Inte helt värdelösa ordspråk...

[Raderad medlem 6459]

Det är en definitionsfråga. Självklart kan man lära sig ett språk väl. Men att fånga hela känsloregistret är sällan möjligt på sitt andra-, tredje- eller fjärdespråk.

Jag känner många som har svenska som andraspråk och jag skulle aldrig drömma om att rynka på näsan åt dem när de citerar nåt på svenska som de anser vara rörande, vackert, känslosamt. Det känns otroligt nedlåtande.

 

[tanten]

Jag känner många som har svenska som andraspråk och jag skulle aldrig drömma om att rynka på näsan åt dem när de citerar nåt på svenska som de anser vara rörande, vackert, känslosamt. Det känns otroligt nedlåtande.

Var i hela friden har jag varit nedlåtande???

Jag uttryckte en förundran över att tankespråk - som ju har nära koppling till känslor enligt mitt sätt att se det - så ofta uttryckt på ett annat språk än förstaspråket.

var finns det nedlåtande i att vara intresserad av det fenomenet??

/tanten, intresserad av språk och språkinlärning

 

[Lovisaleonora]

No change, no change tänker jag ofta. Och använder i vardagen. För att få till en förändring måste något förändras. Där har jag makten.

 

[Raderad medlem 6459]

@tanten Jag är också intresserad av språk . Jag tycker mig se, särskilt på Buke, en viss snobbism kring språk. Gränserna för vad som räknas som "kunna" ett språk är så absurda att man i princip säger att alla invandrade svenskar knappt kan svenska. Det anser jag nedlåtande.

Om du inte menar att man intekan lära sig ett andraspråk så väl att man kan uttrycka och förstå och känna nyanser, känslor etc på det så är vi överens.

 

[ajdidodii]

Även om man är väldigt duktig på ett annat språk så finns det första språket närmast. Känslor är oftast lättast att uttrycka på det språk man talade med sina föräldrar.
Som sagt, är det intressant att just deviser och ordspråk då uttrycks på andra språk, speciellt engelska.

Å andra sidan kan dessa nyanser också försvinna i översättningar, så ur det perspektivet kan det vara bra att ha kvar ordspråken i sin ursprungliga form.

 

[tanten]

Gränserna för vad som räknas som "kunna" ett språk är så absurda att man i princip säger att alla invandrade svenskar knappt kan svenska. Det anser jag nedlåtande.

Om du inte menar att man inte kan lära sig ett andraspråk så väl att man kan uttrycka och förstå och känna nyanser, känslor etc på det så är vi överens.

Du talar med någon som ägnar hela sina dagar åt att få invandrare att behärska svenska
Väldigt många är otroligt duktiga redan tidigt.

 

[Myrten]

Det är en definitionsfråga. Självklart kan man lära sig ett språk väl. Men att fånga hela känsloregistret är sällan möjligt på sitt andra-, tredje- eller fjärdespråk.

Jag tror inte det finns facit vad som är ett språks hela känsloregister. För övrigt vill jag nog påstå att känslor lika gärna kan vara lättast att uttrycka på det språk som först fick en att börja reflektera över känslor. Det behöver inte vara modersmålet.

Det finns personer som blivit författare till högklassig skönlitteratur på ett språk som inte var deras modersmål, t.ex. Karen Blixen. Ingrid Bergman vann tre Oscars för produktioner på engelska (som var hennes tredjespråk). Förutom svenska och engelska spelade hon i film och teaterproduktioner på tyska (hennes andraspråk), italienska och franska. Bara för att ta ett par exempel.

 

[Gabbi]

"

"Inte min cirkus, inte mina apor." Det är nog min favorit.

 

[Tassetass]

Det finns personer som blivit författare till högklassig skönlitteratur på ett språk som inte var deras modersmål, t.ex. Karen Blixen. Ingrid Bergman vann tre Oscars för produktioner på engelska (som var hennes tredjespråk). Förutom svenska och engelska spelade hon i film och teaterproduktioner på tyska (hennes andraspråk), italienska och franska. Bara för att ta ett par exempel.

Det där, speciellt exemplet med Bergman, illustrerar ju väl att det handlar inte bara om ord(förståelse) utan också om hur dessa ord förmedlas. Citatet jag la in i ett tidigare inlägg kom jag i kontakt med när en person läste upp det och då fick jag med allt det som hon förmedlade i texten. Hade jag bara läst det rakt upp och ner vettetusan om det hade fastnat.

 

[Gabbi]

KL

Jag kan tycka det är lite intressant att så många väljer deviser och tankesätt på andra språk än modersmålet. Onekligen är du ju så att språkets alla nyanser för det mesta enbart finns i en persons första språk.
.

Det håller jag verkligen inte med om. Det finns gott om exempel på människor som uttrycker sig fantastiskt på språk som inte är deras modersmål, likväl det finns människor som knappt uttrycker sig begripligt på det språk som ÄR deras modersmål. En del har gehör i språk, andra i musik, ytterligare andra har helt andra kvaliteter.

 

[Inglorion]

Det är faktist helt otroligt hur mycket bättre förståelse en del författare har av användningen av ett andra språk. En del gånger så att man blir helt förundrad och inser att de har långt mer förståelse än majoriteten av de som har språket som modersmål. Vladimir Nabokov eller Joseph Conrad t.ex.

Jag har det definitivt mycket lättare att förmedla känslor på Engelska, det känns ofta fel och som att inte rätt känsla förmedlas om jag skulle försöka ta det på Svenska.

 

[Lyan]

På min vägg står det "Keep calm and cavy on", som är en ordlek för marsvinsmänniskor från uttrycket "Keep calm and carry on" (cavy är engelska och kommer från latinets cavia, som är våra tammarsvins släkte). För mig betyder det jag ska försöka att inte bli hysterisk över minsta småsak och leva för och med mina marsvin. Man kan också tolka det som att marsvinen tar dagen som den kommer och nöjt tågar på oavsett vad som händer (så länge det finns gott om mat )

 

[Raderad medlem 6459]

Du talar med någon som ägnar hela sina dagar åt att få invandrare att behärska svenska

Ja, jag vet. Så när du då reagerar på att svenskar gillar ordspråk på engelska, ett språk där de knappast kan uppfatta alla nyanser, så känns det märkligt för mig. Eftersom du då, per automatik, också pratar om ALLA som talar ett annat språk än sitt eget - t ex invandrade svenskar. Skulle du säga till mina vänner hur "intressant" det är att de gillar ordspråk på svenska med motiveringen att de knappast kan snappa upp känslor och nyanser på svenska skulle de ta direkt illa upp.

Alla är vi olika språkbegåvade. Bara för att man själv inte har utvecklat ett annat språk än sitt modersmål betyder det inte att inte andra kan ha en väldigt god förståelse för andra språk utöver sitt förstaspråk.

 

[As_Vegas]

KL

Jag kan tycka det är lite intressant att så många väljer deviser och tankesätt på andra språk än modersmålet. Onekligen är du ju så att språkets alla nyanser för det mesta enbart finns i en persons första språk.

Jag arbetar med en person som talade svenska i hemmet men inte flyttade till Sverige förrän i 20-årsåldern - för 30 år sedan. Hen är fortfarande en aning vilse i ords laddning.

Även om man är väldigt duktig på ett annat språk så finns det första språket närmast. Känslor är oftast lättast att uttrycka på det språk man talade med sina föräldrar.
Som sagt, är det intressant att just deviser och ordspråk då uttrycks på andra språk, speciellt engelska.

Jag förstår vad du menar, men när det kommer till just den personliga tolkningen av ordspråk/citat som på något sätt hjälper/stöttar/motiverar/etc så spelar det ju egentligen ingen roll om ordspråket/citatet tolkas så som det var menat. Det är ju betydelsen och innebörden för mottagaren som är det relevanta. Om man tolkar in andra känslor än de som är språkligt korrekta (eller hur man nu ska säga) i ett citat på tex engelska är det ju inte så konstigt om samma känsla försvinner om ordspråket/citatet översätts till svenska där man får den "korrekta" känslan eftersom man kan språket bättre. Därför väljer man kanske att behålla ordspråket/citatet på ett annat språk. Alltså det finns ju ingen rätt eller fel känslomässig tolkning av ordspråk/citat.
Det blev rörigt och flummigt, går det att förstå vad jag menar?

 

[tanten]

Ja, jag vet. Så när du då reagerar på att svenskar gillar ordspråk på engelska, ett språk där de knappast kan uppfatta alla nyanser, så känns det märkligt för mig. Eftersom du då, per automatik, också pratar om ALLA som talar ett annat språk än sitt eget - t ex invandrade svenskar. Skulle du säga till mina vänner hur "intressant" det är att de gillar ordspråk på svenska med motiveringen att de knappast kan snappa upp känslor och nyanser på svenska skulle de ta direkt illa upp.

Alla är vi olika språkbegåvade. Bara för att man själv inte har utvecklat ett annat språk än sitt modersmål betyder det inte att inte andra kan ha en väldigt god förståelse för andra språk utöver sitt förstaspråk.

Du är fortfarande fast i att det är något nedlåtande.
Så menade jag inte.

Ja, jag tycker det är intressant att modersmålet inte är första alternativet när det kommer till tankespråk och talesätt. Det finns inga citattecken runt ordet.
Dessutom är många ordspråk gemensamma för många språk. precis som en del folksagor och sägner är universella.

Sedan var det väl rätt raljant att säga att man inte kan "snappa upp" känslor och nyanser på andra språk. Det är ren lögn. Det jag försökte diskutera var att man ofta har ett djupare känsloregister på sitt modersmål. Det är långt ifrån ditt "väldigt god förståelse".

Varför var det viktigare att angripa, än att diskutera fenomenet - som jag ville göra?

Och nej, svenska var inte mitt första språk. Men det är det språk jag läser och skriver på.

 

[Myrten]

alla sätt är bra utom de dåliga

...och om de dåliga funkar är de också bra. (Brukar jag själv lägga till när jag höll på att träna hundar för några år sen och blev trött på att man inte "borde" göra som jag gjorde i vissa fall.)

För övrigt har jag några ledord jag ofta tänker på:

To avoid criticism, say nothing, do nothing, be nothing. (Elbert Hubbard)

I'd like to look at my career when I'm older and go, "Hey, I really did things that were hard." (Laurel Holloman)

I would venture to guess that Anon, who wrote so many poems without signing them, was often a woman. (Virginia Woolf)

 

[Viva]

Ordspråk kanske det inte är men:
He ä som de ä, näre ente ble som de sulle. (Det är som det är, när det inte blev som det skulle)

Eller varianten: Jag är som jag blev när jag inte vart som jag skulle.

 

[Raderad medlem 6459]

Varför var det viktigare att angripa, än att diskutera fenomenet - som jag ville göra?

Jag angriper inte, jag diskuterar. Du säger att du tycker att det är intressant att svenskar gillar ordspråk på engelska eftersom de knappast kan uppfatta alla nyanser i språket. Jag säger då att det skulle innebära att alla mina invandrade vänner knappast kan uppfatta alla nyanser på svenska, inte tillräckligt ens för att förstå ett ordspråk, vilket jag tycker är en himla märklig syn. Det är allt. Du behöver inte hålla med men jo, jag tycker att det är en märklig syn.

Svenskar är bland de bästa i världen i engelska som andraspråk. om inte ens svenskar anses vara duktiga nog att få uppskatta ordspråk på engelska, vem i hela friden är det då?

 

[Sofie.S]

"Om du undrar över vägen framför dig, fråga den du möter"

 

[Monstermom]

The truth may be out there, but the lies are inside your head
&
It’s still magic even if you know how it’s done
Pratchett

First they ignore you, then they laugh at you, then they fight you, then you win.
Gandhi

What was won by force must be kept by force
(trodde det var Gandhi, men skulle kolla nu för säkerhets skull och hittar det ingenstans så... Okänd? )

Det finns massor Pratchett sagt och skrivit som verkligen är värdefullt, men de ovan är de jag tycker är värda ansträngningen att hålla mig medveten om alltid.
(Och @tanten , de är på engelska för att de är på engelska. Jag ser inget att tjäna på att översätta någons ord, de resonerar definitivt inte djupare hos mig för att jag ändrar vad de sagt? Visst, om jag inte förstod ursprungsspråket så vore jag ju tvungen att gå efter översättningar, men jag tror det är omöjligt att inte förlora på det...)