Inställningen till brukshundklubbar

En gång i tiden så var jag iväg till en klubb med hunden vi hade då, tanken var att få insyn om valpkurs kunde vara nåt för oss. Hon var ju med jämt och var hyfsat duktig på inkallning och ett och annat redan som liten. Men då jag fick en utskällning för att hunden kunde för mycket blev jag mycket tveksam. När en av deras instruktör som vi träffade på i parken ifrågasatte varför jag inte lät hunden hälsa - visst sa jag och gav den lilla rackaren lov och hon rusade fram till den andra hunden som blev abbrupt upplyft i halsbandet och jag fick en utskällning för att krabaten på inte året än var agresiv så tappade jag förtroendet för det stället. (dessa hundar var väl bekanta med varandra, men jag tycker att man springer inte iväg och leker utan lov.)

Det är klart att där var olyckliga omständigheter som gjorde att min kontakt med den välrden inte blev bra. Fick hjälp av hundvana bakenta och duktiga grannar istället så det löste sig. Nån gång blir det hund igen.
 
Min klubb har varit en trist klubb där "innegänget" satt och blängde på kursarna som kom. Hälsa? Icke. Som sagt, har varit. Det har ändrat sig, det har varit en helt annan stämning åtminstone de senaste tio åren. Men det dåliga ryktet hänger envist kvar. Plus att många fortfarande har bilden av att Brukshundklubben = schäferryck i stryphalsband. Jag kan tänka mig att samma sak gäller för många andra klubbar.
 
Jag älskade och saknar min lilla lokala BHK där alla var välkomna! Vi hade (de har, hoppas jag!) en underbar inomhuslokal och lagom seriösa kurser för alla. Jag upplevde atmosfären som varm och välkomnande även för mig som med en shiba på valpkursen konstaterade: "Neh, det kommer inte att funka. " Då gjorde vi helt enkelt övningarna lite annorlunda.

Min första och enda kontakt med en brukshundklubb är alltså enbart positiv, både med renras och blandras och ingen av dem en brukshund. Kanske är den norrländska mentaliteten rätt förlåtande? ;)
Oavsett saknar jag hur tillgänglig just den typen av hundträning var hemma. Utomlands finns den sortens samarbete och samlingsplats för olika typer av träning och tävling och gemenskap inte alls.
 
Min klubb har både ideella instruktörer på kurser och privata på avtal (och en del, som tex jag, agerar i båda roller), så jag ser inte riktigt motsättningar på det sättet heller. Vi har mycket gott utbyte med (vissa) privata aktörer!

Men de privata är väl fortfarande SBK-instruktörer?
 
Över lag så har det varit väldigt ont om medlemmar med hundar av brukskaliber där jag har varit. Det har mest varit sällskapsraser som man velat köra bruks med och då har kurserna anpassats efter dom. Det gör att för min del känns kursen halv.

Sällskapsraser i brukset? Nog för att jag stött på någon pudel här och var men papillon och shih-tzu lyser verkligen med sin frånvaro i våra brukskurser. På vilket sätt anpassades kursen så att du inte hade behållning av den för att du har schäfer?
 
Jag har varit med om både och. På min närmsta klubb har jag blivit i princip idiotförklarad för att jag ens försöker träna med saluki. Där ser jag också mycket otrevliga träningsmetoder då och då (går ofta förbi på mina långpromenader), även när instruktör står med på planen. När jag pratat med bekanta som tränar på andra klubbar så har de också frågat mig varför så många undviker min närmsta klubb, så det verkar vara fler än jag som reagerar på hur det är där.

Sedan har jag varit på andra klubbar, för att se om de kan vara något för mig. Där har folk hälsat vänligt och på en klubb var det en som, så fort jag började träna lite lydnad, frågade på ett mycket bra sätt om jag ville att hon skulle hjälpa mig med något eftersom jag var ny där.

Tyvärr är det väldigt dyrt med kurser och medlemskap här (kurser kostar minst 1200kr för medlemmar och medlemskapet kostar ju flera hundralappar, så bara att gå en kurs på en klubb för att se om det kan tänkas vara något landar på nästan 2000kr). Det gör att jag inte känner mig så pepp på kurser. Jag är van vid att inte heller instruktörer förstår öht vad jag har i kopplet och därför inte kan hjälpa mig på ett bra sätt. Hade det varit billigare, så att jag känt att det var lugnt att kanske kasta pengarna i sjön, då hade jag tränat betydligt mer på klubbarna.
 
Nej?
Edit: eller ja, en del är det förstås, men inte alla.

Jaha, okej. Jag fick för mig att instruktörer på avtal innebär de som har blivit godkända av SBK som avtalsinstruktörer. Jag trodde att man var tvungen att ha SBK-utbildning för att vara instruktör inom just SBK?
 
@Red_Chili lustigt vad olika man kan se på det, jag tycker 1200 är billigt de privata jag kollat på här tar minst det dubbla.

Har varit på träning lite privat också och det inte alla jag tyckt varit bra, det handlar om att man hittar de man kan utvecklas för där också. En av de mer osympatiska och med rejält överlägsen attityd förutom att hon dessutom hade kasst sätt att lära ut som jag stött på var privat. För mig är det ett mysterium att hon får elever öht, vi var där och provade på maken, jag och en till från klubben och alla kände "nä, aldrig mer"..
 
Jaha, okej. Jag fick för mig att instruktörer på avtal innebär de som har blivit godkända av SBK som avtalsinstruktörer. Jag trodde att man var tvungen att ha SBK-utbildning för att vara instruktör inom just SBK?
Avtalsinstruktör är man inom SBK, det innebär att man har ett ramavtal med SBK centralt (plus ett periodavtal och ett antal lokalavtal). En enskild klubb kan dock sluta avtal med vem man vill i princip, då är man ju också en "avtalsinstruktör" i betydelsen att man jobbar på ett kontrakt med klubben men man är ju inte Avtalsinstruktör i SBK-betydelsen.

Har aldrig hört att det skulle finnas några krav på att bara ta in SBK-are till klubbar, det vore ju väldigt begränsande.
 
Avtalsinstruktör är man inom SBK, det innebär att man har ett ramavtal med SBK centralt (plus ett periodavtal och ett antal lokalavtal). En enskild klubb kan dock sluta avtal med vem man vill i princip, då är man ju också en "avtalsinstruktör" i betydelsen att man jobbar på ett kontrakt med klubben men man är ju inte Avtalsinstruktör i SBK-betydelsen.

Har aldrig hört att det skulle finnas några krav på att bara ta in SBK-are till klubbar, det vore ju väldigt begränsande.

Ja, det var just avtalsinstruktör (SBK) som jag trodde att du menade. Missförstod!
 
Jag var säkert otydlig - det är lurigt det där med SBKs förtjusning i att göra Ord av ord... :p

Jag tyckte för övrigt att det var intressant (ledsamt?) att du blivit besviken på SBK-utbildningarna. Är det innehållet du refererar till då eller något annat?
 
Jag tyckte för övrigt att det var intressant (ledsamt?) att du blivit besviken på SBK-utbildningarna. Är det innehållet du refererar till då eller något annat?

Det är framförallt bristen på krav. (I flera led.) Jag hör visserligen då och då om någon enstaka som inte godkänns, men min första tanke är typ "men hur...?" för det kräver nästan en ansträngning. Eller att man helt enkelt skitit i alltihop mitt i.
 
Det är framförallt bristen på krav. (I flera led.) Jag hör visserligen då och då om någon enstaka som inte godkänns, men min första tanke är typ "men hur...?" för det kräver nästan en ansträngning. Eller att man helt enkelt skitit i alltihop mitt i.

Ja, nu har jag förvisso bara genomfört grundmodulen än så länge, men några krav finns ju verkligen inte. Det är ju bara att dyka upp, så poff, blir du "godkänd". Jag antar att det blir samma sak i allmänlydnadsmodulen nu i höst. Jag tror att det är en nackdel som hör ihop med det ideella arbetet, vi är så tacksamma för all hjälp som går att få att kraven liksom försvinner? Man gör ju ändå jobbet gratis sen. På så vis finns ju större risk för variationer när det kommer till kunskap och pedagogik. Jag vet inte riktigt hur det ser ut på andra utbildningar, det finns ju de som kostar tiotusentals kronor utan någon form av certifiering eller kunskapsgaranti från de som arrangerar. På så vis känns det tryggare med SBK som organisation bakom, men som sagt, kraven blir ju därefter också kanske.
 
Det är framförallt bristen på krav. (I flera led.) Jag hör visserligen då och då om någon enstaka som inte godkänns, men min första tanke är typ "men hur...?" för det kräver nästan en ansträngning. Eller att man helt enkelt skitit i alltihop mitt i.

Där kan väl ändå brukshundsklubben själv sålla bort de som inte känns lämpliga som instruktörer? Sen att de av olika skäl inte gör det är en annan sak.
Är det inte samma för privata instruktörer? Man "köper" sig en utbildning som man i princip inte kan misslyckas med av okänt värde? Där är det väl inte ens nån som ska rekommendera en för att man ska få gå en utbildning utan alla som betalar får gå? Jag har inte koll här ska erkännas (därför jag undrar).
Inom träningsbranchen finns en uppsjö av "PT"-utbildningar av varierande kostnad och innehåll, att nån benämner sig PT och gått en utbildning betyder inte att denne person behöver vara kompetent på nåt sätt bara att denne betalat för att gå en kurs för att därefter kunna kalla sig själv PT.
 
Ja, nu har jag förvisso bara genomfört grundmodulen än så länge, men några krav finns ju verkligen inte. Det är ju bara att dyka upp, så poff, blir du "godkänd". Jag antar att det blir samma sak i allmänlydnadsmodulen nu i höst. Jag tror att det är en nackdel som hör ihop med det ideella arbetet, vi är så tacksamma för all hjälp som går att få att kraven liksom försvinner? Man gör ju ändå jobbet gratis sen. På så vis finns ju större risk för variationer när det kommer till kunskap och pedagogik. Jag vet inte riktigt hur det ser ut på andra utbildningar, det finns ju de som kostar tiotusentals kronor utan någon form av certifiering eller kunskapsgaranti från de som arrangerar. På så vis känns det tryggare med SBK som organisation bakom, men som sagt, kraven blir ju därefter också kanske.

Japp, det är samma sen.

Jag förstår verkligen att det tar emot/är svårt att vara "sträng" mot ideella krafter, men samtidigt så är ju just instruktörerna våra stora ansikten utåt. Vi som möter kursdeltagare är SBK för många, och vad vi gör i den rollen är direkt avgörande för vad folk tycker om hela organisationen. Att vi då sätter kvalitetsstämpel på mer eller mindre alla som kliver innanför dörren anser jag är att skjuta sig själv i foten. Och ja, jag vet att vi behöver fler instruktörer... Men vilka som helst?

Håller med om att det finns privata utbildningar som kostar multum och är lika svaga, men jag har själv betalat för SBK-utbildning (apropå någon som skrev tidigare i tråden att man går utbildningen och startar eget, jag kan garantera att min klubb tjänar bra på min verksamhet) och den må vara hyfsat billig men den är inte värd pengarna... Det finns även privata utbildningar som är väldigt seriösa, har hårda krav på deltagarna med objektiva bedömningar (externa utvärderare tex), och definitivt inte godkänner alla. Att det finns dåliga privata utbildare gör liksom inte vår bättre...

Att det känns tryggare med SBK bakom känner nog många som väljer kurser också, vilket gör mig lite ledsen. Det är ju inte ett dugg tryggare!? Men folk litar på att man är "utbildad"...

Där kan väl ändå brukshundsklubben själv sålla bort de som inte känns lämpliga som instruktörer? Sen att de av olika skäl inte gör det är en annan sak.
Är det inte samma för privata instruktörer? Man "köper" sig en utbildning som man i princip inte kan misslyckas med av okänt värde? Där är det väl inte ens nån som ska rekommendera en för att man ska få gå en utbildning utan alla som betalar får gå? Jag har inte koll här ska erkännas (därför jag undrar).
Inom träningsbranchen finns en uppsjö av "PT"-utbildningar av varierande kostnad och innehåll, att nån benämner sig PT och gått en utbildning betyder inte att denne person behöver vara kompetent på nåt sätt bara att denne betalat för att gå en kurs för att därefter kunna kalla sig själv PT.

(se ovan delvis)
Jag tycker inte det är en annan sak att klubbar inte själva sorterar bort de som inte känns lämpliga. Det lägger ansvaret hos någon/några som för det första förmodligen inte har någon insyn i hur kurserna faktiskt går till, inte själva har någon instruktörsbakgrund många gånger, har fattat beslut att skicka personen på utbildning och betalat för den, och är beroende av hens insatser som instruktör för att ha något kursutbud alls många gånger. Sållningen borde väl ske redan innan personen är färdig instruktör?

Visst finns det dåliga privata utbildningar. Men det finns bra också, jag skulle hellre se att vi mäter oss mot dem!

Det är ju så inom hund att man inte behöver ha någon utbildning alls egentligen, och kan kalla sig vad som helst. Men en SBK-stämpel i ändan borde betyda något tycker jag, där har vi ju en certifierande organisation som skulle kunna lägga en nivå som vi inte behöver skämmas för. Just nu betyder den stämpeln i princip bara "klubben behövde en instruktör och nån ställde upp"...
 
@Monstermom Håller absolut med i det du skriver! Knepigt läge. Jag ser ju själv i gruppen vi varit i nu att det är enkelt att föreslå vem som helst, bara klubben får en till instruktör. Men för vad? Jag har så väldigt svårt att se hen ha egen kurs när både kunskap och erfarenhet sviktar. Hen har sin första hund och har ingen aning om någonting. Men vad gör man när klubben går på knäna och riskerar försvinna helt?

Du får hemskt gärna skicka PM om privata utbildningar du anser seriösa!
 
@Monstermom Vad jag förstått så består vår klubbledning av just instruktörer. Sen vet jag en bekant som gick som hjälpinstruktör för att sen kunna hålla i valpkurs men som föll ut med klubben just för att de hade ifrågasatt hennes hunduppfostringmetoder som var av den gamla skolan (på den tiden var inte jag med i klubben). Hon vart jätte-putt att hon blev nekad att bli instruktör, jag för min del tyckte nog att det var tur det eftersom människan inte kan lära sig nåt nytt då hon alltid vet bäst och kan allt. Hennes hundar är helt odrägliga också men enligt henne själv så är de "så väldresserade", konstigt nog har jag aldrig sett exempel på hur väldresserade de är utan bara sett hundar som skäller rabiat och hänger sig själva i strypkopplena.. :meh:

Min inställning till att gå kurs på brukshundsklubben är: i allmänlydnad och valpkurs typ ha trevligt, hänga med folk och miljöträning. I mer specifikt inriktade kurser: lära mig det jag behöver för att ta mig runt den grenen på tävling utan att vara helt vilse. I agilityn så har vi instruktörer som själva tävlar agility, samma i lydnad och rallylydnad och det andra antar jag. Inte för att alla kursdeltagare siktar på att tävla men för de som vill prova på så är steget inte så långt om instruktören själv har bra koll på vad man behöver tänka på om man ska satsa i den grenen.
Vet en privatinstruktör som själv aldrig tävlat i agility och inte heller tränar det med sina hundar som nu gett sig in på att lära ut agility, jag är lite skeptisk till hur bra grund de blir för nån som sen vill fortsätta med det..
 
@Monstermom Håller absolut med i det du skriver! Knepigt läge. Jag ser ju själv i gruppen vi varit i nu att det är enkelt att föreslå vem som helst, bara klubben får en till instruktör. Men för vad? Jag har så väldigt svårt att se hen ha egen kurs när både kunskap och erfarenhet sviktar. Hen har sin första hund och har ingen aning om någonting. Men vad gör man när klubben går på knäna och riskerar försvinna helt?

Du får hemskt gärna skicka PM om privata utbildningar du anser seriösa!

Nej precis, det är ju ett jättesvårt läge men det är därför jag tänker att det behövs en kvalitetskontroll "uppifrån", jag förstår tynande klubbar som griper minsta halmstrå men det betyder inte att det är bra. (Förmodligen inte för den klubban heller på lite längre sikt.)

Jag har även träffat på varianten där personen själv egentligen inte vill, vet att hen inte har kunskap, erfarenhet eller ens intresse, men har känt sig pressad att ställa upp för sin klubb. Hur bra blir det? :(

@Monstermom Vad jag förstått så består vår klubbledning av just instruktörer. Sen vet jag en bekant som gick som hjälpinstruktör för att sen kunna hålla i valpkurs men som föll ut med klubben just för att de hade ifrågasatt hennes hunduppfostringmetoder som var av den gamla skolan (på den tiden var inte jag med i klubben). Hon vart jätte-putt att hon blev nekad att bli instruktör, jag för min del tyckte nog att det var tur det eftersom människan inte kan lära sig nåt nytt då hon alltid vet bäst och kan allt. Hennes hundar är helt odrägliga också men enligt henne själv så är de "så väldresserade", konstigt nog har jag aldrig sett exempel på hur väldresserade de är utan bara sett hundar som skäller rabiat och hänger sig själva i strypkopplena.. :meh:

Min inställning till att gå kurs på brukshundsklubben är: i allmänlydnad och valpkurs typ ha trevligt, hänga med folk och miljöträning. I mer specifikt inriktade kurser: lära mig det jag behöver för att ta mig runt den grenen på tävling utan att vara helt vilse. I agilityn så har vi instruktörer som själva tävlar agility, samma i lydnad och rallylydnad och det andra antar jag. Inte för att alla kursdeltagare siktar på att tävla men för de som vill prova på så är steget inte så långt om instruktören själv har bra koll på vad man behöver tänka på om man ska satsa i den grenen.
Vet en privatinstruktör som själv aldrig tävlat i agility och inte heller tränar det med sina hundar som nu gett sig in på att lära ut agility, jag är lite skeptisk till hur bra grund de blir för nån som sen vill fortsätta med det..

Det är jättebra att det funkar så bra hos er, men min uppfattning är att det inte är det vanligaste scenariot. Jag tycker det är vansinnigt att lita på att klubbarna själva sorterar när de inte är uppbyggda så att det nödvändigtvis ens går - det kan funka, men det finns inget som säger att det kommer att göra det.

Ja, inom en del utbildningar finns vissa krav för att antas, tex för tävlingslydnad måste man själv ha tävlat i klass tre eller något liknande. Vilket är bra! Men det säger inte så mycket om hur personen funkar som instruktör... (Jag invänder alltså inte mot det kravet, men tycker att det är för lite.)

En som ser på kurser som du gör är ju heller inte så beroende av instruktörens kvalitet tänker jag, du kan både sålla och arbeta självständigt? Långt ifrån alla som kommer på kurs har det så dock. Många sväljer vad man än säger till dem, just för att man är Instruktören Som Vet. Vilket lägger ansvar på oss att faktiskt veta vad vi pratar om tycker jag...

Vi har också sådana privatinstruktörer här ikring och det är som det är. De är ju åtminstone inte uppbackade av någon större organisation.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp