I morgon är det dags

[lady_vip]

Veterinären kommer hit i morron och tar bort vår gamla hund, och det känns 100 gånger svårare än jag trodde...

Hon är ju 16 år nu, men har väl ingen direkta egentliga fel. Men hon är gammal, bakbenen börjar ge upp och hon är inte längre att räkna som rumsren. Så förra veckan ringde jag och bokade en tid, hon blir ju inte bättre och jag vill bara inte se henne kämpa igenom en varm sommar till.

Hon har följt mig nästan hela mitt liv, jag har upplevt så mycket med denna underbart snälla, vänliga hund...

Lilla gumman, jag sitter redan och lipar framför datorn och inser att jag inte vill vara med när hon tas bort, hur fegt det nu verkar...

//E

 

[Minerva]

Sv: I morgon är det dags

Huga vad jobbigt
Skickar en drös me tröstkramar!

 

[Iso]

Sv: I morgon är det dags

Usch och fy! Jag står själv (och har gjort det en ganska lång tid nu) i valet eller kvalet om jag själv ska ta bort min gamla vän eller inte.

Skickar en hel hög med tröstkramar!

 

[lady_vip]

Sv: I morgon är det dags

Det är så svårt, jag trodde att jag var mycket med förberedd än vad jag är.

Ändå har jag stått och tittat på henne 100 gånger när hon har sovit djupt och jag trott att hon har dött i sömnen och tänkt "snälla, låt henne bara ha somnat..." Sen tar hon ett djupt andetag och lever.

Oh my, nu lipar jag igen...

Men jag vet att hon lever på övertid och hon ska INTE lida...

//E

 

[Iso]

Sv: I morgon är det dags

Usch, nu börjar jag ju också lipa.

Jag har "förberett" mig ända sen i somras på att få ta bort våran hund när som helst, men när han blev sjuk i julas var det ju bara som ett slag i magen. Har också när han har legat i sängen vid en, sett att magen slutar röra på sig och tänker "nu har han somnat in. Varm, go och lycklig i min säng" och då öppnar han sina små ögon och tittar på en.

Usch

Kommer tänka på dig imorgon!

 

[liten82]

Sv: I morgon är det dags

Fyyy vad jobbigt, jag skickar också massa tröstkramar!

Man får tänka på att man gör det för hundens skull, även om det är en lam tröst

 

[Annielee]

Sv: I morgon är det dags

Vilket starkt beslut.
Jag vet inte om jag skulle klara det om jag satt i samma sits som du och det var min hund det handlade om eller om jag skulle va för ego. Men när den dagen kommer hoppas man att alla ta sitt förnuft till fånga och låter sin älskade vän få ett värdigt slut, precis som du gör.

Massa styrkekramar till dig.

 

[smasch]

Sv: I morgon är det dags

Usch, vet hur det känns Var inte med när min gammel vovve avlivades eftersom jag storlipade och var helt hysterisk, sambon och min pappa var dock med. Tycker inte du ska ha dåligt samvete om du inte orkar vara med. Styrkekramar till dig!

 

[amarillo]

Sv: I morgon är det dags

Åhh gumman det är så svårt att göra detta, men du har ju fått så många underbara år att minnas. Jag klarade inte av att vara med när våran förra hund skulle somna in, utan jag ville minnas henne som hon var, jag ångrar inte mitt beslut. Du gör det som känns rätt för dig och ingen kan kalla dig för feg i ditt beslut.

Skickar en enorm kram

 

[Luff]

Sv: I morgon är det dags

Du fixar nog att vara med om det är vad du vill - vetrinärn bryr sig nog inte om om du storgråter hela tiden.
Det är ju en lugn o fin procedur och man märker aldrig övergången mellan sömn o frid.
Välj det som du tycker är bäst.

 

[MrsScabtree]

Sv: I morgon är det dags

Hemska tanke Du får tänka på att hon har hunnit bli hela sexton år vilket är en väldigt hög ålder för en vovve. Går själv och oroar mig för den dagen min westie säger upp och lämnar jordelivet. Han är fortfarande pigg och sig själv men det börjar märkas att han är gammal..Usch..Att dessutom behöva boka tid måste vara det värsta. Att behöva gå och vänta. Hoppas allt går bra..

 

[Goofyspouse]

Sv: I morgon är det dags

Tycker inte alls att det är fegt! Tycker att det var starkt av dig att beställa tid. Det måste vara ett av de svåraste besluten man kan ta *krama*

 

[unki]

Sv: I morgon är det dags

Tog bort min bästa vän för en vecka sen.
13 år blev han och jag fick honom när jag var 10 år.
Det var svårt och är fortfarande svårt även om jag nu börjar kunna fungera och tänka normalt igen. Det kändes fruktansvärt tomt och jag grät och fick ångest för att jag hade fattat fel beslut, det hade jag inte inser jag ju nu. Det var det bästa för honom, även om det kanske inte var det för mig. Jag hade ju viljat ha honom kvar så länge det bara var möjligt, men för honom så var det bra att få somna in medan han hade sin värdighet i behåll.
Nu har jag fått låna min mosters hund för ett tag och även om hon inte kan fylla hans plats så hjälper det åtminstone lite mot tomheten. Och det är skönt att ha en hund att gå ut o gå med och sitta i soffan och krama.

Jag lider med dig och jag vet hur det känns. Även om det kanske inte känns så så blir det bättre, jag trodde knappt jag skulle överleva men det gjorde jag. Och nu känns det rätt okej även om jag saknar honom som tusan (!!!), ingen kan leva för evigt tyvärr.

Jag var förresten med när min hund avlivades, jag och min kompis var det som var in med honom. Och jag föredrar det, annars får jag en massa konstiga idéer om att han fortfarande skulle leva osv. (fick det med min häst som jag inte var med när han togs bort). Men du ska förstås göra så som det känns bäst för dig. Jag tror dock inte hunden "tar skada av" att du gråter och är ledsen bara du försöker hålla dig så lugn du kan.

Det här blev nog ganska svamligt men du ska veta att jag känner med dig iaf. Jag läste den här dikten i nån tråd här på buke och den har faktiskt hjälpt mig lite. Hjälpt mig att inse att livet fortsätter trots allt.

Något att tänka på:


Du sörjer så att hela världen stannar
och nästan hela hjärtat med
Tiden står stilla i sorgen,
saknaden kräver allt
utom tårarna

För tårarna rinner i floder
ur ett krossat hjärta
Din älskade vän är borta
Låt tårarna rinna,
gråt så mycket du vill
men ta sedan ett steg

Tårarna tar inte slut
bara för att de slutar rinna
Sorgen försvinner inte
bara för att du ler
Saknaden blir inte mindre
bara för att vardagen återkommer
Låt inte tomrummet efter din vän
fylla hela dig

Ta ett steg och ta vara på
glädjen din vän spred
Låt minnet förbli vackert
Du är inte ensam i sorgen
Du är inte ensam när livet fortsätter
Du är älskad

 

[frukostbulle]

Sv: I morgon är det dags

jag förstår att du inte vill vara med, hunden kommer ju säkert känna av att du är ledsen så det kanske är lika bra.

jag var inte med när vi tog bort förra hunden..
för det var inte det sista minnet jag ville ha utav henne.

usch jag vet att det är fruktansvärt.

 

[Zita]

Sv: I morgon är det dags

Minns de fina stunderna. Du gör rätt. En gammal trotjänare skall inte behöva ha det svårt. Har gått igenom det här själv flera gånger. Det är klart att man gråter, saknaden är enorm. Det är mänskligt att sörja.

 

[lady_vip]

Sv: I morgon är det dags

En timme kvar och jag tror att jag har gråtit i flera timmar nu...

Skulle ha matteprov idag på min Komvuxkurs, men har nu insett att jag inte är i form att sitta och koncentrera mig för sånt. Så jag ringde min lärare och frågade om det fanns någon möjlighet att göra det någon annan dag, men det gick inte...
Så jag avsa mig provet och vi får se hur dte påverkar mitt betyg. Hade ju skrämt livet ur alla om de fick se hur jag ser ut, söndergråten och flammig...

Ska väcka min syster och sen går jag på en lång promenad med mina andra hundar så att de slipper vara med om det.

//E

 

[Lillaloppan]

Sv: I morgon är det dags

Vet inte vad jag ska skriva men jag skickar en stooooor kram till dig!!

 

[reykurboy]

Sv: I morgon är det dags

Vill bara ge dig en stor tröstkram!

 

[Mysgrisen]

Sv: I morgon är det dags

Tänker på dig idag.

*kram*

 

[lady_vip]

Sv: I morgon är det dags

Jag var faktiskt med, det gick himla bra och var väldigt fint.

Så nu ligger hon begraven i sin filt.

Alldeles söndergråten, men nu börjar det lägga sig och jag accepterar det.

//E