Tycker just sådana samtal är halva poängen med att läsa för barn
man pratar diskuterar, får man göra så? förklarar ord osv, eller säger -vet du vad det betyder?
kn: Sedan efter ett tag blir ju böcker så gamla att det inte gör någonting alls längre, som Elsa Beskow där alla flickorna sitter och stickar och alla pojkarna täljer. Ingen reaktion alls, testade försiktigt och det visar sig att det då för en 6 åring inte fanns något slags begrepp varken om att pojkar täljer eller flickor stickar, utan könsgränsen nu låg någon annan stans (i en modern misogyn bok består det ju tex av att det är en enda magiskt superduktig flicka och många mänskligt eller orimligt klantiga pojkar el dyl Ninja Tim) och alla barnen åkte ju sedan pulka. För ett äldre barn har ju sy flicka och tälja pojke kanske upptäckts men boken var ju för yngre.
Också läst riktigt gamla sagor från antikvariat 1800 ngt, det är faktiskt verkligen inget problem med språket jämfört med nya böcker eftersom nya ord också är nya för små barn så spelar det ingen roll för dem om det är nya nya ord eller gamla nya ord, det är same same. Precis som svåra ord, ett ord är kanske svårt för föräldern men för barnet är det ju bara ett ord ord som är nytt. Det är inte essentiellt svårare för tungan eller någonting.
Då får man dessutom glädjen att läsa om vackra pojkar (som pojkarna Silvervit och Lillvacker) med långt gyllene hår som är snälla mot myror och sådant som stryks i nya sagoböcker, om manlige söta snälla Askepåten som får gifta sig med lilla råttan som är prinsessa, inte bara om kvinnliga Askungen. (antar dock att det gäller såklart att föräldern inte har något problem med språket för att kunna förklara att ankor larvar osv) Läser man engelska gamla sagor får man med sig att alla vackra kvinnor har långt ramsvart hår.
Men med det sagt så negerkungar och sådana enstaka ord får väldigt gärna ändras för mig. Det blir en chock när man stöter på dem och absolut kan man hoppa över dem men Pippi läses inte bara högt och det är ett sårande ord man inte vill att ett barn ska få in i vokabulären just nu ens oskyldigt.
Vidare med Roald Dahl, vars böcker jag läst väldigt många gånger själv och läst högt för barnet. Det är inte enstaka ord som är problematiska om man tycker de är problematiska. Hela berättelserna är bisarra och det är svårt att dölja att rektorn tar en flicka i håret och slänger henne över järnstaketet många meter bort i ord bara. Hela boken måste skrivas om och då kanske man kan läsa någonting annat bara. Pojken är ju inte bara fet, han är glupsk också och äter en hel tårta medan barnen hejar på. Hans (ibland sårande) karikatyrer sitter för djupt. Matildas föräldrar är horribla, beter sig horribelt och är säkert stereotypa för någon klass i England på den tiden... Så då kan man bara hålla dem så som de är och stryka enstaka extrema ord möjligen. som ** kung om det finns.