bananabambi
Trådstartare
Jag är lite tveksam inför det jag nu blivit ställd inför. Såhär set situationen ut:
Jag och sambon flyttade för ett år sedan från lägenhet till hus. Våra två innekatter blev utekatter (kommer och går som de vill). Hankatten har alltid varit supertrevlig, väldigt social och håller sig alltid nära oss, så även nu när han även får vara ute. Honkatten trivdes alldrig i lägenheten, och hon var tyvärr inte så förtjust i sin bror. De sov aldrig tillsammans, bara busade ibland. Hon var även den som klöste sönder tapeter och kissade lite varstans (även om det bättrade sig med tiden). Hon trivdes aldrig i lägenheten, och hon trivs inte med kattsällskap. Så snart vi släppte ut henne så flyttade hon hemifrån. Hon kommer till oss någon gång i veckan, äter lite, kollar runt i huset, och sedan sticker hon igen.
Hon har bosatt sig hos en granne en liten bit härifrån. Går jag hem till grannen och lockar kommer katten, och följer med hem och äter. Men sedan vill hon ut igen.
Grannen har flera gånger varit förbi och pratat med oss, och talat om vilken mysig katt vi har. De är väldigt förtjusta i katten, men tycker att det är synd att hon bor hos dom, när hon hör hemma hos oss. Gubben berättade att han matat henne med korvbitar och varm mjölk
Men jag gav mig inte in i någon diskussion om mjölk och korv, sa bara att de bör sluta mata henne, annars är det klart att hon inte vill bo hos oss, om hon får smarrig mat där och torrisar hos oss. De lovade att de skulle sluta mata och ta in henne.
Men nu innan helgen var tanten hos oss. Och sa att hon var så orolig, för de skulle åka på semester, och hon undrade hur kissen skulle klara sig då? Vi tyckte ju att det knappast skulle vara någon skillnad för katten, om de höll vad de lovade och inte matade eller tog in henne :smirk: Men vi förstår ju att de matar henne. De har även ställt ut ett litet hus utanför dörren, som hon alltid sitter i.
Jag och sambon har pratat om att vi kanske ska skänka katten till dom. Varför påpeka varje gång att de inte ska mata henne, när missen uppenbarligen bor där? För oss blir det ingen större skillnad, mer än att det känns lite synd att mista henne. Men hon är ju aldrig hos oss längre.
Jag ser missen varje gång jag åker till och från jobbet, och hon ser så hemma ut där. Sitter på deras trapp, och trivs verkligen där.
Hon är ju vaccinerad, kastrerad, ID-märkt och försäkrad, och jag tror inte att grannarna där vet om att vi faktiskt lägger ner pengar på henne. De tror nog att hon är en vanlig bonnkatt vi hämtat hem, som vi inte byr oss om längre.
Men hur skulle ni ha gjort?
Jag och sambon flyttade för ett år sedan från lägenhet till hus. Våra två innekatter blev utekatter (kommer och går som de vill). Hankatten har alltid varit supertrevlig, väldigt social och håller sig alltid nära oss, så även nu när han även får vara ute. Honkatten trivdes alldrig i lägenheten, och hon var tyvärr inte så förtjust i sin bror. De sov aldrig tillsammans, bara busade ibland. Hon var även den som klöste sönder tapeter och kissade lite varstans (även om det bättrade sig med tiden). Hon trivdes aldrig i lägenheten, och hon trivs inte med kattsällskap. Så snart vi släppte ut henne så flyttade hon hemifrån. Hon kommer till oss någon gång i veckan, äter lite, kollar runt i huset, och sedan sticker hon igen.
Hon har bosatt sig hos en granne en liten bit härifrån. Går jag hem till grannen och lockar kommer katten, och följer med hem och äter. Men sedan vill hon ut igen.
Grannen har flera gånger varit förbi och pratat med oss, och talat om vilken mysig katt vi har. De är väldigt förtjusta i katten, men tycker att det är synd att hon bor hos dom, när hon hör hemma hos oss. Gubben berättade att han matat henne med korvbitar och varm mjölk
Men nu innan helgen var tanten hos oss. Och sa att hon var så orolig, för de skulle åka på semester, och hon undrade hur kissen skulle klara sig då? Vi tyckte ju att det knappast skulle vara någon skillnad för katten, om de höll vad de lovade och inte matade eller tog in henne :smirk: Men vi förstår ju att de matar henne. De har även ställt ut ett litet hus utanför dörren, som hon alltid sitter i.
Jag och sambon har pratat om att vi kanske ska skänka katten till dom. Varför påpeka varje gång att de inte ska mata henne, när missen uppenbarligen bor där? För oss blir det ingen större skillnad, mer än att det känns lite synd att mista henne. Men hon är ju aldrig hos oss längre.
Jag ser missen varje gång jag åker till och från jobbet, och hon ser så hemma ut där. Sitter på deras trapp, och trivs verkligen där.
Hon är ju vaccinerad, kastrerad, ID-märkt och försäkrad, och jag tror inte att grannarna där vet om att vi faktiskt lägger ner pengar på henne. De tror nog att hon är en vanlig bonnkatt vi hämtat hem, som vi inte byr oss om längre.
Men hur skulle ni ha gjort?