Ingen hjälp, ännu en gång

För 1,5 år sen gick jag in i väggen.
Allt rasade och jag sökte hjälp via företagshälsovården. De tyckte jag skulle ta ut ledigt, min arbetstidsförkortning som räckte lite mer än en vecka för att jobba 50% och att söka mig till vården.
Skrev en egen remiss till psykiatrin och fick komma in på ett besök. Jag var självmordsbenägen men förstod såklart att jag inte kunde göra det för min familjs skull.
Lämna dem med all min skit.
De bedömde att de inte kunde hjälpa mig utan hänvisade mig tillbaka till företagshälsovården..

Jag tog tag i allt själv. Någon slags autopilot. Hästen, jobbet, boendet, min mammas sjukdom och att finnas där för henne och resten av familjen.

Det ”löste” sig för jag sökte nytt jobb, lyckades hitta lägenhet och hästen blev frisk.
Alla pengar tog slut men då fick jag även jobbet jag sökt i samma veva.

Nu känns det dock som det kommer ifatt mig. Jag har migrän, magsmärtor, sover dåligt och får ångest av jobbet.

Har pratat med min chef som inte ser problemet. Tycker jag lägger stressen på mig själv och det är mitt eget ansvar.

Sökte igen till VC idag för min mage är helt sönder. Det är stora smärtor, jag kan inte äta, har sura uppstötningar, migrän och feber.

VC säger att det är företagets ansvar och att de inte kan göra nått.
Och om jobbet inte hjälper mig ska jag söka nytt jobb...

Söka nytt jobb vet jag inte hur jag ska orka!? Och det är inte så lätt.
Jobbar inte med det jag är utbildad till..

Jag vet inte vad jag ska göra.
Jag orkar inte...

 

[Kilauea]

Byt VC? De ska ju inte bry sig om ditt jobb utan om ditt mående, som uppenbarligen är kasst här och nu.

 

[Nepenthe]

Byt VC? De ska ju inte bry sig om ditt jobb utan om ditt mående, som uppenbarligen är kasst här och nu.

Okej, ska göra det

 

[Magiana]

Jag håller med om att det vore bra att byta VC. Det är vården som har möjlighet att behandla, inte ditt jobb.

 

[Dimmoln]

Om orsakerna till att du initialt gick in i väggen kan härledas till dina arbetsuppgifter eller brist på arbetsanpassning och -rehabilitering, bör företagshälsovården ta det största ansvaret gällande dina hälsoinsatser.
Företagshälsovården kan även skriva remiss till ex. VC eller allmänpsykiatrin om behov finns, vilket man kan lyfta vid kontakt med läkare/sjuksköterska/etc. inom företagshälsovården.
Om du är missnöjd med åtgärder från din nuvarande VC och saknar möjlighet att kommunicera om önskningar gällande annat handläggande, skulle jag åberopa fria vårdvalet och således byta VC.

 

[Korven]

Om orsakerna till att du initialt gick in i väggen kan härledas till dina arbetsuppgifter eller brist på arbetsanpassning och -rehabilitering, bör företagshälsovården ta det största ansvaret gällande dina hälsoinsatser.
Företagshälsovården kan även skriva remiss till ex. VC eller allmänpsykiatrin om behov finns, vilket man kan lyfta vid kontakt med läkare/sjuksköterska/etc. inom företagshälsovården.
Om du är missnöjd med åtgärder från din nuvarande VC och saknar möjlighet att kommunicera om önskningar gällande annat handläggande, skulle jag åberopa fria vårdvalet och således byta VC.

I mitt fall ville inte företagshälsovården ta i mig med tång ens. Men då ilsknade en läkare på VC till ordentligt. Han ansåg att det var helt arbetsrelaterat och skrev ett ilsket brev som sedan hamnade hos FK och företagshälsovården fick allt ta tag i det. Det var trots allt en företagsläkare som sjukskrev mig första gången men en annan på samma ställe bara nonchalant skickade skickade mig till VC. Efter att stormöte med alla parter blev det rehab. Vem som egentligen hade ansvaret struntade jag i . Idag tror jag att det nog var sköldkörteln som var orsaken med facit i hand.

 

[Nepenthe]

Orsakerna till att jag gick in i väggen var först ett ofrivilligt byte av tjänst, en vecka senare bryter hästen benet. En och en halv månad efter det får jag veta att jag inte hyr i andra hand 2år utan 1år och har 2 månader på mig att hitta nytt boende.

Jag har nu bytt jobb och arbetsgivare.
Hästen är hel och såld.
Jag har nytt boende och förstahandskontrakt.

Dock mår min mor fortfarande väldigt dåligt i perioder och nu har de hittat knölar i hennes tarm. Jag vill kunna vara där mer för henne men vet inte hur jag ska orka.

Nya arbetsgivaren har jag vid fyra tillfällen lyft hur jag mår och varför. Det har varje gång varit på mitt initiativ och aldrig på hans.
Han har inte gjort något åt det. Han har även sagt att den stressen jag upplever är något jag lägger på mig själv.

Dessa ororskänslor och stressen kommer ifatt mig hela tiden. Jag biter ihop tills jag får migrän. Sura uppstötningar och magen ballar ur.

Jag har svårt att sova och ältar.
Jag får tryck över bröstet och svårt att andas i bilen på väg in till jobbet eller på jobbet.

Allt detta berättade jag för VC idag.

Jag uppmanas att ta omeprazol, tala med min arbetsgivare/chef och fungerar inte det byta jobb.

 

[Dimmoln]

Kan förstå att det är extra svårt att handskas med stressen, oron och ångesten när det är många olika svårigheter som ligger bakom det försämrade mående Låter som att du verkligen kämpar.

Om du känner större förtroende i att erhålla stöd hos VC än hos företagshälsovården, skulle jag till dem lyfta sömnsvårigheterna, trycket över bröstet, stressen - och ytterligare problematik som du nämner - vilka uppstår utanför arbetstid och utan korrelation till arbetet. Att tydliggöra att svårigheterna du tampas med inte hör samman med tidigare ohälsa kopplat till arbetet ger VC ett annat bedömningsunderlag.

Det låter som att arbetsanpassning eller kanske till och med byte av tjänst kan vara något att se över i framtiden, men att du handskas med svårigheter i privatlivet som du behöver stöd i just i detta nu.
Kanske känns det bättre för dig att samtala med en annan läkare på nuvarande VC eller att lista om dig. Vart du än vänder dig så är det bra att du söker stöttning och hjälp.

Hoppas att de sura uppstötningarna och magbesvären snabbt lindras av omeprazolen! Var rädd om dig

 

[Lia_]

Orsakerna till att jag gick in i väggen var först ett ofrivilligt byte av tjänst, en vecka senare bryter hästen benet. En och en halv månad efter det får jag veta att jag inte hyr i andra hand 2år utan 1år och har 2 månader på mig att hitta nytt boende.

Jag har nu bytt jobb och arbetsgivare.
Hästen är hel och såld.
Jag har nytt boende och förstahandskontrakt.

Dock mår min mor fortfarande väldigt dåligt i perioder och nu har de hittat knölar i hennes tarm. Jag vill kunna vara där mer för henne men vet inte hur jag ska orka.

Nya arbetsgivaren har jag vid fyra tillfällen lyft hur jag mår och varför. Det har varje gång varit på mitt initiativ och aldrig på hans.
Han har inte gjort något åt det. Han har även sagt att den stressen jag upplever är något jag lägger på mig själv.

Dessa ororskänslor och stressen kommer ifatt mig hela tiden. Jag biter ihop tills jag får migrän. Sura uppstötningar och magen ballar ur.

Jag har svårt att sova och ältar.
Jag får tryck över bröstet och svårt att andas i bilen på väg in till jobbet eller på jobbet.

Allt detta berättade jag för VC idag.

Jag uppmanas att ta omeprazol, tala med min arbetsgivare/chef och fungerar inte det byta jobb.

Jag har inga bra råd, men det låter väldigt kämpigt. Hoppas att du kan få bra hjälp på något sätt ❤

 

[Inte_Ung]

Jag vet inte vad jag ska göra.

Har du funderat på utbildning i stresshantering?
Det borde din arbetsgivare stå för.
Om man lär sig att hantera stress så slipper man att yttre omständigheter hela tiden ställer till det.
Det brukar ju heta:
Det är inte hur man har det utan hur man tar det som spelar roll.
Det gör stor skillnad för hela livet om man lyckas med att sluta hetsa upp sig för saker och ting. Man orkar så mycket bättre på det viset.

 

[Lovisaleonora]

Som jag förstår det är det inte jobbet som stressar upp dig, utan omständigheterna i livet. Och i så fall är jag också tveksam till om det verkligen är företagshälsovården. Att VC styr över frågan till företagshälsan är ju klart, de vill ju gärna skrubba av sig alla obehagliga kunder (d v s patienter) som kommer och förstör deras trevliga arbetsklimat.

 

[kryddelydd]

Som jag förstår det är det inte jobbet som stressar upp dig, utan omständigheterna i livet. Och i så fall är jag också tveksam till om det verkligen är företagshälsovården. Att VC styr över frågan till företagshälsan är ju klart, de vill ju gärna skrubba av sig alla obehagliga kunder (d v s patienter) som kommer och förstör deras trevliga arbetsklimat.

vilket oförskämt sätt att uttrycka dig.

Men jo, jag håller med i sak - om det inte är jobbet som är problemet, så ligger uppdraget helt klart hos VC.

 

[Nepenthe]

Har du funderat på utbildning i stresshantering?
Det borde din arbetsgivare stå för.
Om man lär sig att hantera stress så slipper man att yttre omständigheter hela tiden ställer till det.
Det brukar ju heta:
Det är inte hur man har det utan hur man tar det som spelar roll.
Det gör stor skillnad för hela livet om man lyckas med att sluta hetsa upp sig för saker och ting. Man orkar så mycket bättre på det viset.

Min logiska sida i mig försöker ta en sak i taget, inte älta och försöka att inte stressa.

Men det som hände för 1,5 år sen var svårt att påverka mer än jag gjorde.
Att min mamma mår dåligt hade jag gärna gjort något åt också.
Att köra min syster till psyk och se hennes armar gör ont i mig. Att veta att hon sitter mycket ensam och även min mamma gör att jag vill vara där för dem så mycket som möjligt.

Men i allt detta vill jag även göra saker för mig.

Jobbet är knappt definierat och när det ofta blir fel har jag svårt att må bra av eftersom jag vill göra rätt, men inte kan eftersom nästan hälften av alla jobb knappt är det andra likt.
Det är inte upplagt vad jag har för ansvar i min tjänst. Många fall är unika.
Vi jobbar en grupp om 4 personer men vi gör helt olika.
Jag har inte fått tid att gå bredvid utan sattes i jobb direkt.
Det är irritation och folk vill hugga varandra i ryggen hellre än att sammarbeta.

Jag har större delen av mitt liv kämpat för att få ett välbetalt jobb jag vill kunna ha råd med häst och klara mig själv.
Nu sitter jag här och inte trivs.

Jag tar en dag i taget. Ler och försöker alltid vara trevlig för alla och finnas där men nu säger kroppen ifrån.

Det som en inre dialog som inte fungerar tyvärr och till slut orkar jag ingenting.

 

[Nepenthe]

Kan förstå att det är extra svårt att handskas med stressen, oron och ångesten när det är många olika svårigheter som ligger bakom det försämrade mående Låter som att du verkligen kämpar.

Om du känner större förtroende i att erhålla stöd hos VC än hos företagshälsovården, skulle jag till dem lyfta sömnsvårigheterna, trycket över bröstet, stressen - och ytterligare problematik som du nämner - vilka uppstår utanför arbetstid och utan korrelation till arbetet. Att tydliggöra att svårigheterna du tampas med inte hör samman med tidigare ohälsa kopplat till arbetet ger VC ett annat bedömningsunderlag.

Det låter som att arbetsanpassning eller kanske till och med byte av tjänst kan vara något att se över i framtiden, men att du handskas med svårigheter i privatlivet som du behöver stöd i just i detta nu.
Kanske känns det bättre för dig att samtala med en annan läkare på nuvarande VC eller att lista om dig. Vart du än vänder dig så är det bra att du söker stöttning och hjälp.

Hoppas att de sura uppstötningarna och magbesvären snabbt lindras av omeprazolen! Var rädd om dig

Jag sa detta igår i telefonen och hon frågade mig om jag gjort allt för att minska stressen i min vardag.

Hade jag kunnat göra min mamma frisk, min syster lycklig mm hade jag ju gärna gjort det sa jag.

Tack

Jag är på banan igen men det är tråkigt att krascha såhär och oftare blir det.

Men jo, jag söker andra jobb och kommer fortsätta med det!

 

[Inte_Ung]

Det är ju

Min logiska sida i mig försöker ta en sak i taget, inte älta och försöka att inte stressa.

Det är just i den situationen när man känner sig klämd mellan olika saker som stresshantering hjälper så mycket.
Jag har tränat i många år och fått hjälp med hur just jag skall göra. Det är mycket djupare än att bara ta en sak i taget. Jag lyckas inte alltid ens nu, men för det mesta så går det bra.

 

[Sar]

Min logiska sida i mig försöker ta en sak i taget, inte älta och försöka att inte stressa.

Men det som hände för 1,5 år sen var svårt att påverka mer än jag gjorde.
Att min mamma mår dåligt hade jag gärna gjort något åt också.
Att köra min syster till psyk och se hennes armar gör ont i mig. Att veta att hon sitter mycket ensam och även min mamma gör att jag vill vara där för dem så mycket som möjligt.

Men i allt detta vill jag även göra saker för mig.

Jobbet är knappt definierat och när det ofta blir fel har jag svårt att må bra av eftersom jag vill göra rätt, men inte kan eftersom nästan hälften av alla jobb knappt är det andra likt.
Det är inte upplagt vad jag har för ansvar i min tjänst. Många fall är unika.
Vi jobbar en grupp om 4 personer men vi gör helt olika.
Jag har inte fått tid att gå bredvid utan sattes i jobb direkt.
Det är irritation och folk vill hugga varandra i ryggen hellre än att sammarbeta.

Jag har större delen av mitt liv kämpat för att få ett välbetalt jobb jag vill kunna ha råd med häst och klara mig själv.
Nu sitter jag här och inte trivs.

Jag tar en dag i taget. Ler och försöker alltid vara trevlig för alla och finnas där men nu säger kroppen ifrån.

Det som en inre dialog som inte fungerar tyvärr och till slut orkar jag ingenting.

Jag tyckte det var bra att du spaltade upp reella problem på jobbet här, här finns ju verkligen något påtagligt som arbetsgivaren kan hjälpa dig med. Jag tänker att det kan vara lättare att att få hjälp genom att konkretisera problem och lösning " Jag vet inte hur jag handlägger ett sådant ärende vilket skapar stor stress eftersom arbetsrutinerna är helt olika mellan personalen och ingen har tid att hjälpa = Jag behöver handledning och vill ha klart strukturerade arbetsrutiner i dessa sorters fall".
Det är ju definitivt något som din arbetsgivare kan hjälpa dig med och det är svårare att komma undan än om man som anställd påtalar ett dåligt mående som lika gärna kan bero på privata orsaker.
Jag tror att du varit under stor press och nu när den värsta pressen släppt lite så gör sig måendet gällande. Och varje ny sak känns som en dubbelt så stor sten på bördan.
Till nästa samtal med chef (och fackrepresentant) tycker jag att du ska göra en lista på jobbrelaterade saker som kan minska stressen. Typ klara arbetsrutiner, gemensamt arbetssätt, handläggningshjälp vid x sorters ärenden, att veta exakt vad man förväntas göra etc. Både problem och gärna lösningar.
Promenader i skog och mark och äta lite men ofta kan vara ett sätt att öka välmåendet om man orkar. Hoppas att du får bra hjälp och att det eftersom blir lättare!

 

[Nepenthe]

Jag tyckte det var bra att du spaltade upp reella problem på jobbet här, här finns ju verkligen något påtagligt som arbetsgivaren kan hjälpa dig med. Jag tänker att det kan vara lättare att att få hjälp genom att konkretisera problem och lösning " Jag vet inte hur jag handlägger ett sådant ärende vilket skapar stor stress eftersom arbetsrutinerna är helt olika mellan personalen och ingen har tid att hjälpa = Jag behöver handledning och vill ha klart strukturerade arbetsrutiner i dessa sorters fall".
Det är ju definitivt något som din arbetsgivare kan hjälpa dig med och det är svårare att komma undan än om man som anställd påtalar ett dåligt mående som lika gärna kan bero på privata orsaker.
Jag tror att du varit under stor press och nu när den värsta pressen släppt lite så gör sig måendet gällande. Och varje ny sak känns som en dubbelt så stor sten på bördan.
Till nästa samtal med chef (och fackrepresentant) tycker jag att du ska göra en lista på jobbrelaterade saker som kan minska stressen. Typ klara arbetsrutiner, gemensamt arbetssätt, handläggningshjälp vid x sorters ärenden, att veta exakt vad man förväntas göra etc. Både problem och gärna lösningar.
Promenader i skog och mark och äta lite men ofta kan vara ett sätt att öka välmåendet om man orkar. Hoppas att du får bra hjälp och att det eftersom blir lättare!

Har sagt detta och min chef svarade att det var stress jag la på mig själv att klara av o göra mitt jobb utan att det blir fel. För enligt honom kan man inte göra det...
Vilket är en väldigt kass syn på saker tycker jag!
Sen har han sagt sen i september att en ny TeamLead kommer lösa detta (att få oss att jobba lika) men den TL har inte anställts än.
Han som är TL nu är även OM och har inte tid. Förut mätte de hur vi mådde så vi fick lägga kulor i olika muggar.
En vecka låg många i stress och då skrek denna TL/OM till oss att vi var dumma i huvudet för vi borde inte vara stressade.
Påtalade detta till chefen och han sa ”så ska man inte uttrycka sig men jag förstår honom”
Efter det sa jag själv tillslut ifrån med gråten i halsen och det har blivit bättre.

Jag gymmar varje dag på jobbet en av fördelarna. Sen går vi alltid ut på lunchen och går!
Men alla vädrar ju sina åsikter och det är inte mycket positivt om denna arbetsgivare.

 

[Nepenthe]

Vore jättebra o kunna hantera stressen bättre men hade gärna bara velat bli hörd av någon.

Att nu VC säger såhär känner jag mig bara mer ensam i mitt mående och att jag får ta tag i allt igen ensam.

Mina nära o kära har fullt upp med sitt tyvärr

 

[Inte_Ung]

Vore jättebra o kunna hantera stressen bättre men hade gärna bara velat bli hörd av någon.

Hur vore det om du skulle föreslå för chefen att ni alla fick gå en kurs i stresshantering tillsammans?

 

[Sar]

Har sagt detta och min chef svarade att det var stress jag la på mig själv att klara av o göra mitt jobb utan att det blir fel. För enligt honom kan man inte göra det...
Vilket är en väldigt kass syn på saker tycker jag!
Sen har han sagt sen i september att en ny TeamLead kommer lösa detta (att få oss att jobba lika) men den TL har inte anställts än.
Han som är TL nu är även OM och har inte tid. Förut mätte de hur vi mådde så vi fick lägga kulor i olika muggar.
En vecka låg många i stress och då skrek denna TL/OM till oss att vi var dumma i huvudet för vi borde inte vara stressade.
Påtalade detta till chefen och han sa ”så ska man inte uttrycka sig men jag förstår honom”
Efter det sa jag själv tillslut ifrån med gråten i halsen och det har blivit bättre.

Jag gymmar varje dag på jobbet en av fördelarna. Sen går vi alltid ut på lunchen och går!
Men alla vädrar ju sina åsikter och det är inte mycket positivt om denna arbetsgivare.

Vilken usel chef och TL du verkar ha! Nå, du lär ju knappast få skäll av chefen om du råkar göra fel eftersom det tydligen är helt ok med arbetsledningen. Kanske kan det hjälpa dig något att det utifrån definitivt framstår som att ”felet” ligger på arbetsledningen och inte på dig. Gör ni inga medarbetarundersökningar? Din grupp torde få helt usla värden och då brukar det bli åtgärder för att vända skutan.