Hur jag får mina hästar pålitliga.

[SusieQ]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Hej!

Jag tror inte du behöver oroa dej.

Min förra var stencool när jag köpte henne som 4-åring och hon var lika stencool dagen vi tog bort henne ca 7 år senare. Hon busade när hon visste att vi var med, men var verkligen världens snällaste annars.

Min nya har inte heller blivit "värre" som äldre, har förvisso vara haft henne i 3.5 år (tror jag) men hon är lika rar nu som då.

Är dom stabila stannar dom så om man inte gör nåt tvärdumt med dom!

/Lavinia

Precis min erfarenhet, fattar bara inte vart hon fått det ifrån att de automatiskt blir "svåra" när de blir äldre, då har hon ändå själv ridit och rider många unghästar (hon är väl dock mer spänd än mig och skyndar på utbildningen ganska mycket).

 

[anciplanki]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Precis det problemet har jag med min ponny, som var betydligt coolare som 4-åring. Blir nu 6 år. Har börjat tvärstanna utan förvarning då hon blir rädd. Vänder på en 5-öring typ. och drar iväg ett par meter i galpopp. Brukar sitta kvar, men häromdagen gjorde hon så på en smal stig i skogen, med stenar, grenar. Är brant ner i skogen på sidan liksom och backigt. Detta hände i backe, hon tvärvände nerför i galopp, bara drog över sten och dylikt, nerför. Hade inte en chans att hinna ta tag i martingalen, eller någonting. Föll fram och slog låret (lårkaka) och sidan på ansiktet (såg ut som en bulldog). Tuppa nog av en minut. För hon var borta när jag reste mig och gick tillbaks till stallet, där en tjej ställt in henne i boxen (minns inte vem) och sen red jag ut igen. Nog lite förvirradMärkte sedan att de varit på gång att börja elda i trädgården till ett hus alldeles ovanför där jag red och hon stanna till. Får ju tillägga att vi ridit där hundratals gånger. Förstår inte riktigt varför hon blivit sådan (fjordingkorsning), alltså rätt stark. Vad gör man egentligen i sådana lägen, är inte speciellt kul ute på vägen ex. Där man ibland måste rida för att komma dit man vill rida. Tips mottages tacksamt.

 

[axel]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Ofta har det med kondis att göra- mer alert.

nästa gång är du med o vänder mer- 360 grader. Helt om eller mer.

förstår att det är jobbigt när det egentligen inte finns utrymme o välj då andra platser.

Krya på dig o sätt på hirudoidsalva.

 

[anciplanki]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Tack, jo, hon har ju gjort så 2 ggr innan. Tog liksom en sekund, och var vid skritt. Man hinner knappt märka att hon stelnar till en gång. De 2 andra gångerna hade jag ett ridsällskap bakom, och hon bara drar oavsett någon eller något kan vara ivägen. Men satt kvar och fick direkt stopp, sista gången även då i nerförsbacke. Hann tänka, okej, nu går vi omkull.
Har som sagt aldrig gjort så under 2 års tid, och sista gången i skogen upplevde jag inte henne överdrivet pigg, som hon ibland kan vara.
Hon har ju tidigare aldrig bara stuckit heller, kändes ju också som att, vadå matte, stunt i att hon ligger där
Så där i skogen, med helomvändning rakt nerför över sten, grenar osv. var man lite chanslös att kunna göra helvändning tillbaks, tyvärr.
Man tänker också att nu har hon väl lärt sig befästa beetendet kanske, dessvärre.
Tack också för tips med salva, aldrig hört talas om. Är på jobbet nu, försökt dölja det blåa i ansiktet, svullnaden lagt sig där i alla fall. Lovade igår att komma idag, såg inte riktigt hemma hur blå jag är, så fick sminka över. Ingen sagt något än. Har vida joggingbyxor då benet är svullet, och ömt, även nacken. Inte lätt då man är på förskola med småbarn heller. Men har dåligt samvete om jag inte jobbar, suck. Känns pinsamt i stallet också, som vuxen person, liksom. Ingen annan rider ju henne nu då heller, vilket inte är bra. Dottern tappade intresset, ville roligt nog faktiskt ha en dag i veckan, första gången på månader, men får se. Blivit en gång, dagen efter mitt fall, i måndags, lustigt nog. Tackar och tar gärna emot fler råd, tips.

 

[Lager]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Försök rida med bra tempo hela tiden - så att du har den framför dig. Då är det svårare att lägga in backen. Ha den emellan hand och skänkel, tydligt inramad. Ja, har den lyckats vid något tillfälle så gör den gärna samma sak igen, men nu vet du å andra sidan vad du har att vänta.

Känner du att något är på väg, så håll dig lugn och mjuk, skapa en innersida och ha den lätt böjd. När den väl spänt musklerna och kastat sig runt är det svårt att bryta - dra då hellre runt den igen som Axel sa. Men det bästa är om du kan hindra den från att komma så långt. Är något lite otäckt kan ni stå och glo en liten stund istället, det är ok. Att kasta sig och rusa är det inte.

 

[westernsuzie]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Haha nu fick ni fram gamla minnen.

"Jagade" fasaner med min gamla kuse för massa år sen. Han tyckte det va skitkul och gjorde allt för att skrämma livet ur fågelstackarna. Efter det blev han helt vansinnig varje gång han såg någon större fågel och ville sätta av i full galopp efter dem med platt bakåtstrukna öron haha galningen.

 

[the_connemara]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Jag fick i en annan tråd en massa frågor på det.
Och tyckte att svaren passade bättre här.



Kräver du samma sak i utbildningen av unghästar?
Ja, jag kräver alltid full uppmärksamhet på mig.
Och ett oklanderligt beteénde i all hantering från dag 1.
Unghästarna är lättare att få dithän, då de är mera benägna att följa en ledare än vad äldre hästar är.De fjäskar mera helt enkelt.

Får en treåring aldrig bralla till under longering/tömkörning/ridning?
Nej.
Från det att jag sätter på grimman i hagen/boxen så står hästen under mitt kommando och inga dumheter accepteras.
Brallar gör man lös i hagen utan grimma på.
Det är mycket viktigt att hästen har fri s.k. lektid i hagen med hästkamrater så att de får utlopp för sitt brallande utan att jag behöver vara med.

Jag har alltid sett lite bus (under normala omständigheter såklart, som är hanterbara), som en liten brallserie i galoppen ute eller ett glädjeskutt efter ett hinder som ett tecken på en glad och levnadsglad häst, och jag skulle inte vilja ta ifrån min häst den glädjen.
Men det är inga problem.
Då så är det en kommunikation mellan dig och hästen.Hästen säger att den är glad på ett sätt som du förstår.
Men den måste sluta om du ber den.
Det är inte alltid okej att skratta högt i alla sammanhang även om det är roligt.
Knappen för explosivitet på och av måste fungera.
Men 3-åringen behöver först lära sig att sluta på kommando.

Naturligtvis får ju hästen ha den respekten att den inte medvetet skadar en människa, men gör den det brukar det väl vara ngt som är fel?
Men det räcker inte.
Den skall medvetet akta människan.Inte buffla, trampa, kliva, knuffa o.s.v. utan hålla en liten säkerhetsdistans så att det inte blir dumt.
Och alltid hålla reda på var människan är så att den inte kliver på den eller springer över den.

HUR pålitlig är det hälsosamt för en häst att vara eg?
Totalt pålitlig.
Hästen blir mycket trygg och mår bra av att alltid veta vad som gäller och hur den skall uppföra sig för att ledaren (jag i mitt fall) skall tycka att den är duktig.
Hästar vill vara till lags.Och det är skönt för den att slippa bli skriken åt och att slippa bli förvirrad när den inte vet exakt vad som förväntas av den.

Tänker på att hästar kan använda bocksprång/stickförsök för att visa att de har ont, och alla sträckningar tex, eller större skador tror jag det är svårt för även den mest erfarna hästmänniskan att upptäcka i tid. Dvs innan hästen behövt lida allt för mkt av det.
Men det måste man.
Man måste "höra" och se det långt innan hästen behöver protestera.
För då så har man redan förbrukat förtroendet.
Och så är man inte ledare längre.
Hästen måste ALLTID vara säker på att bli behandlad rättvist och att vi "hör" deras meddelanden.
De "pratar" rätt mycket faktiskt.

Och i de allra värsta panikögonblicken, när hästens kanske starkaste instikt slår in, stannar den då alltid och väntar på flockledarens signal?
Man skall aldrig komma dit.
Utan redan strax innan har man känt att hästen är osäker, och redan då förklarat att det bästa vi kan göra är att stå stilla.
Paniken kommer av att den inte får det svaret i tid.Utan hinner stressa upp sig.

alltid?
Ja alltid, ansvaret är ryttarens.
När hästen panikar så har redan denna monolog från hästen kommit, och ryttarten har inte "hört" den.- Du det är något läskigt här.
- Du vad skall jag göra nu.
- Du varför svarar du inte.
- Du nu så blir jag orolig.
- Men svara då, vad skall jag göra?
- Hallå jag står inte ut längre, svara vad skall jag göra?
- Nä nu sticker jag, du verkar ju inte veta vad vi skall göra.

Och då så är det för sent, hästen har redan tagit ledarskapet i sina egna hovar så att säga.
Och ryttaren har inte längre någon talan.

Nu har jag inte läst mer än detta första inlägg men jag är glad jag hittade det.

Vi tänker lika!

Speciellt rödmarkerat tycker jag är viktigt och mycket missar många. Åtm i praktiken.

Förstår man ditt inlägg behöver man heller inte fråga "Men hur gör du?" eller be om praktiska tillämpningar. Då behöver man läsa igen och applicera det som sin hantering och tänka igenom hur (dåligt) man egentligen använder sig av teorin.

 

[avslutat medlemskap]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

När kommunikationen brister och uteblir, det är då det blir farligt. Min sista häst, Madam, fick busa och bock-bralla med mig på ryggen MEN bara i hagen sen hon sett efter att jag satt stadigt och inte riskerade att trilla av. Hon gjorde det varje gång innan vi skulle ut och rida nämligen.

På våra skogspromenader fick hon välja väg varannan gång och utforska det hon tyckte var spännande och gå dit hon ville. Aldrig omöjlig, alltid trygg, vi var ett team och hoppade jag av och plockade svamp så gick hon i närheten och betade och när svampen var plockad var det bara att vissla på henne så kom hon och ställde sig vid nån lämplig sten eller stubbe.

Djuren blir en spegel av oss, jag är ju inte så noga HUR saker görs, bara ATT det fungerar och hästarna jag haft har blivit likadana med mycket humor och galna (men snälla) upptåg bara för att förgylla tillvaron litegrann.

 

[Pontevecchio]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Mitt lilla fullblod är en reaktionssnabb dam som studsar till innan
hon funderat på vad som hände. Jag låtsas inte om det utan rider bara
vidare. Då säger hon "ah det var inget" och fortsätter.
Jag får absolut inte bekräfta att det var nåt farligt.

Jag har en jättekänslig och väluppfostrad dam som gör allt rätt så länge
jag har henne "kopplad". Behöver knappt hålla i grimskaftet men hon flyttar sig
efter mig och lyder lätta hjälper.

Men sen släpper jag henne i hagen/på ridbanan och kan glömma att få fånga henne innan det passar henne Bästa metoden hitills är att bara knata efter henne tills hon tröttnar. Eller gå från ridbanan så hon fattar att vi ska hem, då kan jag gå tillbaka och fånga in henne.

Men vad gör man? Hur är man roligare än en stor gräshage liksom...

 

[the_connemara]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Döm om min förvåning när stallägaren säger till mig när jag nämnde att jag köpte honom pga det stabila psyket, att "du kan ju inte tro att han kommer vara sån jämt, han kommer säkert att bli en riktig jäkel som äldre, unghästar ändrar sig ju"

Detta leder till min fråga. Är det bara jag som aldrig varit med om att stabila unghästar blivit som totalt förbytta. visst att de kan börja testa ryttare eller de som hanterar den, men HELT förbytt (dvs osäker och elak)?

Mitt motto är visserligen, som någon nämnde i början på tråden, att "hästar blir som du förväntar dig att de ska bli" eller enklare, de blir vad du gör dem till.
Sen gäller det ju också att inte pressa de unga hästarna för mycket så att de börjar protestera, eller är jag helt fel ute och kan förvänta mig en galen häst om ett tag?

Jag tror inte ett dugg på trots. Men jag hanterar/utbildar oxå min häst för att den ska vilja arbeta mer än jag ber den om, inte att den ska blint lyda mig. Då tror jag hästens inställning blir annorlunda oxå. Vi är kompisar och vi är ett team som arbetar ihop ju, varför bråka

Jag tror du kan känna dig lugn, lycka till

 

[the_connemara]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Jag råkade visst komma några steg tillbaka men jaja

 

[SusieQ]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Jag tror inte ett dugg på trots. Men jag hanterar/utbildar oxå min häst för att den ska vilja arbeta mer än jag ber den om, inte att den ska blint lyda mig. Då tror jag hästens inställning blir annorlunda oxå. Vi är kompisar och vi är ett team som arbetar ihop ju, varför bråka

Jag tror du kan känna dig lugn, lycka till

Jag menade väl mest att man inte ska "attackera" unghästen med för mycket nytt och jobbigt direkt och att den därför blir bångstyrig, har sett detta på tok för många gånger (ryttare som har bråttom till diverse årgångschampionat osv). Uttryckte mig väl lite fel där bara. Själv har jag igen större brådska, tycker det är kul att sitta hemma och fila med hästen, ska vi någon gång tävla tar vi det då, det behöver inte vara i år.

 

[the_connemara]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Jag menade väl mest att man inte ska "attackera" unghästen med för mycket nytt och jobbigt direkt och att den därför blir bångstyrig, har sett detta på tok för många gånger (ryttare som har bråttom till diverse årgångschampionat osv). Uttryckte mig väl lite fel där bara. Själv har jag igen större brådska, tycker det är kul att sitta hemma och fila med hästen, ska vi någon gång tävla tar vi det då, det behöver inte vara i år.

Håller helt med dig

 

[Cillaramsa]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

KL

Ger mig in tråden. Jag har tappat en hel del med mitt sto. För att inte säga nästan allt. :-( Uppmärksamhet och fokus och därmed förtroende och ledarskap. Hon blir 8, egen uppfödning. Mycket vaken häst, väldigt snäll och social, fantastisk att rida. Har ridit in ensam, ridit ganska mycket ut ensam, åkt transport, tränat borta osv. Det har funkat rätt så bra förutom att hon har varit svår att ta igenom eller över vissa saker, tex genom en granngård har vi tragglat många gånger, baklänges, till fots osv. Även ett litet dike har vållat mycket problem, även för en mycket stabil och säker kompis som har ridit henne.

Jag sålde hennes mamma förra januari och fick alltså flytta henne hemifrån egna stallet till stallet hon föddes i som är ett inackorderingsstall. Hon fick gå i egen hage (är ett sånt stall, och jag skulle bara stå där i några månader). Under nästan hela tiden var hon mycket ofokuserad och jag hade svårt att få och behålla hennes uppmärksamhet. Hon kunde tvärstanna i galopp i ridhuset om vi red emot ridhusdörren och stirra om det var någon där. Red och tränade lite för en mycket duktig tjej på slutet (hon drog på sig en bogskada efter rejs i hagen) och hon blev mycket bättre. Till sommaren flyttade vi hem och jag trodde hon skulle bli sitt vanliga coola jag. Jag tolkade hennes beteende som att hon inte riktigt trivdes i stort stall med alla hästar i varsin hage då hon inte kunde hälsa och reda ut vem som var vem. Hon har ju alltid annars gått i flockar av olika storlek.
Men ouppmärksamheten fortsatte och jag inser ju så klart att det är mig det beror på. Har tappat hjärtat lite, eller vad man ska säga. Känner mig heller inte trygg med att rida ut på våra smala vägar när hon kan flippa ur totalt. Hon är riktigt istadig.
I somras blev hon sparkad och tilldrog sig griffelbensfrakturer på båda bak, så jag tänkte också att hennes istadighet kunde ha berott på det. Nu är hon helt återställd och har varit som ett stycke dynamit, hon ser jättefräsch ut och rör sig jättefint. Vi har ridit en del nu hemmavid och det går mycket framåt.

MEN, vi har stora problem med fokusering och istadighet. Jag känner mig mer eller mindre knäckt över detta, hon har färändrats från den där totalt underbara hästen att rida och pyssla med till en som är extremt vaken och som inte alls vill folkusera på mig. Jag vet inte vad jag ska göra i de situationerna där hon står och stirrar stel som en pinne. Det kan gå till det tillståndet där hon börjar frusta och liksom blåsa luft ur närborrarna så att det låter som pistolskott (vad det nu heter?) och då är hon inte kontaktbar alls knappt.

Min analys säger mig att 1. Hon har tappat sin tydliga och trygga ledare i mamman (de var ordentligt frånskilda och har bott på olika platser)
2. Hon får inte längre utlopp för sin överskottsenergi i hagen som hon fick med mamman. De rejsade, fnös, skuttade och hoppade. Nu går hon med ett gammalt russ som inte rejsar och ett sto i hagen bredvid som inte heller springer så mycket.
3. Jag har svikit henne genom att inte vara en tydlig och bra ledare. Känner mig för otrygg, oinsipirerad osv. Har också lite svårt att göra allt helt ensam, behöver träningar osv för att känna mig sporrad och få lite stöd.

Gärna lite tips och idéer. Jag skulle uppskatta att inte bli idiotförklarad, känner mig redan helt värdelös pga detta. Kan inte riktigt fatta att jag har tappat bort den där lugna, trygga, fina och fantastiskt trevliga hästen.
Jag måste gå tillbaka och jobba från marken. Konkreta tips? Hur arbetar jag när jag inte får henne att gå förbi och när hon börjar fnysa och stirra?

Jag måste samla kraft och inspiration. Ska åka på någon horsemanshipträning framöver, men transporten har precis pajjat och den här månaden passar det inte ekonomiskt, så att säga.

Shit, vad ledsen jag känner mig när jag läser igenom mitt inlägg. Jag måste bara komma över det här...

 

[Tappsveden]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

kl

Hur gör man med en snart 6 åring som blivit rent av elak, kan lägga upp mulen i ens ansikte och säger man till att hon inte får göra så så blir hon förbannad och då kommer hot med tänder. Hon flyttar sig ifrån mig om jag ber om det. Står ofta vid staketet med öronen bakåt och småhotar med tänderna mot en när man går förbi. I stallet kan hon inte stå uppbunden för att hon blir så elak, biter,hotar att sparka om honb lir tjurig. Tål inte att man säger till henne och är man för yvig i sina rörelser så blir hon förbannad. Hon är en underbar häst under denna attityd och det gör mig så ledsen att hon blivit så här.

 

[Pontevecchio]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Även om det är jättetråkigt så var glad att hon visar att nåt är fel.

Jag hade tippat på antingen
smärta eller
dålig stallmiljö (för stort, för tråkigt, för rörigt?)

Ston kan även få hormonella problem som ger testosteron och därmed ilska.

 

[Tappsveden]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Med tanke på att hon sedan hon var liten haft mycket attityd och visat alla sina känslor så tror jag inte hon har ont någonstans, då skulle hon reagera när jag trycker och klämmer på henne på ett helt annat sätt. Har ett litet stall med 3 hästar totalt, så det är lugnt och skönt, hon är född på gården...


Känner just nu att jag bara får acceptera hennes humör men se till att hon förstår mina gränser. Just nu har vi hittat ett sätt som faktiskt fungerar bättre och bättre...så nu kör vi på det och hoppas det håller i sig =)

 

[axel]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Nu verkar det vara ston det handlar om o ja man måste ha dem med sig. Det låter oxå som om de är understimulerade.

De kan "ta över" om de inte anser att man är fair eller en svag "ledare". Man bör inte bråka med stona utan som McGyver skriver låta dem ha en viss medbestämmanderätt.
Det viktigaste trots allt är att man har tålamod o klappar dem mkt eller åtminstone berömmer det de gör bra.

Ston som blir "förändrade" säger nog troligen ngt, men man kan inte acceptera att de sparkar eller bits för det. förmaningstal brukar bita bättre än handgripligt våld.

 

[Nica2]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

KL

Finns det hästar som är mer "spejare" än andra i flocken? Mitt sto utgår från att allt är farligt utanför stallet och hon är alltid först med att tala om att det är något som händer. Hon spejar ut och står spännt och lyssnar medan de andra hästarna knappt vippar på ett öra.
Varje dag som vi går ut genom stalldörren så kryper hon ihop och spänner upp sig, beredd att springa iväg om det är något som skulle hända. Så beter hon sig hela ridturen om jag försöker rida ut. Har slutat helt med det och vi går bara prommenader med mig till fots eller så rider jag på ridbana eller ridhus. Hon flåsar och ser allmänt galen ut med ögonvitorna framme och det händer att hon ställer sig rakt upp och går på bakbenen utan synbar anledning. Har varit på klinik och utrett men det är inget fysiskt fel på henne. Vad kan man göra? Hon är 12 och är travtränad i sin ungdom så hon har inte alltid varit såhär. Just att hon spänner sig och bromsar hela tiden är väldigt ovanligt för mig och det känns som det gör mer skada än nytta att gå omkring på helspänn. I ridhus eller ridbanan är hon oftast lugn och fokuserad på arbete (har försökt jobba ute men då blir hon "arg" och slår med huvudet och står på bakbenen, kryper ihop och springer på tvären). Hon går in i sin egen värld för det hjälper inte alltid med sällskap, då försöker hon få de andra att hänga på i hennes "rädsla".

En "hästpratare" har pratat med henne och hon sa att hon vill ha ett föl och att beteendet kommer bli värre om hon inte får ett föl(!), vad tror ni om sånt?

 

[avslutat medlemskap]

Sv: Hur jag får mina hästar pålitliga.

Man behöver inte leka hästpratare för att veta att en del märrar blir bra mycket lugnare sen dom fölat, det är liksom gammal skåpmat som nog dom flesta gamla hästkarlar vetat sen urminnes tider.