Sryoqwe
Trådstartare
Hur mycket är socialt accepterat att hjälpa till?
När börjar ni störa er på "hjälp"?
Hur säger man till någon som bara menar att vara snäll (exempelvis lasthjälp) att man faktiskt inte vill ha hjälp? När man bara vill säga till de att vara tysta, sluta peta på hästen och gå därifrån, men inser att det inte är trevligt?
Nuvarande scenario: Jag (14 år) och min mamma ska åka in med hästen (6 år) till en klinik ca 1 timme vanlig bilväg. Det finns två till som har häst i stallet (mor och dotter, vuxna med en hel del hästvana (tveksamt till hästvett dock)). Någon av dem frågade när vi skulle åka, vilket min mamma svarade på, då skrev dottern att hon slutade tid X och kunde hjälpa till att lasta. Sen skrev mamman en mycket otydlig vägbeskrivning, samt tog en skärmdump på adressen till kliniken.
Dem (mamman främst) har även kommit fram till mig och hästen när jag har exempelvis sadlat och "rättat till" sadel, vilket jag tycker är lite märkligt. Om hon tycker att sadeln sitter fel så uppskattar jag om hon säger det, jag kan mycket väl göra fel, men jag uppskattar inte att hon löser det utan att fråga.
Jag förstår att dem bara menar att vara trevliga och hjälpa till, men ibland måste man klara av saker utan utomståendes hjälp.
När börjar ni störa er på "hjälp"?
Hur säger man till någon som bara menar att vara snäll (exempelvis lasthjälp) att man faktiskt inte vill ha hjälp? När man bara vill säga till de att vara tysta, sluta peta på hästen och gå därifrån, men inser att det inte är trevligt?
Nuvarande scenario: Jag (14 år) och min mamma ska åka in med hästen (6 år) till en klinik ca 1 timme vanlig bilväg. Det finns två till som har häst i stallet (mor och dotter, vuxna med en hel del hästvana (tveksamt till hästvett dock)). Någon av dem frågade när vi skulle åka, vilket min mamma svarade på, då skrev dottern att hon slutade tid X och kunde hjälpa till att lasta. Sen skrev mamman en mycket otydlig vägbeskrivning, samt tog en skärmdump på adressen till kliniken.
Dem (mamman främst) har även kommit fram till mig och hästen när jag har exempelvis sadlat och "rättat till" sadel, vilket jag tycker är lite märkligt. Om hon tycker att sadeln sitter fel så uppskattar jag om hon säger det, jag kan mycket väl göra fel, men jag uppskattar inte att hon löser det utan att fråga.
Jag förstår att dem bara menar att vara trevliga och hjälpa till, men ibland måste man klara av saker utan utomståendes hjälp.