Farre_
Trådstartare
Hästen jag har nu går inte att lasta. Eller ja.. den går att lasta med det tar ett tag och det tar enormt mycket på krafterna inte fysiskt utan psykiskt .. Jag har haft hästen i 2 år, snart 3, en underbar liten häst som är otroligt duktig inom dressyren även hoppningen och jag vill inget annat en att få komma ut på en liten tävling med honom eller bara få komma i väg och rida för en tränare och ha kul, visst tycker jag det är kul att komma ut och rida i skogen också, det är ju jätte härligt, men det tycker inte Hästen.. Han blir extremt uttråkad av att knata runt i skogen.
Jag och min mamma har lagt ner enormt mycket tid och pengar för att han ska kunna åka transport, eller det är inte själva åkandet som är problemet, utan lastandet.
Vi har fått hit NH personer som har försökt hjälpa oss, och visst, det går alldeles utmärkt när dem lastar honom, men sen när vi får ta över och provar så säger det stopp.
Nu i våras så fick vi hjälp av en duktig tjej i byn, hon hjälpte mig att komma igång ordentligt med ledarskaps övningar och hur jag skulle bli en pålitlig ledare för min häst. Hon hjälpte mig och mamma med lastningen många gånger, och sedan när vi fick ta över helt själva så gick det faktiskt. Första gången själv så kanske det tog 1 ½ timme, nästa gång 1 timme.. åsså vidare.
Vi kände: Yees! Äntligen har vi lyckats, det går framåt!
Sedan när vi även hade åkt i väg och lasttränat borta några gånger och så, så åkte vi ner med honom till ridklubben för att jag för första gången skulle få rida i ett ridhus! Jag var överlycklig och hade smått börjat planera att kanske ta med han på någon träning och ridlektioner..
Efter jag hade ridit i ridhuset ett tag så skulle vi lasta hem och det tog 4 härliga timmar i mörkret och spöregn. Där sprack allt. Efter det så har ingen av oss nämnt någonting med att lastträna honom igen. Vi gav upp, och det rejält.
Nu har det gått några månader sen det och jag stänger ute alla mina mål som jag hade med mig och hästen. Jag orkar inte tänka på det, jag vill inte bry mig.
Det är inte alls så roligt att rida längre, jag rider honom kanske 4 gånger per vecka och jag känner att det har blivit ett måste. Och när allt med honom har blivit ett måste nästan så märker jag att jag är lätt irriterad, jag tappar humöret fort om han inte förstår vad jag menar eller så..
Jag har ofta funderat på om jag ska sälja honom.. men då blir det någon annan som får en häst som inte går att lasta och som tycker det är tråkigt att lulla i skogen. Jag har även faktiskt tänkt på avlidning.. Men nej.
Jag känner att jag Måste ju ta tag i det här.. Det här funkar inte längre.
Jag känner mig så förvirrad och vet inte vad jag ska göra.
Jag älskar ju honom så mycket så det gör ont.. men samtidigt vet jag ju att jag har ingen framtid med denna häst. Om jag nu inte får krafter ifrån någon och orkar resa mig upp och börja kämpa med lastträningarna igen.
Jag vet inte riktigt vad det här blev för tråd..
Men ja, om ni var i samma situation som mig. Vad skulle ni ha gjort?
Förlåt om allt blev lite luddigt.
