Hejsan!
Natten till igår fick min ena häst tas bort akut pga troligtvis akut tarmvred. Är i chock & kan inte sluta gråta.
Det hela började med att min sambo var på promenad/joggingtur med hästen under dagen, han hade blivit lite svettig & när dom kom tillbaka till hagen så la han sig ner men det hade tagit en stund innan han kom upp sedan så hade han stått som i kissposition men det hade inte kommit kiss, sedan hade han lyft upp en bakbenet & tittat mot magen.
Sambon hade övervakat han en stund & sen hade det gått om.
Några timmar senare när vi skulle ta in båda mina hästar så ledde jag honom & sambon ledde min islandshäst. Märkte inget speciellt då förrän vi kom in i stallet, han påbörjade att äta sitt foder (mat var det bästa som fanns enligt honom) men sen började han krafsa häftigt med framhovarna, försökte lägga sig ner gång på gång.
Då började vi promenera för då insåg jag att det var kolik på gång. Ringde veterinär som kom ut & gav honom smärtlindring, lugnande. Han var jätte orolig i stallgången & det var som att smärtan kom i skov.
Efter ett tag så slangade veterinären i honom olja, plockade ut avföring ur rumpan sen in i boxen igen & han åt den lilla hötussen som han skulle få äta. Han skulle få liten tuss till om han skulle bajsa. Veterinären åkte iväg då allt verkade ok.
Efter ca 10 minuter så började han igen gå runt i boxen, krafsa, försökte lägga sig ner men bara skakade i hela kroppen gång på gång. En gång lyckades han komma ner & låg lugnt i 10 minuter sen upp igen & samma visa. Vi vågade inte ha honom kvar i boxen eller i stallet pga hans panik, han var inte sig själv.
Tog ut han & började promenera igen men även där så föll han ihop många gånger under den långa tiden vi gick med han utanför stallet. Det kom ut lite bajs som såg bra ut.
Veterinär kom ut igen & försökte ge honom mera smärtlidning men hon kunde ej ge mera & sa att det inte fanns något att göra än att låta honom somna in. Jag var så svimfärdig så jag behövde gå hem (bor på samma gård som mitt stall). Sambon var med min häst ända till sista andetaget. Min kära häst hade blivit ännu sämre & hade åkt ner ännu flera gånger på marken, fått blodiga sår på framben i väntan på ännu en veterinär. Han hade tagits bort med bultpistol & jag är i total chock över det då jag trodde att han skulle få somna in genom medicinskavlivning. Visste även inte om att man tömmer kroppen på blod efter bultavlivning.
Var till kroppen igår & var helt förkrossad över avlivningssättet & allt som hände. Kan inte fatta det, var så overkligt att se min älskade ståtliga vita valack på 185 cm i mkh liggandes död, helt tom i blicken men blod i pannan & blodiga knän (såg inte resten av kroppen då han fick en pressening på sig då han först ska begravas imorgon Fredag (6/12)på gården.
somnade in ca 03:10/03:15. Han blev 9 år & jag fick den stora äran att vara ägare till honom i 1 år 3 månader.
Jag är i total chock, hästen var verkligen min drömhäst & jag hade satsat mycket på honom då vi skulle ta oss ut på tävlingsbanorna under nästa år. Han var verkligen en häst med enorm potential inom både hoppning & dressyr. Hade länge sökt efter en riktigt stor häst att börja tävla med, vilket hade varit min dröm i många år att få seriöst börja med hästsporten. Är helt förkrossad & gråter i princip hela tiden, hur ska jag någonsin komma över det här? Vad hade hänt om han varit ute i hagen den natten? Kunde han varit vid liv idag om vi hade agerat redan efter att sambon hade varit på promenad med honom? Skuldsätter mig massor & har panik över att hans döda kropp ligger här på gården, på marken med en pressening på sig
Natten till igår fick min ena häst tas bort akut pga troligtvis akut tarmvred. Är i chock & kan inte sluta gråta.
Det hela började med att min sambo var på promenad/joggingtur med hästen under dagen, han hade blivit lite svettig & när dom kom tillbaka till hagen så la han sig ner men det hade tagit en stund innan han kom upp sedan så hade han stått som i kissposition men det hade inte kommit kiss, sedan hade han lyft upp en bakbenet & tittat mot magen.
Sambon hade övervakat han en stund & sen hade det gått om.
Några timmar senare när vi skulle ta in båda mina hästar så ledde jag honom & sambon ledde min islandshäst. Märkte inget speciellt då förrän vi kom in i stallet, han påbörjade att äta sitt foder (mat var det bästa som fanns enligt honom) men sen började han krafsa häftigt med framhovarna, försökte lägga sig ner gång på gång.
Då började vi promenera för då insåg jag att det var kolik på gång. Ringde veterinär som kom ut & gav honom smärtlindring, lugnande. Han var jätte orolig i stallgången & det var som att smärtan kom i skov.
Efter ett tag så slangade veterinären i honom olja, plockade ut avföring ur rumpan sen in i boxen igen & han åt den lilla hötussen som han skulle få äta. Han skulle få liten tuss till om han skulle bajsa. Veterinären åkte iväg då allt verkade ok.
Efter ca 10 minuter så började han igen gå runt i boxen, krafsa, försökte lägga sig ner men bara skakade i hela kroppen gång på gång. En gång lyckades han komma ner & låg lugnt i 10 minuter sen upp igen & samma visa. Vi vågade inte ha honom kvar i boxen eller i stallet pga hans panik, han var inte sig själv.
Tog ut han & började promenera igen men även där så föll han ihop många gånger under den långa tiden vi gick med han utanför stallet. Det kom ut lite bajs som såg bra ut.
Veterinär kom ut igen & försökte ge honom mera smärtlidning men hon kunde ej ge mera & sa att det inte fanns något att göra än att låta honom somna in. Jag var så svimfärdig så jag behövde gå hem (bor på samma gård som mitt stall). Sambon var med min häst ända till sista andetaget. Min kära häst hade blivit ännu sämre & hade åkt ner ännu flera gånger på marken, fått blodiga sår på framben i väntan på ännu en veterinär. Han hade tagits bort med bultpistol & jag är i total chock över det då jag trodde att han skulle få somna in genom medicinskavlivning. Visste även inte om att man tömmer kroppen på blod efter bultavlivning.
Var till kroppen igår & var helt förkrossad över avlivningssättet & allt som hände. Kan inte fatta det, var så overkligt att se min älskade ståtliga vita valack på 185 cm i mkh liggandes död, helt tom i blicken men blod i pannan & blodiga knän (såg inte resten av kroppen då han fick en pressening på sig då han först ska begravas imorgon Fredag (6/12)på gården.
somnade in ca 03:10/03:15. Han blev 9 år & jag fick den stora äran att vara ägare till honom i 1 år 3 månader.
Jag är i total chock, hästen var verkligen min drömhäst & jag hade satsat mycket på honom då vi skulle ta oss ut på tävlingsbanorna under nästa år. Han var verkligen en häst med enorm potential inom både hoppning & dressyr. Hade länge sökt efter en riktigt stor häst att börja tävla med, vilket hade varit min dröm i många år att få seriöst börja med hästsporten. Är helt förkrossad & gråter i princip hela tiden, hur ska jag någonsin komma över det här? Vad hade hänt om han varit ute i hagen den natten? Kunde han varit vid liv idag om vi hade agerat redan efter att sambon hade varit på promenad med honom? Skuldsätter mig massor & har panik över att hans döda kropp ligger här på gården, på marken med en pressening på sig