Alexandra_W
Trådstartare
Orkar egentligen inte ens tänka på det, men måste ju..
Jag har haft 3 hästar. V är en 12årig valack, flockledare. K ett fyraårigt sto, mellanhästen i rang och så B ett annat fyraårigt sto, lägst i rang.
B är tämligen nyinköpt (november) och har inte behövt vara ensam i sitt liv. Hon hade/utvecklade en extrem flockbundenhet när hon kom, fick stora spelet bara man tog ut EN av de andra hästarna ur hagen. V & K har/hade inga som helst problem att vara helt solo och bryr sig inte om de blir ensam kvar i hagen.
Normalt tycker jag mest 'jaja, skrik och spring, du inser i sinom tid..' och låter dem lära sig den 'hårda vägen'. Kruxet med den här donnan var (är) att hon blir såpass uppstressad att hon flippar totalt och blir blockerad, och hon far runt så häftigt - både inne och ute - att hon skadar sig själv.
Vi har tränat sakta men säkert och ett steg i taget, och nu i vår så har vi kommit såpass att jag kunnat ta ut EN av de andra hästarna ur hagen och hon bara blivit 'normalupprörd' och dessutom lugnat sig. Hon har fortfarande inte kunnat vara inne själv (ens på stallgången för att göras iordning) utan att kunna se de andra, men om hon haft de andra inom synhåll, även om de varit i hagen, har det gått bra.
Så förlorade jag K i onsdags, och har nu ett ordentligt problem. Jag kan inte ta ut V ur hagen/stallet så B blir kvar själv. Dvs kan inte åka och träna honom/åka till klinik/etc eller ens rida.
Frågan är hur jag löser det.. Jag provade att släppa B själv på betet (med gräs som muta) igår, och lite bättring är det, hon sprang en del osv men inom normala gränser. Dock blev hon mer upprörd ju längre tiden gick, var sen påväg att lugna sig igen när hon hörde V gnägga, och då fick hon stora spelet och flippade, såpass att hon var nära att gå igenom stängslet flera ggr. Så svårt sia så mkt, inledningsvis verkade det som att det nog skulle kunna funka med träning, men sen när nerverna svek var man/vi tillbaka till läget där hon är så hysteriskt uppstressad att hon blir en fara för sig själv, skaderisken är extrem.
V måste dessutom ridas/röras på, egentligen dagligen
Det hela vore ju tillsynes enkelt löst med att skaffa en shettis eller liknande liten ponny som sällskap. MEN.. det innebär en hel del praktiska problem tyvärr. V & B bör ha fri tillgång på käk i hagen t ex, vilket en shettis väl inte riktigt bör so to speak. Dessutom, vad värre är så har jag EXTREMT bra bete (och inget annat att välja på) och fångrisken för en shettis är skyhög, och den skulle garanterat bli smällfet. Att ha shettisen i en egen liten hage på betet blir inte bra heller då de har korridor ner till vinterhagen där lösdriften är belägen, och svårt för shettisen att följa med ner då liksom.
En stor sällskapshäst skulle ju fungera rent praktiskt, men med handen på hjärtat tar det emot att ha en tredje häst enbart som sällskap, och den kostar flera tusen kronor per månad.
Att sikta på att lösa det som det är, och ensamhetsträna skulle ju vara perfekt om det fungerade, speciellt om det fungerade ganska snart. Men det är fortfarande en stor skaderisk för B, och en hälsorisk för V som inte bör stå halva sommaren (också..).
Så, jag vet faktiskt inte varken ut eller in vad som är bäst och smartast? En ungponny/föl borde ju kunna klara av mitt bete kanske, men när den blir vuxen då? =/
Jag har haft 3 hästar. V är en 12årig valack, flockledare. K ett fyraårigt sto, mellanhästen i rang och så B ett annat fyraårigt sto, lägst i rang.
B är tämligen nyinköpt (november) och har inte behövt vara ensam i sitt liv. Hon hade/utvecklade en extrem flockbundenhet när hon kom, fick stora spelet bara man tog ut EN av de andra hästarna ur hagen. V & K har/hade inga som helst problem att vara helt solo och bryr sig inte om de blir ensam kvar i hagen.
Normalt tycker jag mest 'jaja, skrik och spring, du inser i sinom tid..' och låter dem lära sig den 'hårda vägen'. Kruxet med den här donnan var (är) att hon blir såpass uppstressad att hon flippar totalt och blir blockerad, och hon far runt så häftigt - både inne och ute - att hon skadar sig själv.
Vi har tränat sakta men säkert och ett steg i taget, och nu i vår så har vi kommit såpass att jag kunnat ta ut EN av de andra hästarna ur hagen och hon bara blivit 'normalupprörd' och dessutom lugnat sig. Hon har fortfarande inte kunnat vara inne själv (ens på stallgången för att göras iordning) utan att kunna se de andra, men om hon haft de andra inom synhåll, även om de varit i hagen, har det gått bra.
Så förlorade jag K i onsdags, och har nu ett ordentligt problem. Jag kan inte ta ut V ur hagen/stallet så B blir kvar själv. Dvs kan inte åka och träna honom/åka till klinik/etc eller ens rida.
Frågan är hur jag löser det.. Jag provade att släppa B själv på betet (med gräs som muta) igår, och lite bättring är det, hon sprang en del osv men inom normala gränser. Dock blev hon mer upprörd ju längre tiden gick, var sen påväg att lugna sig igen när hon hörde V gnägga, och då fick hon stora spelet och flippade, såpass att hon var nära att gå igenom stängslet flera ggr. Så svårt sia så mkt, inledningsvis verkade det som att det nog skulle kunna funka med träning, men sen när nerverna svek var man/vi tillbaka till läget där hon är så hysteriskt uppstressad att hon blir en fara för sig själv, skaderisken är extrem.
V måste dessutom ridas/röras på, egentligen dagligen
Det hela vore ju tillsynes enkelt löst med att skaffa en shettis eller liknande liten ponny som sällskap. MEN.. det innebär en hel del praktiska problem tyvärr. V & B bör ha fri tillgång på käk i hagen t ex, vilket en shettis väl inte riktigt bör so to speak. Dessutom, vad värre är så har jag EXTREMT bra bete (och inget annat att välja på) och fångrisken för en shettis är skyhög, och den skulle garanterat bli smällfet. Att ha shettisen i en egen liten hage på betet blir inte bra heller då de har korridor ner till vinterhagen där lösdriften är belägen, och svårt för shettisen att följa med ner då liksom.
En stor sällskapshäst skulle ju fungera rent praktiskt, men med handen på hjärtat tar det emot att ha en tredje häst enbart som sällskap, och den kostar flera tusen kronor per månad.
Att sikta på att lösa det som det är, och ensamhetsträna skulle ju vara perfekt om det fungerade, speciellt om det fungerade ganska snart. Men det är fortfarande en stor skaderisk för B, och en hälsorisk för V som inte bör stå halva sommaren (också..).
Så, jag vet faktiskt inte varken ut eller in vad som är bäst och smartast? En ungponny/föl borde ju kunna klara av mitt bete kanske, men när den blir vuxen då? =/