M
MalinArnells
Tänkte ta det här i min gammla tråd, men då får jag säkert inga svar.
Min nya unga valak har ju haft lite egna ideér om hur saker och ting ska gå till. Men jag ska försöka förklara från början utan att det blir för rörigt.
När han kom till vårt stall så fick han gå ensam i hagen ett tag, vilket han inte tyckte var speciellt kul, men det fungerade. Samtidigt har jag också börjat köra mer ledarskap, vilket INGEN tränat med honom tidigare, han har fått göra precis som han velat(Det jag skrev om i min förra tråd om honom) Detta har blivit mycket bättre, han har dessutom fått gå med en äldre varmblodstjej i hagen som haft en väldigt lugnande effekt på honom, tycker jag. Ledarskapet har funkat bra och vi har kommit en bit på väg, men det är fortfarande långt kvar...
Nu är det så att hans gammla hagpolare har flyttat och det har kommit till två nya. I stallet står nu ett kallblodssto på 6 år, Mycket dominant. En Varmblodsvalak på 6 år, vet inte rikitgt hur han är i hagen. En lite shettistjej som finner sig i det mesta och ett varmblodssto på 11 som är väldigt underlägsen. + min valack
Vi provade släppa ihop min valack med kallblodstjejen. Det slutade med att min valack hoppade ut ur hagen.
Då fick han gå själv några dagar,självklart med andra hästar runt omkring sig och bredvid sig i stallet.Och det ledde till att han blev en helt annan häst. Ännu lugnare och snällare än innan. Skötte sig kanon på ridturerna fast jag red själv. Kunde skritta från gården på långa tyglar utan bråk. Och ni som läst min tidigare tråd vet att han varit lite knas ang. det.
Så kom den nya pållen till stallet. Ett snällt varmblodssto, så vi tänkte att varför inte? de borde trivas tillsammans. Jag vill ju egentligen inte att han ska behöva gå själv :S
Vi provade och det gick helt smärtfritt, dom älskade varandra!
Men efter nån dag gick älskandet över styr. Hon har varit helt tokigt brunstig och stått och skrikit som en galning så fort jag tagit ut honom ur hagen. Detta har i sin tur lett till att det slagit totalt slint i huvudet på den stackar lilla valacken. Han beter sig som en hingst. Idag började han tillåmed klättra på henne, och hon var ju med på noterna om man säger så, GANSKA villig.
Han har dessutom blivit helt omöjlig att hantera. Står och kraffsar å springer runt på gången, vägrar gå från gården och reser sig när man ska rida ut, även med annat sällskap. Riktigt jobbig och ohanterlig känns det som. Idag blev mamma tvungen att leda honom upp till volten när jag skulle träna markarbete. Kändes som att allt jag tränat på och lagt ner tid på honom var som bortblåst när det gäller ledarskapet.
Så snälla ge mig råd hur jag ska göra?Gärna utan att dumförklara mig. Jag vill ju helst inte att han ska behöva gå själv i hagen utan att han ska ha nån att leka med, unghäst som han är. Men det funkar ju inte att han går med ett sto som inte ens säger ifrån när han försöker klättra och hålla på. Han blir ingen rolig häst att hantera då heller verkar det som.
Ska jag släppa honom med den andra valacken? shettisen? kan tillägga att min pålle är dominant i hagen.
Help.
Min nya unga valak har ju haft lite egna ideér om hur saker och ting ska gå till. Men jag ska försöka förklara från början utan att det blir för rörigt.
När han kom till vårt stall så fick han gå ensam i hagen ett tag, vilket han inte tyckte var speciellt kul, men det fungerade. Samtidigt har jag också börjat köra mer ledarskap, vilket INGEN tränat med honom tidigare, han har fått göra precis som han velat(Det jag skrev om i min förra tråd om honom) Detta har blivit mycket bättre, han har dessutom fått gå med en äldre varmblodstjej i hagen som haft en väldigt lugnande effekt på honom, tycker jag. Ledarskapet har funkat bra och vi har kommit en bit på väg, men det är fortfarande långt kvar...
Nu är det så att hans gammla hagpolare har flyttat och det har kommit till två nya. I stallet står nu ett kallblodssto på 6 år, Mycket dominant. En Varmblodsvalak på 6 år, vet inte rikitgt hur han är i hagen. En lite shettistjej som finner sig i det mesta och ett varmblodssto på 11 som är väldigt underlägsen. + min valack
Vi provade släppa ihop min valack med kallblodstjejen. Det slutade med att min valack hoppade ut ur hagen.
Då fick han gå själv några dagar,självklart med andra hästar runt omkring sig och bredvid sig i stallet.Och det ledde till att han blev en helt annan häst. Ännu lugnare och snällare än innan. Skötte sig kanon på ridturerna fast jag red själv. Kunde skritta från gården på långa tyglar utan bråk. Och ni som läst min tidigare tråd vet att han varit lite knas ang. det.
Så kom den nya pållen till stallet. Ett snällt varmblodssto, så vi tänkte att varför inte? de borde trivas tillsammans. Jag vill ju egentligen inte att han ska behöva gå själv :S
Vi provade och det gick helt smärtfritt, dom älskade varandra!
Men efter nån dag gick älskandet över styr. Hon har varit helt tokigt brunstig och stått och skrikit som en galning så fort jag tagit ut honom ur hagen. Detta har i sin tur lett till att det slagit totalt slint i huvudet på den stackar lilla valacken. Han beter sig som en hingst. Idag började han tillåmed klättra på henne, och hon var ju med på noterna om man säger så, GANSKA villig.
Han har dessutom blivit helt omöjlig att hantera. Står och kraffsar å springer runt på gången, vägrar gå från gården och reser sig när man ska rida ut, även med annat sällskap. Riktigt jobbig och ohanterlig känns det som. Idag blev mamma tvungen att leda honom upp till volten när jag skulle träna markarbete. Kändes som att allt jag tränat på och lagt ner tid på honom var som bortblåst när det gäller ledarskapet.
Så snälla ge mig råd hur jag ska göra?Gärna utan att dumförklara mig. Jag vill ju helst inte att han ska behöva gå själv i hagen utan att han ska ha nån att leka med, unghäst som han är. Men det funkar ju inte att han går med ett sto som inte ens säger ifrån när han försöker klättra och hålla på. Han blir ingen rolig häst att hantera då heller verkar det som.
Ska jag släppa honom med den andra valacken? shettisen? kan tillägga att min pålle är dominant i hagen.
Help.