Hur hjälper man en hund som mår dåligt?

BulletForMyValentine

Trådstartare
Som rubriken säger, hur hjälper man en hund som mår dåligt?

Tar hand om en liten tik (3 år, 4-vägskorsning, pudel-shnauzer-shitzu+ nånting mer) som jag tror mår väldigt dåligt psykiskt eller har mkt dåligt självförtroende. Svårt att beskriva henne men hon är låg/nere, mkt vek och försiktig, har seperationsångest. Hon vågar inte "ta för" sig och skulle jag behöva säga till min andra hund lite ordentligare så är det som att hela hennes värld rasar. Detta tillsammans med med en mkt hög stressnivå så fort det händer något utanför ytterdörren eller om vi åker bort.

Hon har en hel del i bagaget så som att hon sällan haft en fast plats/person att bo hos utan det har varit en vecka där och en vecka någon annanstans osv.

Just nu kör vi klickerträning, väldigt basic med inprincip bara ögonkontakt på olika ställen ( inne, ute, bilen promenad), skogsagility med mkt balans, vanliga koppelpromenader och långrundor där de mest springer löst. Är noga med att inte be om saker som är försvårt, utan att jag är säker på att hon klarar det.
Funderar på att börja med spår/ nosaktiviteter om ett tag.

Fyskoll är inplanerat för att se att hon är okej i kroppen. Kan tillägga att hon kommer stanna hos mig nu så hon ska inte flytta runt mer.

Vad mer kan jag göra för att hjälpa henne? Tips och råd?:)
 
Hon leker mycket med hundkompisen men när jag leker med henne med tex en repknut så tar hon ett fast grepp och börjar dra/kampa lite men när hon märker att jag håller kvar så lägger hon sig ner utan att släppa leksaken.:p
Boll använder jag inte då stressnivån blir alldeles för hög.
 
Jag brukar börja med att etablera mig som en trygg gestalt. Lugn, stabil, konsekvent. Inga överraskningar. Lek och bus kommer senare, när vi har ett förtroende och kan läsa varandra. Jag vill inte ha en upphetsad, osäker hund. Nu har jag en annan ras och upphetsad och osäker betyder ofelaktigt AJ förr eller senare.

Det jag säger gäller. Alltid. Men jag missbrukar det inte, utan låter hunden vara ifred. Ber jag om något och får det, berömmer jag mycket och lugnt. Uppmuntrar rätt beteende med lugn och anpassad uppmuntran (beroende på vad individen uppskattar).

Rutiner, rutiner, rutiner. Hunden ska aldrig behöva uppfatta mig som en lös pistol. Jag ska vara förutsägbar och konsekvent. Hunden kan lita på mig. Vissa får man behandla i slow motion, för att inte sätta huvudet i spinn.

Mycket lugnt mys, men också konsekvens när hunden blir uppjagad. Vad fungerar för att lugna den? Vad kan jag göra för att bryta ett oönskat beteende och komma in i önskad rutin istället?

Och framförallt: jag låter hunden få utlopp för sin naturliga drift. Vakthund får område att patrullera, hade jag haft vallhund hade jag låtit den jobba på det sättet. Andra får använda nosen. En trött hund som fått beröm för sin insats är lättare att kommunicera med.
 
Och framförallt: jag låter hunden få utlopp för sin naturliga drift. Vakthund får område att patrullera, hade jag haft vallhund hade jag låtit den jobba på det sättet. Andra får använda nosen. En trött hund som fått beröm för sin insats är lättare att kommunicera med.

Så, så, så viktigt! :up:
 
Jag hade jobbat på tilliten för dig. Att vara konsekvent. Se till att tex soffan inte är ok en dag, men inte nästa. Då är det bättre att den aldrig är tillåten.
Stärka självförtroende med olika övningar, se till att sätta nivån där hunden klarar det. Har du dragkamp med hunden, försöka släppa innan hunden ger upp då.
I stressade situationer hade jag tränat passivitetsträning. Gå ut och ha tråkigt, ignorera hundens uppvarvande och håll dig lugn.
Man kan begränsa ett felaktigt beteende utan att bestraffa också. Jag har vakthund och ja han skäller när något händer. Jag har begränsat det genom att säga "tack det räcker". Då blir inte beteende "fel" men han skäller inte i all evighet.

Jag har en annan hund som är väldigt förarvek. Ser man henne ibland så skulle man tro att jag inte gör annat än ger henne stryk. Hon var sist kvar i kullen tillsammans med flera vuxna individer så jag tror hon lärt sig att vara tydlig i sitt kroppsspråk och visa att hon är undergiven. Det är inget jag korrigerar och det kommer bara om jag säger till henne. I vanliga lägen är hon full av bus och skuttar runt mig.
 
Hon leker mycket med hundkompisen men när jag leker med henne med tex en repknut så tar hon ett fast grepp och börjar dra/kampa lite men när hon märker att jag håller kvar så lägger hon sig ner utan att släppa leksaken.:p
Boll använder jag inte då stressnivån blir alldeles för hög.
När hon börjar dra, så släpp. Att få "vinna" främjar kampviljan :)

Överlag så aktivering (balans och nosövningar är toppen), passivitetsträning och så småningom (när hon är lite mer stabil/trygg) miljöträning.
 
Tack för svaren!
Jag försöker jobba mot att jag ska vara hundarnas trygga zon, men det är svårt:(

Jag tycker jag är konsekvent mot hundarna, soffan går bra men inte bordet, nosa kattmaten så länge du inte äter den tex.
När hon jagar upp sig tex när det kommer gäster så försöker jag bryta efter 1-2 varningsskall med att säga Tack det är bra nu! Och så lägger hon sig oftast. Blir det för mkt stress så att hon blir okontaktbar brukar vi sitta ryggsäck tills hon lugnar sig.

Såklart mycket beröm när hon gjort rätt, inte bara godis utan leksak eller springa med matte eller nått annat som är roligt för stunden. Har märkt att denna hund inte funkar på bara en liten berömning och en godis utan jag måste bli själaglad och verkligen visa att det va rätt:D:love:
Någon som har erfarenhet av jackpotbelöning?

Denna hund har blivit omkringlyft/flyttad vare sig hon vill eller inte så försöker undvika lyfta henne utan istället be henne flytta sig.

Absolut vill jag att mina hundar ska ha ett jobb att utföra, vilket oftast blir sök eller skogsgility, inget avancerat dock. Tyvärr har min andra hund skador i lår och båda bakknän som hindrar oss från att vara riktigt aktiva.

Fortsätter svara när jag har tid!
 
När hon börjar dra, så släpp. Att få "vinna" främjar kampviljan :)

Överlag så aktivering (balans och nosövningar är toppen), passivitetsträning och så småningom (när hon är lite mer stabil/trygg) miljöträning.

Hur gör jag när hon lägger sig direkt när känner att jag håller kvar? Hon hinner inte riktigt börja dra innan hon lägger sig ner.

Aa ungefär så tänkte jag lägga upp det. Börja med balans och nos och se om jag kan få henne mer aktiv och " med" och sen bygga på efter hand :)
 
Hittar inget specifikt om hug therapy men fattade det som att man håller fast hunden tills den lugnat sig? Oavsett reaktion?

Mina hundar söker gärna tröst och stöd hos mig men tror jag hellre använder Ryggsäcken om det behövs. Känns för osäkert att använda hug therapy när det finns så lite information om det.
 
Hur gör jag när hon lägger sig direkt när känner att jag håller kvar? Hon hinner inte riktigt börja dra innan hon lägger sig ner.

Aa ungefär så tänkte jag lägga upp det. Börja med balans och nos och se om jag kan få henne mer aktiv och " med" och sen bygga på efter hand :)


Släppt snabbt, och beröm.

Det är olika hur de leker, vissa brottas, vissa jagar, vissa drar... Tänker lite i största allmänhet att det är bra om hon tar något initiativ.
 
Som rubriken säger, hur hjälper man en hund som mår dåligt?

Tar hand om en liten tik (3 år, 4-vägskorsning, pudel-shnauzer-shitzu+ nånting mer) som jag tror mår väldigt dåligt psykiskt eller har mkt dåligt självförtroende. Svårt att beskriva henne men hon är låg/nere, mkt vek och försiktig, har seperationsångest. Hon vågar inte "ta för" sig och skulle jag behöva säga till min andra hund lite ordentligare så är det som att hela hennes värld rasar. Detta tillsammans med med en mkt hög stressnivå så fort det händer något utanför ytterdörren eller om vi åker bort.

Hon har en hel del i bagaget så som att hon sällan haft en fast plats/person att bo hos utan det har varit en vecka där och en vecka någon annanstans osv.

Just nu kör vi klickerträning, väldigt basic med inprincip bara ögonkontakt på olika ställen ( inne, ute, bilen promenad), skogsagility med mkt balans, vanliga koppelpromenader och långrundor där de mest springer löst. Är noga med att inte be om saker som är försvårt, utan att jag är säker på att hon klarar det.
Funderar på att börja med spår/ nosaktiviteter om ett tag.

Fyskoll är inplanerat för att se att hon är okej i kroppen. Kan tillägga att hon kommer stanna hos mig nu så hon ska inte flytta runt mer.

Vad mer kan jag göra för att hjälpa henne? Tips och råd?:)


Nu har jag ju bara haft större hundar, och där är det lite åt Lovisa-hållet... Jag brukar inte börja försöka leka igång en ny hund om den är osäker, helt enkelt för att 35 kg osäker och uppstressad individ blir tröttsamt i längden.

Däremot att kommunicera, visa att den får respekt, inte tvinga sig på den - och vara väldigt tydlig med de eventuella fasta regler som finns. Vilket de nu är beror ju på er, men ex att fråga innan man kastar sig ur bilen, att inte käka upp soffan, etc.

Samt att det finns viss förutsägbarhet för dagen; vi äter frukost, vi morgonkissar, vi går till jobbet/gå hem, vi lunchpromenerar, vi äter middag, vi åker till stallet...

För din lilla skulle jag nog försöka uppmuntra alla former av kommunikation och egna intiativ. Särskilt om hon lärt sig att sådant är förbjudet är det svårt att våga försöka. Det tar lite tid, så låt henne vara med och fortsätt som ni gör. :)
 
Jag tycker jag är konsekvent mot hundarna, soffan går bra men inte bordet, nosa kattmaten så länge du inte äter den tex.
När hon jagar upp sig tex när det kommer gäster så försöker jag bryta efter 1-2 varningsskall med att säga Tack det är bra nu! Och så lägger hon sig oftast. Blir det för mkt stress så att hon blir okontaktbar brukar vi sitta ryggsäck tills hon lugnar sig.

Inser att det är tur att vi inte har katt, mina hundar hade aldrig kunnat låta bli kattmaten... Kan du inte ställa den så hunden inte kommer åt den? Så slipper det bli en grej.

Och det där med gäster. Min hund som inte kan hantera besök stänger vi undan när det kommer folk. Så fort läget lugnat sig lite får hon komma ut. Det har gjort att hon slipper ta ansvar för vem som kommer in och hon skäller inte ens längre. Skulle tro att hon snart kan vara med från början.
 
Beröring.
Mina blir lugna och trygga när jag tar på dem. Båda är uppvuxna med "tvångsgos" som lugnande åtgärd och slappnar snabbt av vid beröring. Fjärilsmassage på insidan av låren får dem typ att somna på nolltid :D

Plus det här:
Vidare konstaterade man att hundarnas längtan efter fysisk kontakt inte visade några tecken på att mattas av över den tid de deltog i försöket. Forskarna drar slutsatsen att fysisk kontakt och klappande är en viktig interaktion mellan hund och människa, som är viktig för att etablera och underhålla sociala band.

Från: http://www.perjensen.se/etologi/fran-forskningsfronten/hur-berommer-man-bast-en.html

Agility.
Jag har sett agility lösa väldigt många problem och stärka många osäkra hundar. Det lockar fram leklust, vilja, mod, motivation, glädje och självförtroende. Agility gjorde underverk med min Ivan när han var liten, till exempel.

Att hitta den där grejen.
Den där lilla vinken om att relationen byggs, att det finns intresse för kommunikation och en "öppning". Min kompis har en gatuhund från Spanien, den var i det närmaste apatisk när hon fick den och hon försökte på alla sätt du kan tänka dig att hitta den där öppningen, helt utan framgång – tills en dag när hon satt bredvid hunden på trappan och plötsligt blåste den försiktigt i ansiktet, typ som när en blåser ut ett ljus. Hunden blev först förvånad, men sen jätteglad – och där började deras första lek.

Edit:
Min tråd från 2011, när Ivan hade som allra jobbigast.
http://www.bukefalos.com/threads/hur-kan-jag-starka-ivan-ganska-langt.1103302/page-3#post-14481514
 
Senast ändrad:
Som rubriken säger, hur hjälper man en hund som mår dåligt?

Tar hand om en liten tik (3 år, 4-vägskorsning, pudel-shnauzer-shitzu+ nånting mer) som jag tror mår väldigt dåligt psykiskt eller har mkt dåligt självförtroende. Svårt att beskriva henne men hon är låg/nere, mkt vek och försiktig, har seperationsångest. Hon vågar inte "ta för" sig och skulle jag behöva säga till min andra hund lite ordentligare så är det som att hela hennes värld rasar. Detta tillsammans med med en mkt hög stressnivå så fort det händer något utanför ytterdörren eller om vi åker bort.

Hon har en hel del i bagaget så som att hon sällan haft en fast plats/person att bo hos utan det har varit en vecka där och en vecka någon annanstans osv.

Just nu kör vi klickerträning, väldigt basic med inprincip bara ögonkontakt på olika ställen ( inne, ute, bilen promenad), skogsagility med mkt balans, vanliga koppelpromenader och långrundor där de mest springer löst. Är noga med att inte be om saker som är försvårt, utan att jag är säker på att hon klarar det.
Funderar på att börja med spår/ nosaktiviteter om ett tag.

Fyskoll är inplanerat för att se att hon är okej i kroppen. Kan tillägga att hon kommer stanna hos mig nu så hon ska inte flytta runt mer.

Vad mer kan jag göra för att hjälpa henne? Tips och råd?:)
Det viktiga är nog att man inte tycker synd om hunden och behandlar henne som en ömtålig skör liten krake. Då blir hon ju det till slut

Min valp va sist i kullen timid och försiktig vågade inte gå fram till främmande i början

Vi fick lite olika roller för henne. Jag är den hon lägger sig hos för mys och kel. Husse är buskompisen nr 1. Han härjar ganska vilt med henne på golvet ( ibland får jag bita mig i läppen för att inte lägga mig i) Hon vinner alla fajter och brukar ställa sig segerviss på hans rygg :)

Nu är hon mycket tuffare, vågar gå fram till främmande här hemma och på andra platser. Hon har blivit en liten tuffing med gott självförtroende på bara lite drygt en månad

Rutiner är det allra viktigaste att hunden förstår vad det är ni ska göra
Åker vi bil så kommer vi till skogen, exempelvis...
 
Som rubriken säger, hur hjälper man en hund som mår dåligt?

Tar hand om en liten tik (3 år, 4-vägskorsning, pudel-shnauzer-shitzu+ nånting mer) som jag tror mår väldigt dåligt psykiskt eller har mkt dåligt självförtroende. Svårt att beskriva henne men hon är låg/nere, mkt vek och försiktig, har seperationsångest. Hon vågar inte "ta för" sig och skulle jag behöva säga till min andra hund lite ordentligare så är det som att hela hennes värld rasar. Detta tillsammans med med en mkt hög stressnivå så fort det händer något utanför ytterdörren eller om vi åker bort.

Hon har en hel del i bagaget så som att hon sällan haft en fast plats/person att bo hos utan det har varit en vecka där och en vecka någon annanstans osv.

Just nu kör vi klickerträning, väldigt basic med inprincip bara ögonkontakt på olika ställen ( inne, ute, bilen promenad), skogsagility med mkt balans, vanliga koppelpromenader och långrundor där de mest springer löst. Är noga med att inte be om saker som är försvårt, utan att jag är säker på att hon klarar det.
Funderar på att börja med spår/ nosaktiviteter om ett tag.

Fyskoll är inplanerat för att se att hon är okej i kroppen. Kan tillägga att hon kommer stanna hos mig nu så hon ska inte flytta runt mer.

Vad mer kan jag göra för att hjälpa henne? Tips och råd?:)

Hur länge har du haft henne?
Det låter som om du tänker klokt och gör massa bra saker med henne, så jag tror att tid kan vara en viktig del i det hela också. :)
 
Tid, tålamod och trygghet brukar vara bra ledord när man tar hand om en omplacering, i alla fall en som inte haft det helt lätt. När de hittat sin trygghet kan man börja bygga upp självsäkerhet etc. - du har fått många jättebra tips här i tråden. Stort lycka till med lilla hunden!
 

Liknande trådar

Hundhälsa V är en kastrerad risenschanuzerhane. Jag har haft honom sen han var 6 månader. Han har alltid varit en energisk hund och ganska "hård i...
Svar
19
· Visningar
5 004

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp