I väntan på nästa gallstensanfall

[Myssan]

Erfarenheten här verkar ofta vara bättre än den på hälsocentralen kan jag känna så vill höra vad ni vet.
Jag börjar ledsna på att ha ont nu och invänta nästa gång jag får ont
Så här har min vardag sett ut sen 1 maj.
Tilläggas är att där jag bor har vi en hälsocentral, sker något efter stängning eller på helg har jag 10 mil till akuten (jourläkare finns förvisso på lördagar dagstid).. Jag jobbar dock dessutom på den ort 10 mil bort så på vardagar så sitter jag i skiten åt andra hållet

1/5 mitt första anfall som kom sent på kvällen, satans ont men kontaktade aldrig någon doktor.
23/5 fick ont igen, kunde knappt andas, låg som en spratteldock i soffan. Fick komma till jourläkare som gav mig en voltaren spruta. Smärtan satt i ytterligare 10 min, doktorn tryckte i mig Novalucol och då spydde jag. Då försvann smärtan helt och läkaren tolkade att jag spydde som gjorde att det släppte och inte sprutan. På kvällen nytt anfall och kräktes och smärtan släppte när jag kräktes. Hem sen med 14 dagars omeprazol.
15/6 anfall 4 timmar
20/6 anfall i 6 timmar, illamående, riktigt vidrigt som vanligt. Var ensam i våran stugan i buschen så kunde inte ta mig därifrån.
23/6 va till doktorn som tog blodprover, de visade inget. Omeprazol igen i 14 dagar.
24/6 fick ett anfall 04-08 på natten
29/6 helvetes dag, hade ont från 6.30-22 i omgångar. Var till akuten 2ggr men fick ingen hjälp då anfallen hade försvunnit innan jag hann komma in.
30/6 fick ett stort anfall och hade så ont så jag kräktes, smärtan släppte inte av att jag kräktes.
1/7 hade ont
3/7 hade ont (fick endast i mig flytande föda denna vecka, knappt det)
12/7 ont
13/7 känningar av det flera ggr
14/7 ultraljud. Gallsten hittades, många men inga jätte stora. Min läkare återkopplade och sa att det kan bero på gallsten men det kan vara annat också. Skrev ut diklofenak stolpiller och sa mest att jag får gå hem och vänta in nästa anfall typ..
18/7 ont på kvällen under middag på restaurang. Tog en diklofenak, det höll sig i schack. Försvann delvis, sen helt borta, sem kom det tillbaka efter en timme och hade ont till och från under natten.

Så på en månad har jag haft 10 anfall, 2-3 dagar under en vecka och då kan det va flera anfall under en dag. min doktor vill att jag kommer in när jag har ont men det är typ omöjligt, får jag ont på natten så är inget i närheten öppet. Får jag ont på vardag när jag jobbar så är akuten det enda alternativet men där är det väntetid och smärtan hinner avta innan jag får komma in som sagt.
Smärtan känner jag igen genom att det börjar i ryggen oftast och sen drar det igång krampartat i magen, kan inte säga exakt vart med ovanför naveln. Senast så har jag tryckt själv på magen det har smärtat på höger sida och längs med revbenet och som sagt så strålar det ut genom ryggen. Jag kan inte ligga still när det gör ont, när det är som värst hyperventilerar jag, gråter och kräks, kan varken ligga sitta eller stå. Tidigare var anfallen rätt långa men nu är dem ca 1-2 timmar oftast.
Omeprazolen fungerade enbart delvis, hade ju flera attacker efter att jag hade ätit dem i 5 dagar.

Jag känner mig rätt less på detta nu, sitter och har ont nu men det är hanterbart, har endast ätit fil så när jag väl har fått ont fungerar ingen mat egentligen.
Hur ofta och hur mycket ska man ha ont innan man kan få hjälp? Ska jag behöva vänta tills det blir så illa att man får åka ambulans in?
Kan tillägga att min mamma har opererat bort sin gallblåsan, jag är inte överviktig och rör på mig hyfsat.
Jag förstår att man inte opererar innan man är helt säker på vad det är men det gör inte min situation bättre

Jag tror själv att det är gallsten, tyvärr så har jag inte karakteristiskt smärta på höger sida mer än när jag själv trycker där utan det gör ont i tammefan hela magen ovanför naveln, svårt att säga exakt vart. Har inga sura uppstötningar. När jag har ont blir jag lite rapig. Ligger helst på vänster sida. Viss illamående blir jag också.

Jag är uppgiven, därför skriver jag här och drar i halmstrån och lyssnar gärna på era historier.

 

[Korven]

har du kvar blindtarmen?

 

[Myssan]

har du kvar blindtarmen?

Jo den har jag kvar, men borde inte värken sitta längre ner då..

 

[Korven]

Jo den har jag kvar, men borde inte värken sitta längre ner då..

Nej då , inte på mig. Jag hade ungefär som du och trodde på gallsten. Sen fick de öppna en natt akut för att "se vad de kunde hitta". Jo blindtarmen låg mitt i magen ovanför livmodern. Inga typiska blindtarmstecken. Så hade jag det i 10 år och trodde på magkatarr och gudvetvad.
Nu kan du säkert ha gallsten ändå.

 

[Javan]

Har du fått spasmofen?

Jag hade vidriga attacker tack och lov inte så länge för den sista jag fick stassade och släppte aldrig (den smärtan vill jag INTE uppleva igen) och de fick operera vare sig de ville eller ej då jag började bli gul. Men föda barn är en barnlek i jämförelse tveklöst, just smärtan du beskriver känner jag igen när man har så ont att man varken kan stå, ligga sitta eller gå fruktansvärt.

Du har mitt fulla medlidande.

 

[Smulis]

Usch gallsten ja, been there done that...

Minns fortfarande när jag fick mitt första anfall för många år sedan, första skoldagen på gymnasiet (bra tajmat!). Kände hur jag började kallsvettas mot slutet av dagen och fick himla ont i magen men tack och lov var det ett kort anfall och det gick över efter en kvart kanske sedan fick jag andra anfallet andra skoldagen när jag stod och väntade på bussen, det höll även i sig något längre men jag kom iväg till skolan till slut.

Sedan rullade det på med anfall till och från under den närmsta månaden och under ett UL så konstaterades det att det var gallsten och operation skulle ske så småningom. Läkaren blev dock så intresserad av min grundsjukdom så han började läsa på om den i stället och det dröjde flera månader till innan det blev en operation och större delen av nätterna under dom månaderna det tog fick tillbringas på akuten med rejäla gallstensanfall. Jag fick alltid någon spruta på akuten, morfinliknande tror jag det var, som gjorde att anfallet sakta avtog och oj vilken befrielse det var! men efter att ha behövt suttit med kraftiga smärtor mitt i natten så blev det inte tal om någon skola dagen efter då jag var helt slut både i kroppen och i huvudet efter en sådan pärs.

Så småningom fick jag också stolpiller utskrivet som jag kunde ta hemma vid behov, ibland hjälpte de och ibland inte så då fick det bli akuten igen och så rullade det på som sagt tills jag en dag på våren året efter äntligen fick operationstid efter att vi hade pushat på och krävt att de nu fick sätta fart annars fick vi söka oss till ett annat landsting. Då hade jag haft anfall till och från i ungefär 7-8 månader varav minst 6 månader sedan gallsten konstaterades och läkaren beslutade att en operation var nödvändig.

Idag känner jag inte av något längre förutom när det har gått för lång tid mellan måltider och jag är riktigt hungrig, då får jag samma smärta igen och som sitter i tills jag har fått något i mig men det kan jag leva med och det är extremt sällan då jag brukar äta regelbundet. Får du anfall lika ofta även om du undviker att äta det klassiska som brukar trigga igång ett gallstensanfall ?

 

[Kattennizze]

Hela sommaren 2012 hade jag det precis som du beskriver. En sak som kan hjälpa dig är att hålla koll på så att du inte blir uttorkad, det kan trigga igång det hela. Mot slutet av sommaren opererades gallblåsan bort, jag hade inga större stenar alls. Har varit smärtfri sedan dess. Underbart! Jag hade lite förhöjda lever och gallvärden, och en del riskfaktorer som att ha varit gravid relativt nyligen och övervikt.
Lider med dig, vet vilket helvete det är!

 

[Myssan]

Har du fått spasmofen?

Jag hade vidriga attacker tack och lov inte så länge för den sista jag fick stassade och släppte aldrig (den smärtan vill jag INTE uppleva igen) och de fick operera vare sig de ville eller ej då jag började bli gul. Men föda barn är en barnlek i jämförelse tveklöst, just smärtan du beskriver känner jag igen när man har så ont att man varken kan stå, ligga sitta eller gå fruktansvärt.

Du har mitt fulla medlidande.

Har inte fått spasmofen, bara diklofenak mylan. Igår tyckte jag medicinen fungerade men idag hände ingenting direkt. Det satt i till och från hela dagen, blev värre vid lunch och släppte helt plötsligt när det var som värst efter 17.
Nu har jag nästan vant mig vid att ha ont så väntar på att det ska släppa utan att ens försöka besöka läkare

 

[Myssan]

Hela sommaren 2012 hade jag det precis som du beskriver. En sak som kan hjälpa dig är att hålla koll på så att du inte blir uttorkad, det kan trigga igång det hela. Mot slutet av sommaren opererades gallblåsan bort, jag hade inga större stenar alls. Har varit smärtfri sedan dess. Underbart! Jag hade lite förhöjda lever och gallvärden, och en del riskfaktorer som att ha varit gravid relativt nyligen och övervikt.
Lider med dig, vet vilket helvete det är!

tack för ditt svar (och ni andra med så klart) av någon anledning är det skönt att höra verkliga personers historier och inte bara läsa de klassiska symptomen. Ska tänka på det där med vatten då jag normalt nästan aldrig tänker på att dricka. Däremot när jag har ont blir jag torr i munnen och nu för tiden har jag alltid en vattenflaska med mig.

När skolan börjar igen och jag inte jobbar varje dag längre ska jag trycke en chipspåse, invänta helvetet och bege mig till läkaren för då har jag tid att komma iväg till min läkare på min hemort.. Bara två veckor kvar

 

[Myssan]

Usch gallsten ja, been there done that...

Minns fortfarande när jag fick mitt första anfall för många år sedan, första skoldagen på gymnasiet (bra tajmat!). Kände hur jag började kallsvettas mot slutet av dagen och fick himla ont i magen men tack och lov var det ett kort anfall och det gick över efter en kvart kanske sedan fick jag andra anfallet andra skoldagen när jag stod och väntade på bussen, det höll även i sig något längre men jag kom iväg till skolan till slut.

Sedan rullade det på med anfall till och från under den närmsta månaden och under ett UL så konstaterades det att det var gallsten och operation skulle ske så småningom. Läkaren blev dock så intresserad av min grundsjukdom så han började läsa på om den i stället och det dröjde flera månader till innan det blev en operation och större delen av nätterna under dom månaderna det tog fick tillbringas på akuten med rejäla gallstensanfall. Jag fick alltid någon spruta på akuten, morfinliknande tror jag det var, som gjorde att anfallet sakta avtog och oj vilken befrielse det var! men efter att ha behövt suttit med kraftiga smärtor mitt i natten så blev det inte tal om någon skola dagen efter då jag var helt slut både i kroppen och i huvudet efter en sådan pärs.

Så småningom fick jag också stolpiller utskrivet som jag kunde ta hemma vid behov, ibland hjälpte de och ibland inte så då fick det bli akuten igen och så rullade det på som sagt tills jag en dag på våren året efter äntligen fick operationstid efter att vi hade pushat på och krävt att de nu fick sätta fart annars fick vi söka oss till ett annat landsting. Då hade jag haft anfall till och från i ungefär 7-8 månader varav minst 6 månader sedan gallsten konstaterades och läkaren beslutade att en operation var nödvändig.

Idag känner jag inte av något längre förutom när det har gått för lång tid mellan måltider och jag är riktigt hungrig, då får jag samma smärta igen och som sitter i tills jag har fått något i mig men det kan jag leva med och det är extremt sällan då jag brukar äta regelbundet. Får du anfall lika ofta även om du undviker att äta det klassiska som brukar trigga igång ett gallstensanfall ?

Jadu, det där med mat är svårt, ena gången kan jag äta en pizza medans andra gången kan jag inte ens dricka en sådan nutrilett som man tar vid diet (tänkte att den iallafall hade mer näring än mannagrynsgröt) hamburgare och chips är det enda två som jag vet absolut inte fungerar. Ju fler dagar det går utan symptom desto mer vanligt kan jag äta, men har jag haft ont i flera dagar som nu så reagerar magen på nästan allt. Oftast är det ca 4dgr mellan anfallen och då har jag ont i 2-3 dagar. Andra gången jag åt omeprazol hade jag anfall under tiden den första veckan, var dock förkyld så tror att det gjorde det hela värre. Men sen hade jag faktiskt ett uppehåll på hela 8 dagar och kunde äta det mesta.. Delvis talar det för att medicinen hjälpte så snacka om att jag känner mig förvirrad

 

[supersonic]

Fick anfall i mitten på maj, hade fruktansvärt ont precis under bröstbenet mellan revbenen typ. Smärtan intensifierades och efter ett par timmar åkte jag till akuten (som f ö var helt tom!) Och blev snabbt inskriven och undersökt. De tog blodprov och jag lämnade urinprov men allt såg bra ut där. Jag hade så ont så jag kunde inte sitta still. Vad jag än gjorde så hade jag ont men allt vart bättre än att bara sitta still. Läkaren antydde gallsten men också att det kunde sitta i magsäcken så jag fick först nåt bedövningsmedel att dricka (mycket märklig känsla när man känner munnen och svalget domna bort). Detta hjälpte inte alls så jag fick två spasmofen (?) och smärtan släppte. Fick utskrivet fler spasmofen och fick åka hem med rådet att kontakta min VC om det hände fler gånger och då skulle gallan opereras bort. Fick också rådet att inte äta så mycket äpple för det triggar tydligen ett anfall. Hur som så har jag inte haft fler anfall än det. Föder hellre barn än får ett nytt anfall...

 

[Myssan]

Idag var 6e dagen på raken med ont så tog mig till min doktor som äntligen kunde känna och klämma medans jag hade ont. Fick remiss till kirurgen på akuten som ganska snabbt konstaterade gallsten och sa att jag absolut ska opereras
Det blev en tur till magnetröntgen för att kolla gallgångarna också. Så inom några veckor är det dags om inte jag får feber eller gulsot innan. Kan bli kallad tidigare om det blir någon avbokning. Hade förhöjda levervärden också. Jag får dock fortsätta med diklofenak då spasmofen är restnoterat i hela Sverige med nästa leverans i september typ. Så om ni har något husmorstips så är jag tacksam

 

[Javan]

Idag var 6e dagen på raken med ont så tog mig till min doktor som äntligen kunde känna och klämma medans jag hade ont. Fick remiss till kirurgen på akuten som ganska snabbt konstaterade gallsten och sa att jag absolut ska opereras
Det blev en tur till magnetröntgen för att kolla gallgångarna också. Så inom några veckor är det dags om inte jag får feber eller gulsot innan. Kan bli kallad tidigare om det blir någon avbokning. Hade förhöjda levervärden också. Jag får dock fortsätta med diklofenak då spasmofen är restnoterat i hela Sverige med nästa leverans i september typ. Så om ni har något husmorstips så är jag tacksam

Ägg är stort no no - det verkar nästan alla reagera på.

Håll dieten lagom och undvik fett det är en stor trigger av alla mått.

Hoppas du får en tid för operation snart det var för mig en mkt enkel operation och väldigt lindrig ur smärtsynpunkt.