det här inte gäller enbart sexlivet, i många andra avseenden visar han också att han inte förstår att jag har problem rent fysiskt sätt, flytt till exempel, eller så begär han att jag ska köra hans hästar om vi ska åka och tävla och behöver fler chaufförer, trots att jag inte kan köra så lång tid utan att springa på toa (ni vet hur det är) eller få ryggont. Senast var vi till Solvalla och tävlade, en enkel tripp på 40 mil, dagen efter var jag helt förstörd i ryggen och kunde knappt röra mig... Men det verkar verkligen inte gå in i hans huvud... Han är inte elak, men HAN kan inte relatera till en graviditet, och han har inte brytt sig om att ta fram information om det heller, han tror liksom att det ska gå av sig själv och allt ska vara som det var innan...

Som sagt, det kanske är jag som är känslig??

 

[turbofling]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Antalet gånger vi hade sex under graviditeten går nog att räkna på fingrarna tror jag. Jag var inte alls sugen och sambon accepterade det utan några diskussioner alls. Men vi myste väldigt mycket, låg i sängen och kramades och klappade på magen och småpratade, bättre än sex tycker jag (både innan, då och nu).

 

[litefundersam]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Det är ju det som är grejen, för min del behöver ju inte romantik avslutas med samlag eller avsugning eller handtrall eller whatever, men för han är romantik och närhet = sex. Vi har alltid haft ett ok sexliv innan, men nu när jag inte orkar, tror han att det är för att jag inte älskar han längre, inte är tänd på honom, jada, jada, jada. Jag orkar ju helt enkelt inte längre. Och resultatet är ju att jag inte vill kramas och gosa heller, för jag vet att gör vi det så förväntar han sig orgasm.

Jag har svårt att se att sexlivet är så fantastiskt i slutet av graviditeten som många (framförallt killar faktiskt) vittnar om att det är... Hur kan det vara fantastiskt när man är som en valross? Jag vet bara inte hur jag ska få in detta i honom. Min sexlust är definitivt inte borta, jag känner bara att när jag inte kan röra mig, och vet att det gör ont, och vet att jag blir mer eller mindre liggandes på grund av rygg och foglossningar dagen efter, så känns det som att då skippar jag hellre den eventuella njutningen. Men han tycker typ att man ska offra sig, och dessutom tror jag inte att han inser hur förstörd jag blir av sådana aktiviteter, för då hade han troligen inte ens försökt...

Jag vet bara inte som sagt hur man ska förklara för honom... Och som sagt, googlar man så står det massor om folk som har fantastiska sexliv, vilka ställningar som är bäst och så. Det hjälper ju inte mig, för jag är fortfarande en badboll med ben och armar

 

[Calazirya]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Nej, har man inte lust så har man banne mig inte lust och det gäller båda parter ..

Vi hade välfungerade sexliv under första delen av graviditeten, men sedan tog det emot för sambon att ha sex när vårat barn var så närvarande ( som han uttryckte sig )

Så även om jag var sugen så fick jag stå tillbaka och det är väl inget jag surar över.

Respekt är A och O, har du dessutom ONT så kan jag inte förstå hur din sambo kan pressa så, det om något är ju avtändande :/

 

[Bollen]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Du är inte känslig!

Din sambo beter sig däremot otroligt okänsligt.

Kanske kan du visa bilder på hur bäckenet förändras under graviditeten eller be honom läsa om det.

 

[jerseyko]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Du är inte alls känslig! Du är fullt normal och det är tråkigt att din sambo inte kan förstå att du inte fixar att ha sex För det är ju faktiskt kroppen som sätter stop, har själv problem med foglossningar. Man slutar ju inte tycka om sex men det är inte bekvämt när det gör mer ont i ryggen än man njuter av det.

Vi myser väldigt mkt istället. Det är lugnande och ger i alla fall mig en otrolig trygghetskänsla när man ligger nära i soffan/sängen och klappar på magen och bebis svarar.

 

[No1]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Är han medveten om vilken belastning det är för kroppen att vara gravid?
Är han medveten om att det för många MÅNGA par tar 6-12 månader efter förlossning innan man börjar ligga igen?


Du är inte den första, har flera bekanta som haft det som du.

Känns som det är viktigt att tala om för ens partner att han kanske måste vara beredd på att det inte blir något ligga på två år.
Det berättade jag för min partner och han trodde jag skämtade, att jag överdrev kraftigt.
Letade reda på lite länkar från forum där småbarnsföräldrar pratade om sex under och efter grav.
Där fick han sig en nyttig tankeställare

Uppriktigt så känns det som män lite oftare och lite mer borde bjudas in i den typiskt kvinnliga och rätt slutna värld så de FATTAR vad som händer och kan hända med kropp/hormoner/lust under/efter graviditet och förlossning.

 

[turbofling]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Jag tycker inte att det låter som att det är sexet som är problmet egentligen, utan mer som att det är att han hr svårt att acceptera att du inte är som vanligt nu när du är gravid och har en del problem (tänkte även på det med hästarna).

Tror du att han skulle lyssna och förstå bättre om någon utomstående pratade med honom?
Tänkte om barnmorskan kunde prata med honom vid nästa besök där.
Han kanske själv är lite orolig och nervös för vad som ska komma och därför försöker låtsas som allt är som vanligt, prova att fråga honom det.

 

[Minna86]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Jag hade blivit skitsur och besviken om jag varit du!
Men faktum är att det är ju inte speciellt långt kvar så jag hade nog varit lite bitchig och vägrat göra allting som gör ont (som inte är helt nödvändigt givetvis), det spelar väl ingen roll om han blir sur vad ska han göra åt saken lixom...

Och varför du ska köra hans hästar förstår jag inte heller, känns det inte okej för dig får han väl hitta någon annan som kör eller helt enkelt stanna hemma...

Varför ska du offra dig kan man ju oxå undra, du "offrar" dig ju för att ni ska ha barn så att du ska lida (eftersom du verkar ha en jobbig graviditet) mer än nödvändigt tycker jag faktiskt är elakt av honom.

 

[Mabuse]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Nej, du är inte känslig, men din sambo är både okänslig och lite empatilös. Man har väl inte sex för att "ställa upp" för varandra? Man har väl sex för att bägge vill? Det händer ibland att jag har lust men inte min partner, och då blir det inget, och ibland har han lust men inte jag, och då blir det inte heller nåt. Det är ju inget kul att ha sex med nån som egentligen inte har lust.

När man är gravid upplever i alla fall jag att det är väldigt upp och ner med sexlusten, och min man anpassar sig efter det. Han tycker det är stort nog att jag pallar graviditeten, och skulle inte drömma om att ställa krav på sex också. Han vill ju ha barn minst lika mycket som jag, att sexlivet kanske inte riktigt är sig likt en period är ju en piss i mississippi jämfört med att faktiskt få ett barn tillsammans.

Jag är bara i fjärde månaden än så länge, men han ställer upp mycket, hämtar från stallet så jag ska slippa åka kommunalt, tar mer av hushållsarbetet, osv, för att underlätta så att jag orkar hålla mig flytande trots tidvis ont och trötthet.

Så för mig låter din sambo väldigt okänslig och oempatisk. Om han är osäker på hur det är att vara gravid går det utmärkt att läsa lite om det (finns mycket bra info på nätet, t ex), eller så kan han helt enkelt fråga dig. Så att han inte vet är ingen ursäkt, han har alla möjligheter att skaffa sig kunskap om han bara vill.

 

[Mitten]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Din sambo är oförstående och ego och borde ha en spark därbak

Jag bryr mig inte hur fantastiskt man kan ha det i slutet av en grav, jag och min man var som kaniner förr men när jag blev gravid slog det stopp. För oss båda, vi hade sex ett par gånger under graviditeten. Inte mer än 10, skulle jag nog påstå. Ingen av oss ville, vi var så oroliga för bebis (jag vet att det inte är farligt eg, men vi kunde inte skaka av oss den känslan).
Efter förlossningen hade jag obefintlig lust i, tja, 3 mån? Sedan var jag tvungen att kolla läget själv där nere innan jag vågade släppa in honom .

Nu har vi dessutom en ettåring och då är det inte heller strösslat med sextillfällen Men det blir bättre o bättre! Men det tog ett tag att hitta tillbaka. Det måste man faktiskt fatta. Och det spelar ingen roll hur andra vill/kan/orkar, det är ju NI som spelar roll. Elelr just nu, i det här fallet, DU. Känn ingen skuld, säg åt honom att ställa in sig på att det inte blir nåt innan bebis är ca 3 mån. Han kanske måste förlika sig med tanken och inse att det inte är honom det är fel på. Och om det sedan går snabbare att komma tillbaka på banan är väl det ett plus. Men inställningen i hans fall bör vara - celibat ett tag

 

[vindvissla]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Graviditet är inte ett livslångt tillstånd, ni kommer alltså inte ha detta problemet för evigt. Vissa har jättebra sexliv och andra inget alls. Om du inte känner dig varken sugen eller sexig kan det bli svårt att ställa upp bara för att han känner för det...

Första graviditeten slutade vi ha sex i 6:e månaden ungefär, min sambo tyckte det var läskigt och inte alls sexigt. Fine for me, det finns ju andra sätt att ha kul på. Nu under andra graviditeten har han ändrat sig (jag lyckades väl övertala honom om att barnet inte kommer få några men och att han troligtvis inte kommer stöta in den i huvudet på barnet) så nu har vi fortfarande sex, är i v 39 nu.

Men respekt från din sambos sida saknas tycker jag, du är inte intresserad för tillfället men kommer antagligen att bli det någon gång efter förlossningen innan barnet fyllt 15.

 

[Sonic76]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Vi hade sex kvällen innan förlossningen och sexet var bra hela tiden, men det vet jag att så är det inte för alla. Han måste acceptera detta och inse att du inte orkar.
Jag hade en superlätt graviditet och skodde häst i åttonde månaden så för mig var det ok. Din man måste förstå att du inte orkar just nu och som sagt ta med honom till barnmorskan och se om det hjälper, du ska inte behöva känna press på detta just nu utan få fokusera på att vila inför förlossningen, det underlättar ju mer man kan ta det lugnt innan.

 

[Sjalen]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Ja, jag har skaffat ett anonymt nick. Även om jag inte är jättekänd här på Bukefalos är sambons båda systrar och mamma här inne och de vet mitt riktiga nick...

Jag är gravid i snart vecka 35.

flytt på nästan 75 mil med allt vad det innebär.

köra hans hästar om vi ska åka och tävla...Solvalla

Jag tycker gott att han kunde läsa på en del han också. Det är väl ert gemensamma barn för sjuttsingen!

Att jag skriver här beror däremot på att jag undrar om du vet hur lätt det är att trots allt lista ut vem du är när du berättar så många detaljer om dig själv? Bara det att du uppger att du har två svägerskor och en svärmor som båda vistas på detta forum gör ju att de måste börja ana om de någonsin lämnar travforumet för föräldraforumet. Sedan fyller du på med att ni ska flytta, du kör hans hästar och nyligen var ni på Solvalla och tävlade. Allt det där kan de ju lägga ihop lätt som en plätt om de känner dig. Var försiktig om du nu inte vill lämna ut dig själv.

 

[TinyWiny]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Din sambo är en stor egoist, bara att han anser att du ska "ställa upp" kan ju få en att undra vad han egentligen tänker om ert förhållande?

Varför ska du ställa upp på något som du inte vill och som du får ont av?

Nyp honom stenhårt i kulorna nästa gång och säg att han får väl ställa upp lite

 

[litefundersam]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Tro mig, vi har haft lååånga diskussioner om det här... Jag tror mest att han är livrädd för att det inte kommer att finnas nåt mer än ett kompisförhållande kvar sedan (hans föräldrar är typ bara vänner, om knappt det, sover i skilda sovrum och umgås inte mer än som bekanta, men de har å andra sidan en hel del ungar och varit gifta i hurmångaårsomhelst). Han är nog skitskraj att det ska bli så, men så lär det ju inte bli. Däremot är han väldigt dåligt insatt i hur en graviditet fungerar och diverse graviditetsproblem, som sagt, han har nog mest hört dessa skrythistorier hur fantastiskt sexliv många har under graviditeten (verkar dock som jag trodde om man läser här, det är inte så många som har den typen av sexliv under graviditeten).

Jag kan känna att det är svårt att få honom att inse vad det innebär, för han har ju inte brytt sig så mycket hittills, graviditeten är liksom "min" grej tycker nog han... Tyvärr har han inte brytt sig att läsa på så mycket om barn heller, även om han väldigt gärna vill ha barnet lär det nog bli en chock om han är helt oförberedd.
Jag tror helt enkelt att han tror att man orkar lika mycket som innan och inte riktigt förstår varför man inte gör det. För min del måste jag liksom välja, jobbet har jag valt bort på havandeskapspenning, men sedan är det hästar, hundar och så vidare kvar och då måste jag ju sköta djuren först även om han tar en betydligt större del av det än mig just på grund av min graviditet.

Jag hoppas verkligen att vi kommer in i någon föräldragrupp eller något nu, kanske kan han bli bättre förberedd där. Eftersom han har jobbat på annan ort sedan slutet av sommaren så har han knappt varit med hos MVC, nu har ju jag slutat jobba sedan ett tag tillbaka så nu hoppas jag han kan följa med och sätta sig in lite mer vad det innebär. För det måste han, jag vill inte ha med honom på förlossningen om han inte vet vad det innebär... Då lär han knappast bli ett stöd och jag har hört många andra karlar som ångrar att de inte varit bättre förberedda - och han är inte förberedd alls.

Ang anonymiteten, vissa grejer är ändrade vid namn, lite tilllagt och lite ifråndraget. Jag vet att hans familj inte är inne på just den här sidan, men däremot kan de mycket väl slå på mitt vanliga nick så jag vill inte skriva under det... Jag skäms inte för det här, jag är bara lite ledsen att min sambo inte kan läsa på lite mer och acceptera att det inte är han det är något som helst fel på, som sagt, det blir ju press för mig och han gör det knappast för att vara elak, det har alltid fungerat för oss förut, därför tror jag att det bara är så att han har svårt att inse hur det är och varför det är så. Han tror att det är honom jag inte tänder på helt enkelt.

 

[ameo]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Efter fyra graviditeter kan jag skriva under på att sexlivet kan variera väldigt under graviditeterna...
Första graviditeten hade jag NOLL sexlust i princip hela tiden, i fjärde graviditeten var det väldigt bra i andra trimestern, de två i mitten minns jag inte exakt hur det var, men garanterat mer åt noll sexlust än åt andra hållet.

Jag tror att grabbarna som har berättat för honom om hur bra de har haft det förmodligen överdriver ordentligt för att inte visa hur misslyckade de är inför polarna. För det är ju klart att de känner sig misslyckade om de tror att det är deras fel att tjejen inte tänder på dem. Grejen är ju bara att det är hormoner som styr och det är inget man kan styra över. Ska man se det rent krasst så finns det ju ingen anledning att ha sexlust när man är gravid, för då är man ju liksom redan mitt i fortplantningsprocessen och behöver inte befruktas just då.
Det du också behöver få din gubbe att förstå är att det faktiskt kan ta lång tid innan man är sugen på sex igen efter förlossningen. Vissa är sugna redan på BB medan många går i både 6 och 12 månader (ibland ännu mer) innan suget vaknar till liv. *räcker upp handen för det senare alternativet*
När sexsuget är borta så är det verkligen jätteborta och stendött, men det är väldigt få som inte hittar tillbaka efter förlossningen även om det tar lite tid. Själv har jag ju lyckats få till en massa syskon trots ganska stor brist på sexlust.

 

[Zeli]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Men vad är problemet?

Tala om för honom att du tycker att det gör ont under samlaget, och efter samlaget och därför inte är sugen på att ha sex. VAD ÄR PROBLEMET?

Eller HAR du sagt att du får ont, och han skiter i det och vill nuppa ändå - trots att han vet att det gör ont på dig??

 

[vindvissla]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

Eller HAR du sagt att du får ont, och han skiter i det och vill nuppa ändå - trots att han vet att det gör ont på dig??

Och det för att kunna säga till sina kompisar att han också hade ett bra sexliv under graviditeten...

Ibland undrar jag om det är män över lag eller om många människor faktiskt är så på riktigt? Om jag varit kille och min tjej inte velat ha sex som gravid och mina polare berättat att de minsann fick både det ena och det andra fram tills de åkte in på förlossningen hade jag lätt kunnat svara att min tjej inte var så sugen under graviditeten - vi får ta igen det efteråt istället. Eller ännu bättre hade jag hållt käft, för ingen har med mitt privata sexliv att göra.

Amning utsöndrar hormon som kan göra att vissa blir totalt osugna på sex, andra är inte ett dugg på för att de är stressade, supertrötta eller bara att det blir för mycket. Självklart måste man själv försöka bjuda till lite om man känner att man kan, ofta är det skönt när man väl tagit sig tid att få fram lusten, men för de flesta kommer den nog tillbaka förr eller senare.

 

[Carand]

Sv: Intim fråga... (oförstående sambo eller jag som är ego??)

*kl*

Gravid eller inte, vill man inte ha sex så vill man inte, punkt slut, det är väl inget man bara kan begära av varann?

Som sagt, det e väl inge kul o ha sex men nån som inte vill iaf?