Det är i högsta grad ridskolans problem och i viss utsträckning ridskolans ansvar också, åtminstone när det gäller barn. Viktfokusering kan orsaka anorexi och andra ätstörningar, och spä på dem också, att säga att det kan vi skita, det får andra ta hand om är ansvarslöst och en sådan föreningar ( främst idrotts) borde få lägga ner. Det är givetvis inte ridskolans sak att lösa alla ätstörningaproblem men att spä på dem eller i extremfallen orsaka dem och tycka att det är inte vårt problem vi gör ngenting är verkligen inte okej.
Kan inte ridskolan hantera problematiken kring ryttarnas vikt så är det verkligen ett problem, det lär leda till överbelastade hästar eller elever som mår dåligt och kansk sluta beroende på hur man hanterar det.
Om man tillämpar viktgränser när det gäller barn och det blir problem så ska man givetvis påtala det för färäldrarna, men påverkar övervikten varken höstar eller verksamhet utan är ett ickeproblem så finns det ingen anledning.
Vadå inte sätta sig på en häst om man är överviktig? Självklar ska man inte rida en häst om man är för tung för den individen men det gäller oavsett om man är normalviktig eller överviktig.
Hur kan det vara ridskolans ansvar? Vad är ridskolans uppdrag? Är det inte att lära människor rida och ta hand om hästar med ALLT vad det innebär? Förhållandet och attityden till hästen som levande och kännande varelse är en av de viktigaste saker ridskolan ska lära ut. Det är också skillnad på andra idrotter - här finns en tredje part som är utan egna ord med i laget. Det är hästen som är den svagaste här - inte människan, varken barn eller vuxen. Den som inte kan föra sin egen talan ska ALLTID skyddas mest och tas störst hänsyn till.
Givetvis är det överviktig i jämförelse med hästen. Jag är inte överviktig i BMI räknat, men klart överviktig för en B-ponny.