Asa_S
Trådstartare
Ibland blir man bara så less. Samma gamla problem som alltid, men den här gången är det svårare eftersom hästen är konvalescent och alltså inte får jobbas som det skulle behövas.
Problemet: hästen är ett stort sto som jag haft sedan hon var 6 mån, nu är hon 12. Jag har en liten ridbana som fungerar att arbeta från marken på och är för övrigt här hemma hänvisad till skogsvägar. Jag har tidigare gjort följande under en vanlig vecka: ridit ut några gånger i alla gångarter runt 1 mil skulle jag tro, tömkört/longerat någon gång, skrittat någon gång samt ridit dressyrpass i ridhus 1 g. När vi varit igång och hoppat har det även blivit hoppning 1 g/v. Ute i skogen är hästen som regel mer fokuserad på omgivningarna än mig, halsen högt och öronen stenhårt spetsade framåt. När jag ändrat tempo etc får jag en tusendels sekunds pisk bakåt med ett öra, därefter är det stenhårt framåt igen. Stort steg och mycket driv men oelastiskt. Att rida i ridhus 1 g/v har när hästen är i kondition varit en nödvändighet för att inte hästen successivt ska sortera bort mig helt ur sitt medvetande.
Nu är dock hästen konvalescent och vi är uppe i trav ca 2 min varje ridpass. Enbart skritt har funkat bra och traven har också fungerat utmärkt hittills eftersom jag haft dottern med mig på den andra hästen. Nu när vi ska trava mer måste jag rida ensam då den andra hästen är för stor och stark för dottern när vi inte längre kan turas om att trava och genast är problemen tillbaka. Försöker tempoväxla men hästen gör lite som hon tror att jag vill med stenfokus framåt. Försöker flytta sidledes men hästen kan plötsligt inte sidförande skänkel längre (det har hon liksom inte utrymme till i sitt fokuserande framåt). Försöker rida sluta/förvänd sluta efter vägen men hästen kan liksom inte sluta fokusera framåt och det blir bara någon sorts fuskböjning som verkligen inte känns som att det är något att befästa. Som bonus får jag en häst som slänger rumpan från sida till sida när jag försöker rakrikta sedan, hela tiden med stenfokus framåt. Jag lovar att skulle man filma med en kamera så skulle hästens huvud vara i oförändrat läge under hela ridturen oavsett vad resten av kroppen gör.
Vad ska jag GÖRA? Jag håller på att bli vansinnig, sprang med och tömkörde på ridbanan i måndags bara för att jobba henne på något sätt, men naturligtvis ska hon inte gå speciellt mycket på annat än rakt spår. Då fokuserade hon bra för det mesta och jobbade på riktigt bra - nöjd matte. Men idag igen ute
. Hon gör ju inga dumheter men jag är heeelt bortsorterad och det är liksom inte kul. Hon går där framme med sin lilla vänsterböj på nacken och det är den jag vill åt men se det går inte. Det är hon och hennes huvud och nacke där framme och sedan skvalpar jag och resten av kroppen runt där bak.
Hjälp mig innan jag ger uuupppp
Hur i heljotta ska jag kunna rida en häst som inte har utrymme för mig i sin mikroskopiska hjärna :hoppar på min hjälm i förtvivlan:
Problemet: hästen är ett stort sto som jag haft sedan hon var 6 mån, nu är hon 12. Jag har en liten ridbana som fungerar att arbeta från marken på och är för övrigt här hemma hänvisad till skogsvägar. Jag har tidigare gjort följande under en vanlig vecka: ridit ut några gånger i alla gångarter runt 1 mil skulle jag tro, tömkört/longerat någon gång, skrittat någon gång samt ridit dressyrpass i ridhus 1 g. När vi varit igång och hoppat har det även blivit hoppning 1 g/v. Ute i skogen är hästen som regel mer fokuserad på omgivningarna än mig, halsen högt och öronen stenhårt spetsade framåt. När jag ändrat tempo etc får jag en tusendels sekunds pisk bakåt med ett öra, därefter är det stenhårt framåt igen. Stort steg och mycket driv men oelastiskt. Att rida i ridhus 1 g/v har när hästen är i kondition varit en nödvändighet för att inte hästen successivt ska sortera bort mig helt ur sitt medvetande.
Nu är dock hästen konvalescent och vi är uppe i trav ca 2 min varje ridpass. Enbart skritt har funkat bra och traven har också fungerat utmärkt hittills eftersom jag haft dottern med mig på den andra hästen. Nu när vi ska trava mer måste jag rida ensam då den andra hästen är för stor och stark för dottern när vi inte längre kan turas om att trava och genast är problemen tillbaka. Försöker tempoväxla men hästen gör lite som hon tror att jag vill med stenfokus framåt. Försöker flytta sidledes men hästen kan plötsligt inte sidförande skänkel längre (det har hon liksom inte utrymme till i sitt fokuserande framåt). Försöker rida sluta/förvänd sluta efter vägen men hästen kan liksom inte sluta fokusera framåt och det blir bara någon sorts fuskböjning som verkligen inte känns som att det är något att befästa. Som bonus får jag en häst som slänger rumpan från sida till sida när jag försöker rakrikta sedan, hela tiden med stenfokus framåt. Jag lovar att skulle man filma med en kamera så skulle hästens huvud vara i oförändrat läge under hela ridturen oavsett vad resten av kroppen gör.
Vad ska jag GÖRA? Jag håller på att bli vansinnig, sprang med och tömkörde på ridbanan i måndags bara för att jobba henne på något sätt, men naturligtvis ska hon inte gå speciellt mycket på annat än rakt spår. Då fokuserade hon bra för det mesta och jobbade på riktigt bra - nöjd matte. Men idag igen ute
Hjälp mig innan jag ger uuupppp