Inte en dagbok

Alltid lika svårt att komma på en passande rubrik. Men jag får inte riktigt se detta som en dagbok helt och hållet för det blir inte bra.
Men jag vill ändå dela med mig av mina framsteg. Inom flera områden i livet. Sakta men säkert går det.
 

Ha! Bara för att jag skrev detta tidigare idag.
Fick frågan om jag druckit alkohol idag. Jag sa nej.
Ser hur han liksom granskar mig.
Jag hade nyss druckit juice innan om det var det som smakade konstigt jag vet inte.
För det kändes som han inte trodde mig först helt.

Sånt där tar tid! Det är frustrerande när ens närstående inte tror en, men man får sätta gränser och säga ifrån om det blir för mycket.
Kan vara extremt triggande att bli ifrågasatt tycker jag.
 
En grej som jag funderar mycket på. Om jag verkligen vill ha barn?
Alltså jag tror att jag vill men har blivit osäker. Har läst för mycket om knepiga graviditer och pappor som lämnar över allt ansvar till mamman och alltmöjligt som känns väldigt icke önskvärt.
Sen detta med världen. Krig och elände. Klimatet osv.
Samtidigt som det skulle vara roligt att få se en individ få växa upp. Barnet skulle vara 100 % älskad men jag vet inte längre vad jag vill.
 
En grej som jag funderar mycket på. Om jag verkligen vill ha barn?
Alltså jag tror att jag vill men har blivit osäker. Har läst för mycket om knepiga graviditer och pappor som lämnar över allt ansvar till mamman och alltmöjligt som känns väldigt icke önskvärt.
Sen detta med världen. Krig och elände. Klimatet osv.
Samtidigt som det skulle vara roligt att få se en individ få växa upp. Barnet skulle vara 100 % älskad men jag vet inte längre vad jag vill.
Man måste inte (vilja) ha barn. Jag har inga och nu är det väääldigt mycket för sent. Sörjer det inte. Jag har aldrig känt barnlängtan och aldrig heller (då jag var i barnskaffningsålder) haft en sådan partner som jag kände att skulle ha varit en bra och närvarande pappa. Jag hade dessutom häst på den tiden och var inte villig att ge upp, eller pausa, mitt hästintresse. Någon kan tycka jag tänkte egoistiskt, men att sätta barn till världen är ingen skyldighet.

I dagens värld tror jag att jag skulle fundera ytterligare ett varv om jag var ung nog och barnfrågan kom på tal. Hur kommer barnets liv att se ut? Vad händer i världen? Vad händer med klimatet? Vill jag utsätta det bästa jag har för det?
Svåra frågor och viktigt ställningstagande.
 
En grej som jag funderar mycket på. Om jag verkligen vill ha barn?
Alltså jag tror att jag vill men har blivit osäker. Har läst för mycket om knepiga graviditer och pappor som lämnar över allt ansvar till mamman och alltmöjligt som känns väldigt icke önskvärt.
Sen detta med världen. Krig och elände. Klimatet osv.
Samtidigt som det skulle vara roligt att få se en individ få växa upp. Barnet skulle vara 100 % älskad men jag vet inte längre vad jag vill.
Klokt av dig att reflektera, tycker jag. Jag var osäker när jag var yngre men när jag blev tillsammans med barnafadern så kände jag starkt att jag ville ha barn. Vi fick en dotter och är nöjda så. Man måste inte skaffa barn. Tror att man kan leva så himla bra utan! Och man kan ju vara en viktig vuxen för andras barn ändå, om man vill.
 
Viktiga, och svåra, funderingar.
Jag vill inflika att om man har tänkt sig att skaffa barn tillsammans med en person som man är i en relation med och det finns skav i relationen så kommer det inte att försvinna när man blir föräldrar. Barn är lite av en skav-katalysator :laugh:
 
En grej som jag funderar mycket på. Om jag verkligen vill ha barn?
Alltså jag tror att jag vill men har blivit osäker. Har läst för mycket om knepiga graviditer och pappor som lämnar över allt ansvar till mamman och alltmöjligt som känns väldigt icke önskvärt.
Sen detta med världen. Krig och elände. Klimatet osv.
Samtidigt som det skulle vara roligt att få se en individ få växa upp. Barnet skulle vara 100 % älskad men jag vet inte längre vad jag vill.
Jag förstår dig helt, om jag hade varit 20 år yngre idag hade jag valt bort barn. Just pga klimatet och vart världen är på väg med krig och elände. Det är jätteroligt att se en individ växa upp, men när jag tänker på hur mycket som blivit sämre i världen sen mina föddes känner jag mest "förlåt mig raringar för att jag satte er till världen :cry:"
 
Har bjudit två vänner på middag ikväll så här mitt i veckan. Plus partner då också.
Blir höstligt tema. Ingen alkohol. Den ena vännen vet om varför jag inte dricker. Den andra vet inget så tänkte jag berättar ikväll helt enkelt så slipper hon fundera. Har massa goda andra drickor så borde inte vara något problem.
 
Helt klart en bra och rolig kväll! Allt mellan himmel och jord. Sa som det var att jag inte tål alkohol och därför är det bara alkoholfritt hädan efter för det blir lättast så.
Däremot är min mage lite spänd just nu så det är väl det enda negativa med denna kvällen 😅
 
Just nu känns allt så tungt. Tidigt imorse hade jag sån ångest. Fruktansvärd. Inte bara lite ledsen som jag är nu utan det var nästan outhärdligt.
Jag vet att ångest inte håller på hur länge som helst det går över. Som alla känslor. Inget är konstant.

Lovat träffa M idag men har ingen lust. Inte när jag mår så här. Vill bara pyssla med hästarna och göra vettiga saker.
Men jag känner att jag måste för har redan skjutit upp det en gång denna vecka.
Säger jag att jag ska göra något så gör jag det. Men hela min själ skriker. Vet inte varför men något är inte bra.
 
Just nu känns allt så tungt. Tidigt imorse hade jag sån ångest. Fruktansvärd. Inte bara lite ledsen som jag är nu utan det var nästan outhärdligt.
Jag vet att ångest inte håller på hur länge som helst det går över. Som alla känslor. Inget är konstant.

Lovat träffa M idag men har ingen lust. Inte när jag mår så här. Vill bara pyssla med hästarna och göra vettiga saker.
Men jag känner att jag måste för har redan skjutit upp det en gång denna vecka.
Säger jag att jag ska göra något så gör jag det. Men hela min själ skriker. Vet inte varför men något är inte bra.

Lyssna på din känsla. Du måste ingenting!
 
Just nu känns allt så tungt. Tidigt imorse hade jag sån ångest. Fruktansvärd. Inte bara lite ledsen som jag är nu utan det var nästan outhärdligt.
Jag vet att ångest inte håller på hur länge som helst det går över. Som alla känslor. Inget är konstant.

Lovat träffa M idag men har ingen lust. Inte när jag mår så här. Vill bara pyssla med hästarna och göra vettiga saker.
Men jag känner att jag måste för har redan skjutit upp det en gång denna vecka.
Säger jag att jag ska göra något så gör jag det. Men hela min själ skriker. Vet inte varför men något är inte bra.

Det är väl en varningssignal; lyssna på din magkänsla! ❤️
 
Han har skrivit och ringt. Jag har inte svarat eller läst. Orkar bara inte träffa en endaste kotte. Har ingen lust med nånting. Orkar inte heller förklara för det är det ändå ingen som förstår.
Den enda jag faktiskt vill vara med är partner. För jag känner mig så butter just nu och han får allt att ändå kännas lite bättre.
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Jag har ingen aning om jag ihuvud taget får skriva en ny dagboks tråd men den blir väl bort tagen annars då an tar jag 🙃 Jag kommer...
2 3
Svar
47
· Visningar
3 698
  • Artikel
Dagbok Dethär är värt en ny dagboks tråd tycker jag. För att idag har det hänt en väldigt stor sak som är att jag har blivit häst ägare idag...
2
Svar
30
· Visningar
2 229
Senast: Rosett
·
  • Artikel
Dagbok Många här har nog läst mina oändliga inlägg om min vikt, och jag har nu haft kontakt med en dietist och tänkte uppdatera lite i en...
2
Svar
32
· Visningar
3 432
Senast: SiZo
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Nu är det höst! Kanske inte egentligen men skolan har börjat idag så då räknas det som höst tycker jag! Så dethär kommer vara min höst...
5 6 7
Svar
129
· Visningar
10 806
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp