Hur gör ni?

[Golden_Heart]

Vad har ni för regler för era barn vid matbordet?
Hur vill ni att de ska bete sig?
Till hur stor grad låter ni era barn få sin vilja fram vid matbordet?
Måste era barn äta upp de som de lagt på tallriken?

Om de inte gillar något eller fått för sig att de inte gillar något, måste de ändå äta lite eller gör ni ordning något annat åt dem?
Om ni kommer på en fest inom släkten, ber ni dem då fixa annat om ni får höra att tex något i menyn kanske inte passar erat barn, för de har fått för sig att de inte gillar?
Om de tagit en viss portion och sedan får för sig att efter en tugga eller liknande att de inte tycker om eller inte orkar mer, vad gör ni? Måste de äta upp de som de tagit på tallriken eller låter ni det vara? Ni kanske vet att era barn om en liten stund kommer be om något annat, får de detta då eller säger ni att de får vara utan då de inte åt upp maten?

Välkommen in i tråden!

 

[YorkWann]

Sv: Hur gör ni?

Har inte egna, men jag jobbar med barn, och där ska de smaka på allt, gillar de det inte behöver de inte äta upp. Jag ber dem tänka på hur mycket de tar till sig, och känna efter hur hungriga de är, och kanske ta mer sen.

Tar de till sig och är mätta efter en tugga får de inget annat. utan får sitta med vid bordet tills de andra ätit upp.

Här ska de sitta på sin stol och äta med besticken. Det ska vara trevligt och lugnt vid matbordet.

Tycker att måltiden ska vara trevlig sak för alla, där man pratar om dagen eller nått som hänt etc.

 

[Zaria]

Sv: Hur gör ni?

Nu är min son bara 2,5 år och allt vad det innebär.

Han smakar/luktar (ibland kan det ju lukta konstigt),är det mat jag vet att han brukar äta blir det inget annat på ett tag ev en smörgås lite senare dock skall han inte koppla det till att man jämt slipper maten och får smörgås istället.

Vid matbordet sitter man still,raseriutbrott som innebär att man kastar tallriken på på golvet innebär att man får gå från bordet en stund. Just nu jobbar vi på att man BARA får äta på sin egen tallrik och med sina egna bestick (roligare att ta mina)
Det är okej att leka med maten bara den ligger på tallriken och man stoppar den i munnen, däremot har jag ransionerat drickan till maten annars blir det bara att han dricker och ingen mat,sedan får han givetvis dricka det han vill men ETT glas till maten får han.

Nu H
har de allra flesta i min släkt barn så det brukar fråga om barnet gillar maten,annars brukar de ha korv och bröd i beredskap eller dyl,dock äter Hampus nästan allt. Finns det ingen barnvänlig mat och det är något superkonstigt brukar det ju finnas bröd eller tilltugg han får äta.

Nu tar han ju inte till sig mat själv ännu,men jag har som mål att visa att man inte tar till sig mer mat än man orkar,utan hellre ta om av maten om man vill ha mer.

 

[Gnist]

Sv: Hur gör ni?

Vad har ni för regler för era barn vid matbordet? Har aldrig behövt regler, det har bara funkat av sig själv

Hur vill ni att de ska bete sig? Sitta på sin stol och äta sin mat utan att leka/prata nonstop

Till hur stor grad låter ni era barn få sin vilja fram vid matbordet? Den frågan förstår jag inte riktigt

Måste era barn äta upp de som de lagt på tallriken? Nej, här äter man tills man är mätt

Om de inte gillar något eller fått för sig att de inte gillar något, måste de ändå äta lite eller gör ni ordning något annat åt dem? Jag tvingar inte mina barn att äta något jag på förhand vet att de tycker är jätteäckligt. Gör jag sådan mat, finns alltid alternativ

Om ni kommer på en fest inom släkten, ber ni dem då fixa annat om ni får höra att tex något i menyn kanske inte passar erat barn, för de har fått för sig att de inte gillar? Inom min släkt finns det alltid fler än en rätt på fest = alltid finns det något ungarna äter

Om de tagit en viss portion och sedan får för sig att efter en tugga eller liknande att de inte tycker om eller inte orkar mer, vad gör ni? Är det klara svepskäl, så påpekar jag att de nog får äta lite mer än så. Ser jag att ungen sitter och köjs, så behöver h*n inte äta mer

Måste de äta upp de som de tagit på tallriken eller låter ni det vara? Som jag skrev tidigare: Här äter man tills man är mätt

Ni kanske vet att era barn om en liten stund kommer be om något annat, får de detta då eller säger ni att de får vara utan då de inte åt upp maten? Har man sagt att man är mätt, så ryms det knappas något annat i magen efter en kort stund, så nej, de får inget annat direkt efter en måltid

Har inte läst tråden i sin helhet ännu, men tänker passa på att säga följande: Jag har extremt svårt att förstå varför barn ska behöva trugas i dels mer än de orkar och dels sådan de tycker är "kräkäckligt"

Ser detta fenomen lite överallt och har själv upplevt det, när makens farföräldrar ska truga i ungarna mer än de vill ha och inte kan acceptera när barnen säger att "nej, jag vill inte ha mer mat". Det tjatas och trugas tills ungarna ledsnar och går därifrån..
(Tur för barnen att man sällan är där för att äta.. Tjatet är riktigt jobbigt efter en timme )

Det kan ju aldrig vara till gagn för sunda tankar om mat att bli itvingad det man inte vill ha/eller redan är proppmätt, känns det som.?.

 

[Enya]

Sv: Hur gör ni?

Vad har ni för regler för era barn vid matbordet?
Tror jag skulle kunna säga att jag har normala regler.
Hur vill ni att de ska bete sig?
Inget skrik och gap, utan sitta fint och stilla på stolen ( inom vissa gränser då barn är barn), äta fint och inte kladda med maten och vara tysta ( prata gör vi i viss mån men när det blir mer prat än ät så får de vara tysta en stund)
Till hur stor grad låter ni era barn få sin vilja fram vid matbordet?
Det beror på vad det handlar om helt.
Måste era barn äta upp de som de lagt på tallriken?
Nej, det är dessutom jag som lagt upp. Men även när de lägger upp själv så får de slippa.
Om de inte gillar något eller fått för sig att de inte gillar något, måste de ändå äta lite eller gör ni ordning något annat åt dem?
Får de för sig att de inte gillar något så måste de ändå smaka, men är det något de inte gillar så antingen serverar jag inte det eller så slipper de det som de inte gillar. Men att bara ha fått för sig något räcker inte för att slippa smaka.
Om ni kommer på en fest inom släkten, ber ni dem då fixa annat om ni får höra att tex något i menyn kanske inte passar erat barn, för de har fått för sig att de inte gillar?
Fått för sig att de inte gillar.... då får de helt enkelt smaka och gillar de inte maten så finns det säkert annat de kan äta. Gillar de verkligen inte så kan jag fråga om annat eller ta med eget.
Om de tagit en viss portion och sedan får för sig att efter en tugga eller liknande att de inte tycker om eller inte orkar mer, vad gör ni?
De slipper maten, men får inget annat. Här serveras inte mat som de inte gillar.
Måste de äta upp de som de tagit på tallriken eller låter ni det vara?
De slipper det de inte vill ha men jag påminner om att de inte får annat.
Ni kanske vet att era barn om en liten stund kommer be om något annat, får de detta då eller säger ni att de får vara utan då de inte åt upp maten?
De får vara utan tills nästa mål, vilket sällan ligger så långt bort att de svälter ihjäl. Jag serverar inte mat de inte gillar.
Välkommen in i tråden!

Tack

 

[Zaria]

Sv: Hur gör ni?

Jag har extremt svårt att förstå varför barn ska behöva trugas i dels mer än de orkar och dels sådan de tycker är "kräkäckligt"

Ser detta fenomen lite överallt och har själv upplevt det, när makens farföräldrar ska truga i ungarna mer än de vill ha och inte kan acceptera när barnen säger att "nej, jag vill inte ha mer mat". Det tjatas och trugas tills ungarna ledsnar och går därifrån..

Det kan ju aldrig vara till gagn för sunda tankar om mat att bli itvingad det man inte vill ha/eller redan är proppmätt, känns det som.?.

Det har jag också svårt för,blev aldrig itvingad mat hemma men på dagis där de ständigt tjatade om hur liten och smal jag var. Fick alltid sitta kvar när de andra barnen gått tills jag ätit upp den kokta potatisen jag avskydde,fick aldrig ta till mig själv,samma sak i förskolan och på lågstadiet där man inte fick ta till sig maten själv. Det sätter sina spår,mat har alltid varit ointressant tycker jag och får mig ibland att må illa speciellt kokt potatis. Äter jag med vänner eller i grupp hetsäter jag verkligen maten för att "slippa sitta kvar ensam och skämmas" Får anstänga mig på komvux för att försöka äta i normal takt.

Det måste väl vara bättre att barnen äter lite än att de skall tvingas i mat. Här erbjuds det mat,vill man inte ha eller äta upp så vill man inte och det är okej tycker jag.

 

[YorkWann]

Sv: Hur gör ni?

Jag har extremt svårt att förstå varför barn ska behöva trugas i dels mer än de orkar och dels sådan de tycker är "kräkäckligt"

Ser detta fenomen lite överallt och har själv upplevt det, när makens farföräldrar ska truga i ungarna mer än de vill ha och inte kan acceptera när barnen säger att "nej, jag vill inte ha mer mat". Det tjatas och trugas tills ungarna ledsnar och går därifrån..
(Tur för barnen att man sällan är där för att äta.. Tjatet är riktigt jobbigt efter en timme )

Det kan ju aldrig vara till gagn för sunda tankar om mat att bli itvingad det man inte vill ha/eller redan är proppmätt, känns det som.?.

Aldrig förstått det heller, dock tycker jag att de kan smaka, ofta tycker de att det är gott Skulle aldrig tvinga i barn något, matsituationen ska vara positiv!

Sen förstår jag inte de föräldrarna som inte tycker barnen äter nått, men som ger glass/godis etc istället om barnet inte äter

 

[Rina]

Sv: Hur gör ni?

Samma hände mig i skolan. Det gav mig en konstig syn på mat och senare ätstörningar. nu har jag en mer normal syn på mat och mår bra. Att tvinga barn att sitta kvar tills de ätit upp är helt absurdt. Jag vet inte hur många matraster jag suttit i matsalen och matvägrat. Jag mådde riktigt dåligt av det. jag tom spydde några gånder för jag tyckte det var så äckligt. Min pappa sa alltid att mat som inte smakar gott ska man inte äta. Antingen är det fel på råvarorna eller så är det fel på tillagningen. Sedn är det så att alla människor gillar inte all sorts mat.
Nuförtiden kan jag låta min son ätas mer än han vill om han tagit mycket, han har fått ideer om att alltid ta den största biten, jag frågar om han verkligen orkar äta så mycket och att han får ta igen om han vill. Envisas han om att ta mycket så säger jag att du får äta lite till för du envisades själv med att ta så mycket. Givetvis behöver han inte äta upp och vill han inte äta för han trodde det var något annat så är det ok men jag påminner om att han kan ta flera små portioner istället.

 

[Carolus]

Sv: Hur gör ni?

Har inte läst tråden i sin helhet ännu, men tänker passa på att säga följande: Jag har extremt svårt att förstå varför barn ska behöva trugas i dels mer än de orkar och dels sådan de tycker är "kräkäckligt"

Det är faktist en början till ätstörning, man lär sig inte känna mättnad, jag har än i dag jättesvårt att lämna mat på tallriken trotts att jag är kräkmätt, allra värst är det om det är extremt gott...

Det var inte hemma utan hos dagmamman det skulle tvingas i maten...

Idag hoppar jag över mat jag inte tycker är värd att äta...Men ligger det väl på tallriken är det svårt att lämna det...

 

[Mustasukka]

Sv: Hur gör ni?

Hos mig gäller samma regler för alla vid matbordet.
Oavsett ålder.
Dvs, man sitter ner på stolen när man äter, man leker inte maten, man äter med bestick om det är mat som kräver det.
Är man mätt så är man. Ingen måste äta mer än man orkar, även om man kanske lagt upp jättemycket.
Gillar man inte maten får man ta mer av sånt man gillar, eller så äter man fast man inte tycker att det är så gott.
Jag undviker rätter som jag vet att någon inte tycker om. Precis som att jag undviker att laga sånt jag inte tycker om.

 

[Golden_Heart]

Sv: Hur gör ni?

Min uppfattning är att det går att lära barn att lägga så mycket på tallriken som de äter upp. Är de osäker på maten börjar man med lite och tar mer. Men jag har sett för mycket där ungar bara för att de inte sett maträtten tidigare, säger att de inte tycker om utan att ha smakat och det är ren bortskämdhet samma sak gäller att de ska ha något på släktfester än vad de andra äter. Visst är det surströmming eller kräftor är en sak, men inte annars.
Speciellt sedan sådana barn som sedan får typ en macka istället eller godis eller liknande, bara för att de fått för sig att de inte gillar maten utan att de ens har smakat. Smaka ska man och man börjar med lite. Det är ju även så för oss vuxna, att tycker vi inte om och vi är på en fest så äter vi lite av det, men fint folk smakar ändå av maten som serveras och visar god ton.
Har man som förälder lagt upp maten åt dem, så självklart får man börja med lite speciellt om det är något nytt.
Tjafs vid matbordet, blir bara att de får gå därifrån utan mat men de ska INTE ha något annat då. Då får de helt enkelt vara utan fram till nästa mål och definitivt vara utan efterätt om någon sådan serveras.
Jag tror att man kan uppmuntra dem till att vara positivt till maten. Är man tex ute och äter pizza så gör de ofta för stora åt både vuxna och barn. Vet man att den är för står, så går det ju alltid att dela på den.

 

[Carolus]

Sv: Hur gör ni?

Det är ju även så för oss vuxna, att tycker vi inte om och vi är på en fest så äter vi lite av det, men fint folk smakar ändå av maten som serveras och visar god ton.

Jag är mer för ärlighet och kan faktist hoppa över sånt jag inte äter, ätnk om jag skulle sitta och äta nåt som är enligt mig oätligt, så ser de att jag verkar ju tycka det är gott och så får jag det även nästa och nästnästa gång...

 

[Gnist]

Sv: Hur gör ni?

Det är ju även så för oss vuxna, att tycker vi inte om och vi är på en fest så äter vi lite av det, men fint folk smakar ändå av maten som serveras och visar god ton.

Jag äter inget som jag tycker är äckligt. Varför skulle jag pina mig till det

Är de en ny rätt, så tar jag ynkelite, smakar och bestämmer efter det om jag ska ta mer eller lämna det jag tagit, men aldrig att jag tvingar i mig maten om jag tycker att det smakar äckligt.

 

[Golden_Heart]

Sv: Hur gör ni?

Visst, man ska vara ärlig. Men är man ute så är det oerhört irriterande och jag anser barnen verkar bortskämda när de typ säger "jag tycker inte om" eller "jag vill inte ha" när de knappt har smakat, när det är något okänt. Fint uppträdande då äter man i alla fall lite av det och det man har tagit på tallriken.

 

[Carolus]

Sv: Hur gör ni?

Jag har till och med suttit på resturang och pillat bort kaninmat... Den gången var jag ute efter dyraste maten på menyn av en särskilld anledning och jag kan inte rå för att de hade blandat i majs och ärtor...

 

[Zaria]

Sv: Hur gör ni?

Men VAD är meningen med att tvinga i barnen sånt de inte gillar,eller själva säger ifrån innan att de inte vill ha?

Jag har hellre ett barn som säger "Nej tack jag vill inte ha" än en som vrålar "ÄCKLIGT" när han/hon smakat,det kan jag däremot tycka är ouppfostrad,beroende på ålder såklart.

 

[Carolus]

Sv: Hur gör ni?

Jag vet alltså själv hur det var att tvingas äta nåt jag inte tycker är gott, därför kan jag lova att mina barn skall inte behöva göra det...

 

[vindvissla]

Sv: Hur gör ni?

jag tillhör också en av dem som spenderat många lunchraster gråtandes i matsalen med en lärare som vaktat mej tills klockan ringt. jag kan fortfarande inte äta saker som jag inte tycker om utan att ofrivilligt klökas. därför skulle jag aldrig få för mej att tvinga i någon mat, varken barn eller vuxna "för att det ska smakas". jag vet för det mesta redan innan jag smakat om jag tycker om det eller inte.

varför tycker du att man ska tvinga dem?

 

[Petruska]

Sv: Hur gör ni?

Måste era barn äta upp de som de lagt på tallriken?

Nej. Det är viktigt att låta dem lära känna sina kroppar och att ha makt över den egnakroppen. Om barnet säger sig vara mätt, så antar jag att det är sant, för jag kan inte känna om någon annan är mätt eller inte. Dessutom är ju det sämsta man kan göra med mat att äta om man är mätt! Det kan ju bara leda till övervikt och annat elände.

Däremot är det bra om barnen successivt kan lära sig hur mycket de orkar äta, så att de inte tar mer än de behöver. Men det tar tid, och deras aptit varierar ju också mycket med tillväxtfaserna och annat.

Dock klarar ju de allra flesta vuxna av detta, så det verkar ju lösa sig med tiden utan att man bråkar om det.

 

[Carolus]

Sv: Hur gör ni?

Dessutom är ju det sämsta man kan göra med mat att äta om man är mätt! Det kan ju bara leda till övervikt och annat elände.

Som jag skrev det är första steget till ätstörning, att tvinga i barn nåt när det är mätt... för det är en ätstörning att inte kunna lämna mat på tallriken...