I
Isis81
Sv: Hur mycket och vad aktiverar ni era barn med under semestertid hemma?
Jag känner precis samma. Det blir flera timmars dator/film varje dag (mkt spöket Laban här också!) Hur gamla är dina barn? MIna är 3 och 1,5 och även om vi har både studsmatta och (nybyggda) gungor samt sandlåda så är det biltur som krävs till kompisar. Vi bor på landet och för att leka med kompisar måste det "arrangeras", d.v.s ringa- helst dagar i förväg- sedan åka iväg och sitta där eller försöka få hit nån. Alla verkar ha fullt upp med sitt och det känns segt att få till nåt. Men jag får också jättedåligt samvete när vi inte "hittar" på nåt. Sämst känns det när vi är inne och eller tittar på film som du säger. Som flera av er skriver märks det på 3-åringen att hon blir rastlös och det roligaste är om det kan komma nån kompis. Kusinerna bor tyvärr 30 mil bort... =( Jag tycker inte att man behöver aktivera desperat, men 10 v utan dagis märks verkligen på rastlösheten, och det känns nödvändigt att hitta på saker som att erbjuda umgänge ibland. Man måste ju dock vara med, kan inte lämna barnen själva eftersom det ibland blir knuffar och slag t.ex... Sen måste de ju vaktas i trädgården också, om det skulle komma getingar, ormar etc eller bara ramla och slå sig. Studsmattan ska de ju lyftas upp o ner från och gungorna ska skjutas på, så det kräver en närvarande förälder. (Känner lite dåligt samvete för att jag tycker det är tråkigt att leka, t.ex att löven är pizza etc. Mums lixom..!)
Jag är nästan avundsjuk på min bror och hans familj som bor i storstad och mitt i ett barnområde, de kan bara gå utanför dörren så kryllar det av barn och hela området är fullt av lekplatser där barn leker. Det skulle vara toppen för våra känner jag, men eftersom jag har drömmar om häst så är då sånt boende inte så lyckat om man ska ha egen (och vi har kanske inte ekonomi till att flytta mitt in i smeten heller..) Ja, så känns det här. Har du egna hästar alltså? Rider barnen eller bara du? Eller gubben? Här är det jag som är så sugen så sugen, men som det är nu finns inte tiden...
Jag känner precis samma. Det blir flera timmars dator/film varje dag (mkt spöket Laban här också!) Hur gamla är dina barn? MIna är 3 och 1,5 och även om vi har både studsmatta och (nybyggda) gungor samt sandlåda så är det biltur som krävs till kompisar. Vi bor på landet och för att leka med kompisar måste det "arrangeras", d.v.s ringa- helst dagar i förväg- sedan åka iväg och sitta där eller försöka få hit nån. Alla verkar ha fullt upp med sitt och det känns segt att få till nåt. Men jag får också jättedåligt samvete när vi inte "hittar" på nåt. Sämst känns det när vi är inne och eller tittar på film som du säger. Som flera av er skriver märks det på 3-åringen att hon blir rastlös och det roligaste är om det kan komma nån kompis. Kusinerna bor tyvärr 30 mil bort... =( Jag tycker inte att man behöver aktivera desperat, men 10 v utan dagis märks verkligen på rastlösheten, och det känns nödvändigt att hitta på saker som att erbjuda umgänge ibland. Man måste ju dock vara med, kan inte lämna barnen själva eftersom det ibland blir knuffar och slag t.ex... Sen måste de ju vaktas i trädgården också, om det skulle komma getingar, ormar etc eller bara ramla och slå sig. Studsmattan ska de ju lyftas upp o ner från och gungorna ska skjutas på, så det kräver en närvarande förälder. (Känner lite dåligt samvete för att jag tycker det är tråkigt att leka, t.ex att löven är pizza etc. Mums lixom..!)
Jag är nästan avundsjuk på min bror och hans familj som bor i storstad och mitt i ett barnområde, de kan bara gå utanför dörren så kryllar det av barn och hela området är fullt av lekplatser där barn leker. Det skulle vara toppen för våra känner jag, men eftersom jag har drömmar om häst så är då sånt boende inte så lyckat om man ska ha egen (och vi har kanske inte ekonomi till att flytta mitt in i smeten heller..) Ja, så känns det här. Har du egna hästar alltså? Rider barnen eller bara du? Eller gubben? Här är det jag som är så sugen så sugen, men som det är nu finns inte tiden...