Alexandra_W
Trådstartare
Jag har skapat ännu ett monster.. Eller iaf ännu en arbetsnarkoman.
Kele är 3 14 april, och är riden 7-8 ggr totalt, fördelat på två ggr i maj som tvååring, två ggr på hösten som tvååring och resten av gångerna efter nyår i år (dvs som treåring). Och ända sedan första gången har vi haft ett litet 'problem'..
Hon tycker det är kuuuul att vara ute, och vill mer, mer, mer hela tiden. Vänta hemåt innebär en häst som surar ihop, käftar i vändningen och sen har klister under skorna. Det har blivit lite bättre med klistret och är numera mest första 5 - 600 metrarna 'hemåt'.
Hon har aldrig blivit märkbart trött i varken kropp eller knopp när vi varit ute. Det är ju dock inga långa turer, utan 15, max 20 minuter i skritt och lite trav (inte galopperat uppsuttet än och inte travat längre sträckor).
Fick HON bestämma skulle vi vara ute på ridtur i timmar. Och dte går jag ju inte med på. Men frågan är hur jag lyckas stämma i bäcken nu, jag är rädd att snart får vi riktiga problem med det där 'vill inte gå hem nu/vill inte avsluta nu'.
Idag skrittade jag fram avsuttet , satt sedan upp och skrittade i kanske 6 - 7 minuter, vände (VRÅNG häst), skrittade och travade tre korta snuttar på vägen tillbaka, dvs tog kanske 5-6 minuter, satt av och skrittade av avsuttet. När vi var tillbaka i byn så gick jag ner till postlådan för att hämta posten (bort från stallet) och hela hästen sken upp och tyckte 'Jaa, vi ska ut mer', för att slokörat dra benen efter sig upp mot stallet när hon insåg att vi inte skulle längre än till postlådorna...
Efter utsläpp efter ridningen så är hon ganska icke.benägen att gå ifrån mig, brukar stå vid grinden och glo hoppfullt 10 - 20 minuter innan hon lommar iväg. (Händer aldrig annars).
Men jag är lite bekymrad för vad som händer om X tid, att jag ska få problem på riktigt med att hon surar ihop vid vändning. Samtidigt som jag tycker att hon är lite för ung för att gå speciellt mycket mer.
Hon är likadan när hon går som handhäst, tömkörs etcetera.
Tips?
Kele är 3 14 april, och är riden 7-8 ggr totalt, fördelat på två ggr i maj som tvååring, två ggr på hösten som tvååring och resten av gångerna efter nyår i år (dvs som treåring). Och ända sedan första gången har vi haft ett litet 'problem'..
Hon tycker det är kuuuul att vara ute, och vill mer, mer, mer hela tiden. Vänta hemåt innebär en häst som surar ihop, käftar i vändningen och sen har klister under skorna. Det har blivit lite bättre med klistret och är numera mest första 5 - 600 metrarna 'hemåt'.
Hon har aldrig blivit märkbart trött i varken kropp eller knopp när vi varit ute. Det är ju dock inga långa turer, utan 15, max 20 minuter i skritt och lite trav (inte galopperat uppsuttet än och inte travat längre sträckor).
Fick HON bestämma skulle vi vara ute på ridtur i timmar. Och dte går jag ju inte med på. Men frågan är hur jag lyckas stämma i bäcken nu, jag är rädd att snart får vi riktiga problem med det där 'vill inte gå hem nu/vill inte avsluta nu'.
Idag skrittade jag fram avsuttet , satt sedan upp och skrittade i kanske 6 - 7 minuter, vände (VRÅNG häst), skrittade och travade tre korta snuttar på vägen tillbaka, dvs tog kanske 5-6 minuter, satt av och skrittade av avsuttet. När vi var tillbaka i byn så gick jag ner till postlådan för att hämta posten (bort från stallet) och hela hästen sken upp och tyckte 'Jaa, vi ska ut mer', för att slokörat dra benen efter sig upp mot stallet när hon insåg att vi inte skulle längre än till postlådorna...
Efter utsläpp efter ridningen så är hon ganska icke.benägen att gå ifrån mig, brukar stå vid grinden och glo hoppfullt 10 - 20 minuter innan hon lommar iväg. (Händer aldrig annars).
Men jag är lite bekymrad för vad som händer om X tid, att jag ska få problem på riktigt med att hon surar ihop vid vändning. Samtidigt som jag tycker att hon är lite för ung för att gå speciellt mycket mer.
Hon är likadan när hon går som handhäst, tömkörs etcetera.
Tips?