SpanskaLoppan
Trådstartare
Det är trögt med hundägandet just nu, det känns som vi bara gör samma saker om och om igen. Går samma promenader, gör samma övningar och ingen av oss har riktigt hjärtat med i det längre. Vi går bara på rutin...
Försöker göra promenaderna rikare med att göra lite godis-sök både högt och lågt, balansera på stenar, murar och stockar, gå rakt ut i skogen över stock och sten och busa lite med nån leksak/kotte/pinne/nedfallna löv. Men jag märker att hunden börjar tröttna, hon gör det jag ber om, efter lite tjat, men hon har fokus på "allt annat".
Cyklar med henne 2 dagar i veckan och det är hon mycket duktig på.
Hur kan man variera sig?
Hunden är en "jakt-idiot", får hon upp ett spår eller ser vilt hjälper ingenting, jag tror inte ens hon hör att jag ropar. Jag kan alltså inte ha henne lös men har en 50 m lina hon går i rätt ofta.
Vi har tragglat med inkallningen i 3 år men jakten blir för självbelönande, jag tror som sagt inte ens att hon hör mig. Så det har jag lagt ner, det blir bara ett evigt misslyckande och missnöje och det mår ingen av oss bra av...
Är lite nyfiken på att spåra med henne, hon verkar ju gilla det. Men det låter så svårt?
Annars har jag redan en rådjursklöv i frysen och blod ska nog gå rätt lätt att fixa.
Vill ut ur den här svackan när det mer och mer blir så att vi traskar i varsin liten bubbla jag och hunden...
Försöker göra promenaderna rikare med att göra lite godis-sök både högt och lågt, balansera på stenar, murar och stockar, gå rakt ut i skogen över stock och sten och busa lite med nån leksak/kotte/pinne/nedfallna löv. Men jag märker att hunden börjar tröttna, hon gör det jag ber om, efter lite tjat, men hon har fokus på "allt annat".
Cyklar med henne 2 dagar i veckan och det är hon mycket duktig på.
Hur kan man variera sig?
Hunden är en "jakt-idiot", får hon upp ett spår eller ser vilt hjälper ingenting, jag tror inte ens hon hör att jag ropar. Jag kan alltså inte ha henne lös men har en 50 m lina hon går i rätt ofta.
Vi har tragglat med inkallningen i 3 år men jakten blir för självbelönande, jag tror som sagt inte ens att hon hör mig. Så det har jag lagt ner, det blir bara ett evigt misslyckande och missnöje och det mår ingen av oss bra av...
Är lite nyfiken på att spåra med henne, hon verkar ju gilla det. Men det låter så svårt?
Annars har jag redan en rådjursklöv i frysen och blod ska nog gå rätt lätt att fixa.
Vill ut ur den här svackan när det mer och mer blir så att vi traskar i varsin liten bubbla jag och hunden...
Klöven fick jag av en jägare jag känner, han ställer nog upp med lite blod med(snål student
