Hur orkar vissa människor?

[FengurLaugar]

Jag får ofta frågor som "Hur hinner du allt?" och "Hur orkar du allt?".

Jag jobbar heltid (kontorsjobb hemifrån vilket underlättar för mig), har två barn och gubbe och egen gård med allt vad det innebär. Ganska lugnt på djurfronten just nu egentligen men det är ändå fem hästar här hemma på egna gården som jag sköter allt själv med med lite hjälp av barnen ibland då dom också har intresset, två hundar varav en är jakthund och jagas med tre dagar i veckan från 1 oktober till 31 januari och tre marsvin.

Jag rider bara en häst just nu då äldsta dottern tagit över andra ridhästen men har en 3 åring som jag ska börja rida in till hösten. Promenerar hundar varje dag, styrketränar själv tre dagar i veckan och nu har löpträningssäsongen börjat så då blir det även det någon dag i veckan med hundarna.

Utöver det ska ju gården skötas och vi tar eget hö till hästarna varje år plus säljer eventuellt överskott. Vi har vedeldning som enda uppvärmning så det ska huggas, kapas och klyvas ca 40 kubik ved varje vinter/vår. Sen har jag trädgårdsintresse och odlar lite själv och pysslar i trädgården. Stort hus som ska hållas hyfsat städat och iordning och som renoveras periodvis. Vi har alltid byggprojekt ute på gång osv osv.

Är även ideellt involverad i jaktklubb och skytteförening som kassör och aktiv medlem. Dottern har börjat tävla sin häst så det blir lite sånt innimellan plus att jag håller lektioner för henne eller skjutsar till träning för annan instruktör. Yngsta dottern rider på ridskolan.

Så ja man sover gott om natten som oftast Men det mesta jag gör är roligt och då går det bra att ha mycket att göra. Sen så kan jag strunta i att det är massa grus på golvet eller att badrummet behöver städas och sätta mig och läsa på kvällen bara djur och barn fått sitt. Vissa dagar är inte energin på topp och då får man lyssna och sätta sig istället för att bara köra på fast det egentligen inte behövs just då.

 

[Bison]

Jag känner, fast inte på något alltför plågsamt sätt, att jag väljer bort i stort sett allt det jag inte gör. Världen består i stort sett av saker som jag har valt bort! (Massor av ställen att bo på, massor av andra jobb, massor av hobbies, nöjen etc.)

Och även realistiskt sett, så finns det mycket jag skulle vilja göra, men jag vill tex inte välja bort min häst för det.

Men om man om inte vill göra eller ha något så tycker inte jag att man väljer bort något.
Ett val för mig är något aktivt man gör.

 

[sjoberga]

Ja, sömnbehov verkar ändå variera en del. Över tid, gör ju två timmar per dygn, mer eller mindre, stor skillnad.

Jag tror att jag har ett genomsnittligt sömnbehov, MEN det tar ofta rätt lång tid för mig både att somna och att vakna. Den tiden är jag verkligen inte nöjd med, men jag kan inte göra så mycket åt det (jag har testat åtskilliga strategier).

Om jag somnade när jag lägger mig och gick upp direkt när klockan ringer, skulle mina dagar bli MYCKET längre.

Ja, sömnen påverkar extremt mycket. Under tiden innan jag fick min sömnapne behandlad så var jag konstant trött och ville sova, men sov aldrig mer än korta stunder (hade ~80 andningsuppehåll per timme i snitt). Det pågick i några år men kom ändå smygande, och man anpassade sig trots att det gick från enorm kapacitet till knapp "överlevnad". När man tittar på det i efterhand. Nu ligger kapaciteten nånstans däremellan, men är stabil.

Sen sömnen ordnades (med CPAP) så är sömnbehovet ganska konstant, måste komma i säng senast 22.30 och vaknar helt pigg och utvilad strax innan klockan ringer 06.30 (9 morgnar av 10 eller nåt). Sabbas rutinen av någon anledning kostar det, men när man vet det kan man göra medvetna kalkyler. (Med CPAP kom också fördelen att insomning sker nästan omedelbart, det är en slags meditativ styrd process där inget annat än sova kan göras.)

Ur ett perspektiv om långsiktig ork så är nog sömn en av de mest avgörande parametrarna.

Jag tror dessutom de flesta saker som man utifrån ser som "oj, hur hinns det?" kan rymma lika mycket energigivande som energislukande för varje individ. Jag ser exempelvis hundar som något som helt omöjligt kan inrymmas i en vardag med tanke på vad som krävs, samtidigt som 5 barn, 15 hästar, eget företag utöver heltidsanställning, gård och 4 katter varit en självvald del av vardagen sedan många år. Ett sätt att leva. Inte en belastning.

 

[BernT]

Men om man om inte vill göra eller ha något så tycker inte jag att man väljer bort något.
Ett val för mig är något aktivt man gör.

Känner inte direkt heller att jag väljer bort något för att hinna med det jag gör. Jag hinner troligtvis inte med att ha 3-4-5+ barn men jag vill heller inte ha det så det är ingen uppoffring. Jag hinner inte med en hund men jag vill absolut inte ha en hund.

 

[Bison]

Eftersom möjligheterna i våra liv är oändliga, väljer vi per definition bort saker när vi väljer vad vi gör med vår tid. Om du aldrig känner att du gör det, har du antingen helt rätt prioriteringar för dig, eller ingen egen agens alls/ingen möjlighet att välja

Det här var en av tankarna jag hade när jag läste boken, om andra känner att de aldrig väljer bort. Om man inte nånsin känner så, behöver man kanske inte såna här böcker. Jag behöver det definitivt.

Som jag skrev ovan så är val för mig ett aktivt beslut.
Rida i ridhuset eller rida ut, träffa vänner eller stanna hemma.
Det är val.
Jag avskyr ungar och skulle hellre skjuta mig i bägge knäskålarna än skaffa barn, då har jag väldigt svårt att se att jag väljer bort barn.
Då väljer jag även bort mord varje dag, jag vill inte döda någon och det är hrllet inget jag gör

 

[Inte_Ung]

Nåt behöver alla välja bort.

Ja städning t.ex.
Det är så meningslöst på något sätt.

Matlagning går också att förenkla något oerhört.
Med luncher bestående av antingen 2 kokta ägg, en banan med litet jordnötter eller en mozarella ost med tomat, så går det fort.

 

[BernT]

Ja städning t.ex.
Det är så meningslöst på något sätt.

Matlagning går också att förenkla något oerhört.
Med luncher bestående av antingen 2 kokta ägg, en banan med litet jordnötter eller en mozarella ost med tomat, så går det fort.

Jag älskar att städa. Är pedant och har kliniskt rent hemma. Går utmärkt även när man har barn. Är lika noga med städning av min bil haha.

 

[Nota]

Hur mycket vet du egentligen om dessa personer?

Vad har de för hjälp med barnen?
Hur mycket gör de med hästarna?
Vilken service ingår?
Betalar de för motion och träning av hästar och hundar?

Handlar de och lagar mat själva?
Tvättar? Städar?
Eller har de köpt personal som gör mycket?
Hur gamla är de?
Jag tycker det är rätt stor skillad på vad man orkade som 25-30 åring och 40+.

Sedan är man ju olika driven gällande till exempel tävling och träning. En del mår bra av det och blir mer sporrade och tycler det tar mer energi än det ger.

Man har också olika sömnbehov som redan nämnts.

Jag tycker inte jag åstadkommer så mycket och får verkligen jobba med mig själv för att inte tycka att jag borde/måste hinna ochvorka mer.
Många andra tycker det låter som jag ständigt är sysselsatt tack vare gården med tillhörande renovering, heltidsjobb och hästarna. De orkar knappt med sin villa, eller sommarstuga säger de.

Man är helt enkelt olika.
Sedan prioriterar man kanske olika saker.
Jag är extremt sällan ute på middagar, fester, AW och andra nöjen till exempel.

Nu är ju inte mitt inlägg skriver på blodigt allvar så jag har faktiskt inte analyserat mer än att jag blir trött bara av att läsa om en dag i deras liv

 

[BornAgain]

Nej men att ta hand om 10 hästar och 10 hundar och nästan lika många barn.
Bara markservice känns ju som ett heltidsjobb.
Nu hade hon dessutom skaffat en schäfervalp, en schäfervalp för mig hade varit heltidssyssla bara det

"Familjerna" (eller eg alla) på sociala medier är ibland företag med anställda, så dem är det ingen orsak att jämföra med. Pengar är också ett bra smörjmedel i tillvaron (ett av skälen till att det ofta är kändisar eller kändisbarn som försörjer sig som "influensers").

Sedan har vi olika förmåga och förutsättningar

 

[Capybara]

Som jag skrev ovan så är val för mig ett aktivt beslut.
Rida i ridhuset eller rida ut, träffa vänner eller stanna hemma.
Det är val.
Jag avskyr ungar och skulle hellre skjuta mig i bägge knäskålarna än skaffa barn, då har jag väldigt svårt att se att jag väljer bort barn.
Då väljer jag även bort mord varje dag, jag vill inte döda någon och det är hrllet inget jag gör

Man kanske väljer att ha en viss häst istället för en annan häst, eller åka på semester till X istället för till Y. Då har man rent krasst valt bort häst B och semesterort Y. Ska vi hårdra det kanske det finns 10 personer i Sverige som man skulle passa bättre med, rent objektivt, än den partner man valt. Dessa har man då valt bort till förmån för sin partner - och det måste man göra om man vill ha någon typ av långvarig stabilitet i sitt liv.

Sen är det absolut inte säkert att man tycker detta är ett problem öht. Om man aldrig känner fomo, aldrig har beslutsångest, aldrig känner att man missar massor eller inte hinner med - jättebra och härligt!

 

[sjoberga]

Ja städning t.ex.
Det är så meningslöst på något sätt.

Matlagning går också att förenkla något oerhört.
Med luncher bestående av antingen 2 kokta ägg, en banan med litet jordnötter eller en mozarella ost med tomat, så går det fort.

Samtidigt som matlagning (och städning också antar jag även om jag inte har den känslan för det - men inför resultatet kan jag känna en stor nöjdhet och glädje) kan vara det man verkligen vill göra med sin tid, som ger energi, livslust och livstrivsel.

 

[Capybara]

Samtidigt som matlagning (och städning också antar jag även om jag inte har den känslan för det) kan vara det man verkligen vill göra med sin tid, som ger energi, livslust och livstrivsel.

Precis. Och ännu ett befriande perspektiv (tycker jag, fast jag vet att det kan låta jättedeppigt, troligen för att jag inte lägger fram det på ett bra sätt, eller att kontexten blir för grund) är att det spelar ingen roll. Om jag lägger min tid på att städa, för att jag tycker om det, eller på att rida, eller skriva roman, är det samma lika för universum.

Sen är det ju en annan sak med vissa grejor, typ jobba för miljön eller sina medmänniskor.

 

[kolblakkur]

Hur ser ert liv ut?

Mitt liv är medvetet mycket enklare nu än förr. Har gått från 4 hästar, 5-6 katter, 2 hundar och 2 kaniner till 1 häst, 2 katter och 1 hund. Från hus till marklägenhet (hyresrätt). Snart går jag från heltidstjänst som tillförordnad klinikchef till timvikarie inom äldreomsorgen. Varför? Jag orkar inte mer efter att ha kört på under flera år.

Min nedskalning har pågått under flera år och nu har jag möjligheten att arbeta när jag känner för det istället för att löneslava måndag till fredag. För mig är det frihet.

 

[Palermo]

Men om man om inte vill göra eller ha något så tycker inte jag att man väljer bort något.
Ett val för mig är något aktivt man gör.

Fast mycket av det andra skulle jag gärna vilja ha! Jag kan lätt komma på minst en aktivitet om dagen, som jag gärna vill men som inte får plats i tiden. Fullt rimliga grejer, gå på fik och äta ute oftare, mer teater, mer konserter osv. Jag skulle utan vidare kunna fylla motsvarande ett heltidsjobb med sådant.

 

[Palermo]

Ja, sömnen påverkar extremt mycket. Under tiden innan jag fick min sömnapne behandlad så var jag konstant trött och ville sova, men sov aldrig mer än korta stunder (hade ~80 andningsuppehåll per timme i snitt). Det pågick i några år men kom ändå smygande, och man anpassade sig trots att det gick från enorm kapacitet till knapp "överlevnad". När man tittar på det i efterhand. Nu ligger kapaciteten nånstans däremellan, men är stabil.

Sen sömnen ordnades (med CPAP) så är sömnbehovet ganska konstant, måste komma i säng senast 22.30 och vaknar helt pigg och utvilad strax innan klockan ringer 06.30 (9 morgnar av 10 eller nåt). Sabbas rutinen av någon anledning kostar det, men när man vet det kan man göra medvetna kalkyler. (Med CPAP kom också fördelen att insomning sker nästan omedelbart, det är en slags meditativ styrd process där inget annat än sova kan göras.)

Ur ett perspektiv om långsiktig ork så är nog sömn en av de mest avgörande parametrarna.

Jag tror dessutom de flesta saker som man utifrån ser som "oj, hur hinns det?" kan rymma lika mycket energigivande som energislukande för varje individ. Jag ser exempelvis hundar som något som helt omöjligt kan inrymmas i en vardag med tanke på vad som krävs, samtidigt som 5 barn, 15 hästar, eget företag utöver heltidsanställning, gård och 4 katter varit en självvald del av vardagen sedan många år. Ett sätt att leva. Inte en belastning.

Jag sover som jag ska. Det är procedurerna "att somna" och "att vakna" som är tidsödande.

När jag själv kan styra min dygnsrytm tar det mindre tid att somna och vakna. Men samhället visar mig inte erforderlig hänsyn!

 

[Rumpnissen]

Jag tror att andra tycker att jag är en sådan person, får i alla fall ofta höra det. Men jag ser mig inte själv som en sådan.

Just nu ser mitt liv ut så här:
Jobbar heltid, pluggar på 25 %
Har två barn med mycket fritidsaktiviteter men i övrigt ganska självständiga.
Bor i villa med allt vad det innebär, inga hushållsnära tjänster.
Håller på att bygga fritidshus, gäststugan var klart för ett år sedan och det andra håller vi på med nu. Vi anlitar mycket hantverkare men gör också mycket själva.
Har två företroendeuppdrag. Ett i en förening där jag lägger x antal timmar i veckan, ett i RF-SISU där det är mer utspritt. En kväll/helg här och där.
En hund som behöver sitt, vi tränar och tävlar en del.

Men jag själv tycker jag lever ganska avslappnat. Sover 8 timmar per natt, kollar serier, läser, umgås med vänner och familj osv. Det ända jag har är tid.

Jag tänker att en del får energi av att slappna av, andra får energi av att vara aktiva.

 

[Inte_Ung]

Jag älskar att städa. Är pedant och har kliniskt rent hemma. Går utmärkt även när man har barn. Är lika noga med städning av min bil haha.

Jag lever tillsammans med en naturkatastrof så jag är glad om jag kommer fram till soffan och den inte är full av pärmar eller elektronik.
Städa är en kombination av omöjligt och meningslöst.

Men han är en sådan där människa som hinner med allt samtidigt.
Han har minst 4 olika jobb och pluggar samtidigt några kurser på universitetet.
Dessutom så lagar han alltid maten, diskar och tvättar våra kläder.
Han gör allt och jag gör egentligen inget.
Och det bekommer honom inte det minsta.
Men det blir oerhört rörigt överallt.

 

[Inte_Ung]

Samtidigt som matlagning (och städning också antar jag även om jag inte har den känslan för det - men inför resultatet kan jag känna en stor nöjdhet och glädje) kan vara det man verkligen vill göra med sin tid, som ger energi, livslust och livstrivsel.

Ja om man är lagd åt det hållet då.

Hemma hos mig så har städning en livslängd på 5 minuter efter ungefär 12 timmars arbete uppdelat på 2 dagar.
Jag har lagt ner det eftersom att det är meningslöst.

 

[parellikusken]

Jag hade några år där jag var sådan. Pluggade heltid, jobbade halvtid, var väldigt engagerad i studentkåren, satt i en massa olika råd och styrelser på universitetet och hade 1-2 häst/hästar.
Normalt sett orkar jag inte sånt, just nu klarar jag inte ens av att jobba alls pga min psykiska hälsa.
Men jag är glad för att jag fick dom åren att känna på hur det är att vara en sådan som orkar allt och lite till. Det var några riktigt bra år.

 

[Unafraid]

Jag gör ganska lite mot vad jag gjorde tidigare, hade två hästar, tävlade, jobbade heltid, hade några extrajobb, trädgård och stort hus med mycket pussel att få ihop.

Men jag älskade det också! Men till slut gick det inte och jag blev utmattad. Pluggade, sålde hästarna, bytte jobb till ett med mer semester, möjlighet till hemarbete och flextid. Mår mycket bättre och har mer tid att sova ordentligt. Har faktiskt köpt hemstäd varannan vecka i någon månad nu, dock inte för att jag inte hinner, utan för att jag verkligen avskyr att städa har inga barn så för tillfället har jag massor av tid och kan lägga all min tid på roliga saker. Trädgård, träning, promenader, semester... Det har tagit många år att skapa det här livet, men det gick!