Hur ska man råda?

[Octavius]

Jag har en nära bekant som för ett år sedan köpte en berner sennen tik. Hon har alltid gillat rasen och kände att det var läge att kunna köpa en då.

Grejen är den att nu ett år senare så börjar hon ångra sig lite. Hunden har haft en del lindriga hälsoproblem, fukteksem, den har någon typ av lätt foderallergi osv. Men hon börjar nu känna att det inte är roligt att ha hund längre och att hon hellre skulle ha en annan hund, gärna lite mindre som är lättare att ta med sig. Familjen har fått köpa en ny större bil för att hunden ska få plats och hon känner sig väldigt begränsad av hunden. Det är en trevlig och problemfri hund, så det är inget konkret som är jobbigt utan det är mest över lag som hon känner att det kanske, när det kommer till kritan, inte var rätt val av ras ändå. Hunden är stor, äter mycket, det är mycket pyssel med pälsen, den kräver en del motion för att må bra osv, vilket hon såklart visste från början, men jag tror inte att hon insåg exakt hur det skulle vara på riktigt att leva med en sån hund i längden.

Dock är hon orolig för vad folk ska tycka om henne för att hon vill omplacera hunden för att kunna köpa en annan mindre hund som passar henne bättre. Ofta omplacerar ju folk sina hundar för att de inte har tid/möjlighet att ha hund alls, alt att hunden är för svår för dem, men så är ju inte fallet här, hunden har inga problem, möjligen något understimulerad. Hon är ett känt ansikte inom rasens community och upplevs som en hängiven sennen-ägare vad jag förstått. Hon är också orolig för vad hennes familj och vänner ska tycka, som att hon inte vill bli sedd som den där som misslyckades/valde fel osv. Hon har svårt att erkänna misstag och vill inte bli skrattad åt/ifrågasatt.

Hur hade ni rått en person i det läget? Jag tycker att hon hellre ska omplacera hunden till ett bra hem och köpa den hunden hon känner att hon hellre vill ha, än att gå runt och känna att hunden hon har nu bara är till besvär, men hon drar sig väldigt för att våga ta det steget, just pga vad omgivningen kommer tänka.

 

[TheaH]

Jag skulle säga hur det stod till och omplacera hunden. Bättre att ägaren inte går runt och är deppig över att hunden inte är rätt, eftersom hunden kommer märka att ägaren inte är så glad.

 

[Octavius]

Jag skulle säga hur det stod till och omplacera hunden. Bättre att ägaren inte går runt och är deppig över att hunden inte är rätt, eftersom hunden kommer märka att ägaren inte är så glad.

Jag tänker likadant. Hon är dock som sagt väldigt orolig för vad omgivningen ska tycka och hon vill inte bli sedd som den där som misslyckades, iom att hon varit väldigt aktiv och hängiven i communityt. Hon säger att hon känt såhär i flera månader men försökt uthärda i hopp om att det ska bli bättre längre fram. Det resulterar ju i att hon inte riktigt känner sig motiverad att träna med hunden som hon borde och hunden är nu ganska understimulerad och omusklad.

 

[Raderad medlem 94602]

Omplacera är inte fel. Men jag är lite undrande till att skaffa en ny. SÅÅÅ krävande ras i form av motion och stimulans är det ju inte. Ganska standard skulle jag säga. Är matkostnaden ett problem undrar jag också om man har råd med hund eftersom kostnader hastigt kan springa iväg. Bil för hunden är redan köpt och som ägare av både stora och liten hund tycker jag att det är små skillnader när man ska iväg med hunden. Det är sällan storleken på hunden är problemet.

Känns inte som problemen som räknas upp är de verkliga problemen. Är det någotbi rasens egenskaper som fattas eller gnager?

 

[TheaH]

Jag tänker likadant. Hon är dock som sagt väldigt orolig för vad omgivningen ska tycka och hon vill inte bli sedd som den där som misslyckades, iom att hon varit väldigt aktiv och hängiven i communityt. Hon säger att hon känt såhär i flera månader men försökt uthärda i hopp om att det ska bli bättre längre fram. Det resulterar ju i att hon inte riktigt känner sig motiverad att träna med hunden som hon borde och hunden är nu ganska understimulerad och omusklad.

Fy vad jobbigt Det är ju inte ett misslyckande, utan en bra grej att hon insåg att rasen var fel. Har inte så mycket att tillägga, men hoppas det löser sig

 

[Octavius]

Omplacera är inte fel. Men jag är lite undrande till att skaffa en ny. SÅÅÅ krävande ras i form av motion och stimulans är det ju inte. Ganska standard skulle jag säga. Är matkostnaden ett problem undrar jag också om man har råd med hund eftersom kostnader hastigt kan springa iväg. Bil för hunden är redan köpt och som ägare av både stora och liten hund tycker jag att det är små skillnader när man ska iväg med hunden. Det är sällan storleken på hunden är problemet.

Känns inte som problemen som räknas upp är de verkliga problemen. Är det någotbi rasens egenskaper som fattas eller gnager?

Jag vet faktiskt inte. Det hon har berättat för mig är det jag skrivit här. Tror att det mest kretsar kring att hon upplever att storleken var till mer problem än hon trott från början. Bilen lär de ju nog sälja om de byter till en mindre hund skulle jag tro iom att de i övrigt inte har behov för en sån stor bil (tror de hade en liten Golf innan och har bytt till en volvo v70 nu tror jag det är).

Hon har sagt att hon tycker det är svårt att hitta folk som vill vara hundvakt/dagmatte när både hon och mannen jobbar samtidigt iom att hunden är så stor. Det är dyrare att ha stor hund på deras lokala hunddagis än det är att ha en liten hund där samma mängd timmar, det är svårare att åka lokaltrafik om mannen behöver använda bilen till något annat när hon ska någonstans med hunden. Hon känner att hon oftare måste tacka nej till att bli hembjuden till vänner och familj för att hunden är för stor för att ta med sig osv. På det hela taget tror jag hon känner att hundlivet skulle bli praktiskt enklare med en liten hund som kan hänga med utan att det måste bli ett stort projekt av det.

Jag har bara haft små hundar så jag vet inte hur det är att ha så stora hundar, men jag kan tänka mig att det är lite som att ta med sig en mindre häst överallt.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag vet faktiskt inte. Det hon har berättat för mig är det jag skrivit här. Tror att det mest kretsar kring att hon upplever att storleken var till mer problem än hon trott från början. Bilen lär de ju nog sälja om de byter till en mindre hund skulle jag tro iom att de i övrigt inte har behov för en sån stor bil (tror de hade en liten Golf innan och har bytt till en volvo v70 nu tror jag det är).

Hon har sagt att hon tycker det är svårt att hitta folk som vill vara hundvakt/dagmatte när både hon och mannen jobbar samtidigt iom att hunden är så stor. Det är dyrare att ha stor hund på deras lokala hunddagis än det är att ha en liten hund där samma mängd timmar, det är svårare att åka lokaltrafik om mannen behöver behöver använda bilen till något annat när hon ska någonstans med hunden. Hon känner att hon oftare måste tacka nej till att bli hembjuden till vänner och familj för att hunden är för stor för att ta med sig osv. På det hela taget tror jag hon känner att hundlivet skulle bli praktiskt enklare med en liten hund som kan hänga med utan att det måste bli ett stort projekt av det.

Jag har bara haft små hundar så jag vet inte hur det är att ha så stora hundar, men jag kan tänka mig att det är lite som att ta med sig en mindre häst överallt.

Min erfarenhet är att antingen är hunden välkommen eller inte eller att folk vill passa eller inte. Det är endast vår ystra ungtik som vissa säger nej till att passa pga att hon drar i bland och blir urstark.

 

[iNHALE]

Min erfarenhet är att antingen är hunden välkommen eller inte eller att folk vill passa eller inte. Det är endast vår ystra ungtik som vissa säger nej till att passa pga att hon drar i bland och blir urstark.

Jag kan ju säga att jag har lite samma erfarenhet som TS bekant. Jag har en stor borzoi, 85 cm hög, 41 kg tung. Det tog evigheter innan jag hittade någon som ville rasta min hund på dagarna när jag jobbar. Alla små söta knähundar fick rastning och passning direkt, folk nästan slogs om att få passa och rasta, men det tog som sagt ett bra tag innan någon ens hörde av sig gällande min, trots att min inte är svårare att hantera än vilket litet koppelfluff som helst.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag kan ju säga att jag har lite samma erfarenhet som TS bekant. Jag har en stor borzoi, 85 cm hög, 41 kg tung. Det tog evigheter innan jag hittade någon som ville rasta min hund på dagarna när jag jobbar. Alla små söta knähundar fick rastning och passning direkt, folk nästan slogs om att få passa och rasta, men det tog som sagt ett bra tag innan någon ens hörde av sig gällande min, trots att min inte är svårare att hantera än vilket litet koppelfluff som helst.

Fast mankhöjden är inte många cm över en schäfer tex. De är bara grövre så de är ju bara något över normalhunden.

Den här bekanten skulle jag råda att ta en längre paus från hundlivet och verkligen fundera på om man är en hundägare eller en hundgillare.

 

[iNHALE]

Jag tycker absolut hon ska omplacera hunden om det inte känns rätt, oavsett orsak. Det är inte bra för verken hunden eller ägaren i längden när det är såhär. Som du skriver så har hon redan tappat motivationen att träna med hunden vilket gör att den nu är understimulerad och omusklad. Så hunden är ju redan påverkad av hennes brist på motivation. Att tvinga sig själv att göra något är ju inte bra heller och lär troligen bara rasera hennes motivation ännu mer. Det ska ju vara kul att ha hund, det är ju en hobby, inte ett jobb vi måste göra för att kunna leva utan något vi gör för att vi väljer att göra det för att det är kul.

 

[Octavius]

Fast mankhöjden är inte många cm över en schäfer tex. De är bara grövre så de är ju bara något över normalhunden.

Den här bekanten skulle jag råda att ta en längre paus från hundlivet och verkligen fundera på om man är en hundägare eller en hundgillare.

Ja du har nog rätt om det där med en paus. Hon gillar ju hundar och är uppväxt med hund, men det innebär ju inte att man måste ha hund. Misstänker lite gran att det kanske är så att hon främst ville ha ett sällskapsdjur, inte nödvändigtvis just hund, och att det kanske föll på hund för att de är lite mer interaktiva och mer närvarande än typ... en kanin eller så och kanske lite mer kompis-aktiga än en katt.

Vad jag förstått så är hennes man inte så inne på djur ö.h.t så hon är helt själv med hundens omvårdnad hela tiden och gör allt med den ensam eftersom han inte känner motivation att engagera sig. Tror han kanske varit ute och gått med den en eller två gånger under den tiden de haft den. Kan ju vara en bidragande faktor också att hon tycker att det mest bara är jobbigt och kanske påfrestande på deras relation iom att han inte är en djur-människa alls.

 

[Lona]

Visst, det är lite mer meck med en stor hund men jag håller med Voff - SÅ stor skillnad är det inte på att ha en liten eller en stor (jag har haft från 8 till 80 kg, det jobbigaste med den stora var att hon dreglade rejält).
Är det vännens första hund? Risken är nog att hon tycker att även en mindre hund är jobbig för jag ser ärligt talat inte Berner som en särskilt jobbig eller krävande ras, möjligen med skillnad i plånboken när man köpt mat...
Å andra sidan går det aldrig att gardera sig för extra kostnader, den dyraste hunden jag haft i "driftskostnad" var utan tvekan den minsta då hon gick på både specialfoder och dyra mediciner.
Alltså, omplacera hunden om hon inte trivs med livet tillsammans med den - men hon skall nog fundera några gånger extra innan hon skaffar en ny!

 

[Red_Chili]

Att omplacera låter ju utan tvekan som rätt sak att göra här.
Det är betydligt mer seriöst och lättare att bli respekterad av andra om man omplacerar en hund när det behövs, istället för att "ha kvar bara för sakens skull". De få personer som kan ogilla en omplacering i det här fallet, de är nog ändå inte värda att lyssna på.

Sedan när det gäller frågan om att köpa ny hund eller inte, då tycker jag att personen verkligen bör fråga sig själv vad hon vill få ut av ett liv med hund. Var verkligen rasen fel eller är hon helt enkelt inte så road av att ha hund som hon trodde? Att ha hund innebär alltid, oavsett storlek på hund, en risk att inte hitta hundvakt, att inte kunna besöka vänner och bekanta hur som helst osv.

Om hon bara vill ha lite mer hund i vardagen utan att ta hela hundägaransvaret så kanske hon kan vara hundvakt åt någon annans hund ibland? Om hon kommer fram till att det faktiskt är så att hon vill äga en hund, då kanske det är klokt att kolla på vuxna omplaceringar som hon kan ha på prov en månad eller så, så att hon inte råkar köpa ännu en hund som hon sedan ångrar?

 

[Octavius]

Visst, det är lite mer meck med en stor hund men jag håller med Voff - SÅ stor skillnad är det inte på att ha en liten eller en stor (jag har haft från 8 till 80 kg, det jobbigaste med den stora var att hon dreglade rejält).
Är det vännens första hund? Risken är nog att hon tycker att även en mindre hund är jobbig för jag ser ärligt talat inte Berner som en särskilt jobbig eller krävande ras, möjligen med skillnad i plånboken när man köpt mat...
Å andra sidan går det aldrig att gardera sig för extra kostnader, den dyraste hunden jag haft i "driftskostnad" var utan tvekan den minsta då hon gick på både specialfoder och dyra mediciner.
Alltså, omplacera hunden om hon inte trivs med livet tillsammans med den - men hon skall nog fundera några gånger extra innan hon skaffar en ny!

Det är hennes första egna hund, men hon är uppväxt med flera hundar sen hon var liten och har varit hundvakt mycket genom åren åt andras hundar.

 

[movgli]

Vi omplacerade våran tik som "bara" var 30 kg och Malle och skulle inte ha en ny hund efter det men av olika anledningar så efter 8 månader så flyttade det in en liten blandras tik på 5 kg och visst är det enorm skillnad. För det första så är hon en ren sällskapshund och Mallen var, tja en Malle med allt vad det innebär. Den lilla hon bara är, inga problem att ta med henne någonstans och om vi hamnar i en situation där någon runtomkring känner sig illa till mods så är det bara att plocka upp henne i knät, och där ligger hon still. En lätt understimulerad Sennen tar betydligt mer plats. Åka buss, tåg, flyg allt sånt är enklare. Vi själva är heller inte jätteglada åt att släppa in folks stora hundar i vårat hus, men små går oftast bra.
Men oavsett vad vi tycker, så tycker ju denna kvinna uppenbarligen att det är jobbigt. Hon bör absolut omplacera och ska inte alls skämmas för det utan rakryggat stå för det och säga, Nej det blev inte rätt! Alt. NU är det inte rätt längre. Varken för mig eller hunden. Han får det bättre med någon som uppskattar alla hans goda sidor och inte har något emot det lite jobbigare.
Ang skaffa ny hund så kan en liten paus nog vara bra i vilket fall som helst men det låter ju verkligen som om din vän ska ha en ren sällskapshund med ett mindre aktivitetsbehov.

 

[Octavius]

Kan säga att hon nu beslutat att faktiskt omplacera hunden för hon tycker inte det är rättvist mot den att bo i ett hem där den inte är så omtyckt som den borde vara. Hon säger dock att hon tyvärr redan blivit påhoppad av ett fåtal personer, ffa av rasfolk på facebook som inte tycker att det är okej att göra så utan att hon mer eller mindre borde stå sitt kast och "leva med sitt misstag" typ. Riktigt tråkigt att folk har sån attityd. Hon har fått en del med PM där folk mer eller mindre skriver att "det borde du ha tänkt på innan, nu får du faktiskt stå ditt kast och härda ut för man kan inte bara kasta bort en hund som en leksak när man tröttnat" osv. Så det ser lite ut som att hennes farhågor har besannats tyvärr.

 

[mooi]

Kan säga att hon nu beslutat att faktiskt omplacera hunden för hon tycker inte det är rättvist mot den att bo i ett hem där den inte är så omtyckt som den borde vara. Hon säger dock att hon tyvärr redan blivit påhoppad av ett fåtal personer, ffa av rasfolk på facebook som inte tycker att det är okej att göra så utan att hon mer eller mindre borde stå sitt kast och "leva med sitt misstag" typ. Riktigt tråkigt att folk har sån attityd. Hon har fått en del med PM där folk mer eller mindre skriver att "det borde du ha tänkt på innan, nu får du faktiskt stå ditt kast och härda ut för man kan inte bara kasta bort en hund som en leksak när man tröttnat" osv. Så det ser lite ut som att hennes farhågor har besannats tyvärr.

Så himla tråkig attityd hos folk. Är det inte att ta sitt ansvar att omplacera hunden till någon som faktiskt vill ha den istället för att man ska gå runt och ha hunden som ett rent besvär i 10-15 år? nu är det som det är -och då är det bättre att omplacera.

 

[Octavius]

Så himla tråkig attityd hos folk. Är det inte att ta sitt ansvar att omplacera hunden till någon som faktiskt vill ha den istället för att man ska gå runt och ha hunden som ett rent besvär i 10-15 år? nu är det som det är -och då är det bättre att omplacera.

Ja jag tycker samma sak och jag sa det till henne också att hon inte ska lyssna på sånna idioter, men hon vågar knappt öppna sin inkorg på facebook numera för hon är rädd för att den ska vara fylld med en massa nya påhopp om att hon är en dålig hundägare, borde polisanmälas och att hon inte borde få ha hund osv.

Förstår inte hur folk kan vara så elaka. Hon har iaf pratat med uppfödaren som kommer hjälpa henne hitta ett nytt hem till hunden.

 

[mooi]

Ja jag tycker samma sak och jag sa det till henne också att hon inte ska lyssna på sånna idioter, men hon vågar knappt öppna sin inkorg på facebook numera för hon är rädd för att den ska vara fylld med en massa nya påhopp om att hon är en dålig hundägare, borde polisanmälas och att hon inte borde få ha hund osv.

Förstår inte hur folk kan vara så elaka. Hon har iaf pratat med uppfödaren som kommer hjälpa henne hitta ett nytt hem till hunden.

Verkligen tråkigt att höra. Man blir bestört över hur elaka folk kan vara. Herregud, spara krutet till när det verkligen är något som behöver engageras för.

 

[Monstermom]

Hon säger dock att hon tyvärr redan blivit påhoppad av ett fåtal personer, ffa av rasfolk på facebook som inte tycker att det är okej att göra så utan att hon mer eller mindre borde stå sitt kast och "leva med sitt misstag" typ.

Det råder ju ingen brist på idioter här i världen, tyvärr.
Är det tänkt att hunden också ska härda ut och leva med hennes misstag då?

Jag tror det är helt oundvikligt att puckon är puckon, de borde snabbt distraheras av något annat dock. Den biten är nog tyvärr något hon måste härda ut...