Jag har tidigare skrivit om mina åtaganden, då de helt enkelt blev väldigt många och livet gick inte ihop.
Något som orsakade mycket stress var mina hundar. Inte åtagandet i sig, absolut inte. I somras när jag radade upp mina åtaganden hade mina två tikar bott isär i cirka tre månader. Det skulle bli ytterligare två månader. Vi fick akut dela på dem eftersom de slogs ordentligt. Framför allt den ena tiken var så arg, hon blev svart i blicken och gick till attack på en halv sekund. Den andra tiken svarade upp. Inga allvarliga sårskador, men stämningen hemma var minst sagt tryckt. Vi fick börja dela på dem hemma, en på ovanvåningen och en på nedanvåningen. Detta hade eskalerat hela tiden och var som absolut värst under den ena tikens löp. Som grädde på moset är den andra tiken konstaterat rädd för löptikar. De gick från att vara världens bästa vänner till att inte ens kunna titta på varandra.
Under de fem månaderna som gick visste vi inte alls om det skulle fungera att sätta ihop dem igen. Läste ALLT jag kom över gällande löp, kastrering av tik, resursförsvar osv. Vi pratade om omplacering av en av tikarna, vilket var fruktansvärt att tänka på och otroligt stressande. Under de fem månaderna isär tog vi även beslutet att kastrera tiken som vi upplevde startade bråken.
Tiken hade precis haft sitt första löp och två månader efter det skedde kastreringen. Mina föräldrar som passade henne började efter ett tag rapportera om att tiken var annorlunda - hon var som en valp igen! Jättebusig helt enkelt. Vi började hoppas på att det skulle fungera igen trots allt.
Tog hem tiken efter tre månader hos mina föräldrar, två månader fick hundarna leva isär här hemma då den andra tiken fick valpar under den tiden. De gick på promenader tillsammans efter cirka en månad och det fungerade bra. De gjorde lekinviter under promenaderna. Hoppet ökade ytterligare.
Sedan en vecka tillbaka lever de ihop igen. Skillnaden mellan då och nu är total. De leker makalöst mycket. Det blir inte dålig stämning. Saker som kunde frambringa dålig stämning förr funkar nu. Tydliga lekinviter och glatt kroppsspråk.
En annan stress som snart kommer släppa är hästarna. Jag kommer att flytta tillbaka till stallet jag stod i innan det nuvarande, med fullservice måndag - fredag. Det nuvarande stallet innebär för mycket stress, speciellt nu sedan lunchfodringarna drogs in vilket innebär 10-12 timmar utan mat
Datum för flytten är inte bestämd ännu, men det kommer bli innan årsskiftet. Lyxar även till det med att anlita hästtransportör för flytten
Något som orsakade mycket stress var mina hundar. Inte åtagandet i sig, absolut inte. I somras när jag radade upp mina åtaganden hade mina två tikar bott isär i cirka tre månader. Det skulle bli ytterligare två månader. Vi fick akut dela på dem eftersom de slogs ordentligt. Framför allt den ena tiken var så arg, hon blev svart i blicken och gick till attack på en halv sekund. Den andra tiken svarade upp. Inga allvarliga sårskador, men stämningen hemma var minst sagt tryckt. Vi fick börja dela på dem hemma, en på ovanvåningen och en på nedanvåningen. Detta hade eskalerat hela tiden och var som absolut värst under den ena tikens löp. Som grädde på moset är den andra tiken konstaterat rädd för löptikar. De gick från att vara världens bästa vänner till att inte ens kunna titta på varandra.
Under de fem månaderna som gick visste vi inte alls om det skulle fungera att sätta ihop dem igen. Läste ALLT jag kom över gällande löp, kastrering av tik, resursförsvar osv. Vi pratade om omplacering av en av tikarna, vilket var fruktansvärt att tänka på och otroligt stressande. Under de fem månaderna isär tog vi även beslutet att kastrera tiken som vi upplevde startade bråken.
Tiken hade precis haft sitt första löp och två månader efter det skedde kastreringen. Mina föräldrar som passade henne började efter ett tag rapportera om att tiken var annorlunda - hon var som en valp igen! Jättebusig helt enkelt. Vi började hoppas på att det skulle fungera igen trots allt.
Tog hem tiken efter tre månader hos mina föräldrar, två månader fick hundarna leva isär här hemma då den andra tiken fick valpar under den tiden. De gick på promenader tillsammans efter cirka en månad och det fungerade bra. De gjorde lekinviter under promenaderna. Hoppet ökade ytterligare.
Sedan en vecka tillbaka lever de ihop igen. Skillnaden mellan då och nu är total. De leker makalöst mycket. Det blir inte dålig stämning. Saker som kunde frambringa dålig stämning förr funkar nu. Tydliga lekinviter och glatt kroppsspråk.
En annan stress som snart kommer släppa är hästarna. Jag kommer att flytta tillbaka till stallet jag stod i innan det nuvarande, med fullservice måndag - fredag. Det nuvarande stallet innebär för mycket stress, speciellt nu sedan lunchfodringarna drogs in vilket innebär 10-12 timmar utan mat
Datum för flytten är inte bestämd ännu, men det kommer bli innan årsskiftet. Lyxar även till det med att anlita hästtransportör för flytten 
