P
Pennykins
Jag funderar på vad jag ska göra med min häst som jag har haft i fem år. Han är en underbar häst, min första alldeles egna och därför mycket viktig och speciell för mig, och jag älskar honom mer än allt annat. Men han har varit dålig av och till sedan 2008, och jag undrar om det finns fog att dra i handbromsen på något sätt?
Hans skadehistorik ser ut som följande:
Vintern 2008 - Spark over ena framknäet, resulterar i knäinflammation och mäktig lymfangit
Hösten 2009 - Får en ledbandsskada i ett bakben, undersöks efter 1 månad och sedan ånyo efter 6 månader. Rehabbas.
Sensommaren 2010 - Får grönt ljus av klinikveterinär att sättas igång
Hösten 2010 - Undersökning hos ambulerande veterinärer, hästen kändes inte helt okej. Konstaterar skevt bäcken, smärta i båda bakknäna.
Vintern 2010 - Efter behandling i bakknäna lokaliserars huvudsmärtan till båda bakhasorna. Behandlas igen.
Nyår 2011 - Hasor behandlas igen.
Våren 2011 - Hasor behandlas igen.
Senvåren 2011 - Friskförklarad, börjar sättas igång.
Hösten 2011 - Blockhalt i ena fram, får två distriktsveterinärbesök. Hittar inget med misstänker fraktur, åker in på klinik. Hittar semiutläkt röthål efter röntgen, behandlas.
Vintern 2011 - Står gipsad och ömsom box/sjukhage på grund av hoven i dryga två månader.
Våren 2012 - Hittas med andnöd i hagen. Två olika distriktsvet tror på KOL. Blir behandlad med luftrörsvidgande, muskelavslappnande och antiinflammatoriskt.
Senvåren 2012 - Efter medicinering ska utvärdering göras på klinik. Bronchoskopi görs, hästen 'verkar frisk' enligt klinikvet som tror på allergiskt skov. Ger förmaning att det kan komma igen.
Sommaren 2012 - Något händer på betet och hästen trampar av sig en framsko och en baksko vilket resulterar i mycket trasiga fötter.
Sensommaren 2012 (d.v.s nutid) - Hovslagare avråder från ridning efter återbesök, just på grund av hovstatusen.
Där är jag och min häst idag. Har verkligen försökt göra allt för min häst, men han får aldrig vara frisk en längre period. Jag börjar känna mig så tröstlös. Det enda jag har gjort de senaste 3½ (snart 4) åren är att skritta, skritta, skritta. Börja om. Skritta, skritta, skritta. Börja om o.s.v. Det är alltid något nytt.
Sedan jag hittade honom i hagen med andnöd i våras har jag börjat koppla bort mig från honom litegrann. Jag var säker på att han skulle dömas ut, så jag var hur förberedd som helst att säga hejdå till min älskling. Jag blev både glad och ledsen när klinikveterinären inte hittade några skador under bronchoskopin.
Hur länge ska man orka försöka få en häst frisk? Hur skulle ni göra i min situation? Någon som känner igen sig? Hjälp
Hans skadehistorik ser ut som följande:
Vintern 2008 - Spark over ena framknäet, resulterar i knäinflammation och mäktig lymfangit
Hösten 2009 - Får en ledbandsskada i ett bakben, undersöks efter 1 månad och sedan ånyo efter 6 månader. Rehabbas.
Sensommaren 2010 - Får grönt ljus av klinikveterinär att sättas igång
Hösten 2010 - Undersökning hos ambulerande veterinärer, hästen kändes inte helt okej. Konstaterar skevt bäcken, smärta i båda bakknäna.
Vintern 2010 - Efter behandling i bakknäna lokaliserars huvudsmärtan till båda bakhasorna. Behandlas igen.
Nyår 2011 - Hasor behandlas igen.
Våren 2011 - Hasor behandlas igen.
Senvåren 2011 - Friskförklarad, börjar sättas igång.
Hösten 2011 - Blockhalt i ena fram, får två distriktsveterinärbesök. Hittar inget med misstänker fraktur, åker in på klinik. Hittar semiutläkt röthål efter röntgen, behandlas.
Vintern 2011 - Står gipsad och ömsom box/sjukhage på grund av hoven i dryga två månader.
Våren 2012 - Hittas med andnöd i hagen. Två olika distriktsvet tror på KOL. Blir behandlad med luftrörsvidgande, muskelavslappnande och antiinflammatoriskt.
Senvåren 2012 - Efter medicinering ska utvärdering göras på klinik. Bronchoskopi görs, hästen 'verkar frisk' enligt klinikvet som tror på allergiskt skov. Ger förmaning att det kan komma igen.
Sommaren 2012 - Något händer på betet och hästen trampar av sig en framsko och en baksko vilket resulterar i mycket trasiga fötter.
Sensommaren 2012 (d.v.s nutid) - Hovslagare avråder från ridning efter återbesök, just på grund av hovstatusen.
Där är jag och min häst idag. Har verkligen försökt göra allt för min häst, men han får aldrig vara frisk en längre period. Jag börjar känna mig så tröstlös. Det enda jag har gjort de senaste 3½ (snart 4) åren är att skritta, skritta, skritta. Börja om. Skritta, skritta, skritta. Börja om o.s.v. Det är alltid något nytt.
Sedan jag hittade honom i hagen med andnöd i våras har jag börjat koppla bort mig från honom litegrann. Jag var säker på att han skulle dömas ut, så jag var hur förberedd som helst att säga hejdå till min älskling. Jag blev både glad och ledsen när klinikveterinären inte hittade några skador under bronchoskopin.
Hur länge ska man orka försöka få en häst frisk? Hur skulle ni göra i min situation? Någon som känner igen sig? Hjälp