Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

Jag är bra på att läsa in olika hästar och tror därför jag är ganska öppen för hur olika individer kan behöva hanteras och jobbas med.

Länge har jag motsatt mig att helklippa, men tvingades klippa lill-häst pga fukteksem och insåg hur smidigt det är. Så i vinter kommer jag frångå min princip och klippa för min skull. Så jo, jag tror att jag har iaf viss förmåga att tänka om på olika grunder.

Sen är mina två nuvarande hästar EXTREMT olika, vilket tvingar mig att tänka i lite olika banor.
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

Dom hästar jag haft eller hanterat (och även andra djur som kor tex.) har fritt fått styra och ställa inom rimliga gränser, jag har ju valt djur för min egen skull, djuren klarar sig utmärkt utan mig så varför inte när det bara funkar? Många har skakat på huvudet åt mig och mina tokiga djur men vi har alltid haft kul tillsammans och det är ju grundtanken, eller? Dessutom har mina djur varit ytterst lyhörda där allvar verkligen varit allvar om det behövts nån gång, annars har nästan allt varit tillåtet bara ingen kommit till skada. :)


*Varför inte en häst som fotpall framför tv-soffan, vadå "konstigt"?* :p
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

Hej!

I min värld är hästar tåliga varelser som helst går i flcok, ute dygnet runt, året runt, nakna och barfota.

Men så har jag en prinsessa som kräver skor för att inte vara ömfotad, hon fryser vid regn och rusk när det är 15 plusgrader (skitfånigt, men hon står verkligen och skakar av köld). Hennes hovar verkar inte tåla utevistelse dygnet runt och det där med att gå i flock har ännu inte funkat. Finns det minsta lilla elak antydning hos nån häst blir hon mobbad och springer sig sönder och samman (tappar skor, flyr genom staketet etc etc).

Så ja, jag har fått ändra min syn på hur vissa hästar ska hållas..

Ridmässigt fixar hon inte heller klumpiga ryttare så jag får kämpa varje dag för att vara en stabilare och bättre ryttare. Hon är inte det minsta förlåtande.

/Lavinia, försöker vara en bra slav till prinsessan.
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

Det där är lite dubbelt för mig.

Man får nog se mig som rätt öppen iom att jag plockat från diverse olika grenar/inriktningar etc och testat på det mesta.
Men jag har ju också hittat ett system jag tror på, som är byggt av alla dessa delar.

Jag tar gärna hjälp av expertis. Men jag är mkt kinkig med vilka de är, hovisar, veterinärer, tränare etc.

Jag läser gärna det jag kommer över, jag går gärna på clinics(om jag hinner) etc etc.
Men jag applicerar inte allt jag ser och hör i mitt eget arbete. Jag tror ju på min grej.
Skulle jag dock få problem så måste jag ju då tänka om.

Jag har just nu en häst som jag rehabjobbar. Han har slitit sönder korsband och meniskel i ena bakknät. För att maxa hans rehab har vi utöver den träning han får tagit ut en sjukgymnast som gett ytterligare tips.
Jag var rätt skeptisk kan jag erkänna. Men ville ge det en chans och iaf se vad hon tyckte.
Hon hade nya, innovativa metoder jag aldrig sett förr(vet hade inte heller hört om det).
Men de funkade ju! Alltså har vi adderat sånt i hästen skötsel och träning.
Jag var också med nu med min 30-åring för att se om jag kunde få lite gubb-tips. Han har inga prob. Men är ju gammal.
Hon tyckte dock att han var bättre än de flesta 15-åringar och att jag bara skulle köra på med den dressyrträning han får och de trick han gör. Det funkar uppenbarligen tyckte hon. Så det blev inget nytt och spännande för oss.

Jag har ockå lagt om en del saker i min ridning(och tänket kring den) och hästhantering några gånger. Så omöjlig är jag inte.
Jag är också väldigt individorienterad. Så vad som funkar för en häst är inte alltid bäst fören annan. Det är jag noga med att läsa av.
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

Har redan svarat en gång i tråden, att jag tror att vi gärna vill se oss som flexibla men kanske inte egentligen är det, men eftersom jag tycker frågan är intressant vill jag lägga till lite mer.

Jag har i hela mitt hästliv lyssnat och lärt. Så är det verkligen. Lite här, lite där. Provat om det funkar att göra si eller så. Läst kilometervis med hästlitteratur.

Idag har jag en egen "filosofi" när det gäller hantering och ridning och samvaro med hästarna. Får ofta höra att hästarna här är lugna, lätthanterliga och förtroendefulla.

Alltså tycker jag att mina metoder funkar bra för oss här, och det gör att jag inte så lätt hoppar på något nytt numera. Är tvärtom ganska kritisk.

Men man blir aldrig någonsin fullärd, och framförallt när det gäller rehabilitering skulle jag vilja lära mig mycket mer och ta in nya impulser och influenser!
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

Jag rider alltid med inställningen att det är jag som har varit otydlig/ bett om nåt annat än det jag trodde!
Gör om och gär rätt!
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

kl

Jag är nog rätt oflexibel :o Fast det beror ju på vad man syftar på iofs. Men det jag vill göra funkar för de allra flesta hästar och mitt sätt att hantera dem är inte speciellt på något vis. Så det behöver liksom inte "ändras" så mycket, brukar liksom bara funka.

Het fördomsfullt så nej, jag tror det är fler som fastnar i det naturliga lite väl mycket istället för att byta tillbaka om hästen kräver det. :bow: till dig!
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

När det kommer till vettig skoning, korrekt inpassad utrustning, beräknad foderstat - ren friskvård - så ser jag ingen poäng med någon flexibilitet. Jag testar inte grejer för att se om det funkar.

Samma med ridningen egentligen... har aldrig haft någon häst som fått återkommande skador/sjukdomar/problem, även om jag ridit för intruktörer från olika inriktningar, och t o m fnattat runt i halsring ett tag.

Men såklart är det mitt fel om någonting skulle inträffa... Hästen är ju helt utlämnad; den får snällt äta det jag serverar, gå dit jag önskar, träna på det sätt jag bestämmer. De är enormt justa och anpassningsbara djur - just därför måste man vara försiktig och inte exploatera deras goda vilja.
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

Hur öppna är ni i frågan kring hur ni hanterar/rider er häst?

Hur mycket skulle ni kunna tänka er att ändra om problem skulle uppstå?
Skulle ni ens kunna överväga tanken att det är er hantering/ridning som orsakat ett problem?
Och skulle ni helt kunna lämna "er stil" för att göra/rida på ett annat sätt om hästen kräver det?



Jag har personligen en häst som "tvingat på mig" både täcken, bett och kanske även skor. Samt en ganska annorlunda syn på ridningen.
Det är väl ganska motvilligt som man ändrat sig kan jag känna, även om det känns lite bättre när man ser förändring till det bättre.
Jag har fått reaktioner som antyder att det skulle vara lite ovanligt att man gör som jag gjort nu, så nu undrar jag hur ni ser på det?

Jag har även en vän som har en häst som blivit halt, det ser ut som att hästen måste tas bort. Personligen undrar jag om problemet delvis beror på ridning/typ av träning, men när jag lyfte funderingen om det kanske fanns en möjlighet att hästen kunde bli frisk med annan träning/ridning så viftades det bort, eftersom ägaren menar att hästen redan ridits/tränats på det mest ultimata sättet.
Där blir jag så förvånad, om min älskade hästs liv och hälsa (kanske) hänger på min ridstil, skulle jag inte vara beredd att prova allt, inkl ungersk post, innan man gav upp?
Jag är nog ganska oflexibel inom mina egna gränser.
Jag skulle aldrig "byta inriktning" på min ridning för att det inte passar hästen, då säljer jag hellre hästen till någon som håller på med något som passar hästen bättre. Jag är i själ och hjärta hoppryttare och det är liksom det som är mitt grundintresse även om jag inte har hoppat ordentligt på många år. Det skulle inte falla mig in att byta till AR, western eller någon annan variant, för det är liksom inte intressant.
Däremot har jag genom åren jobbat mycket med att få hästarna att må bra i det de gör, i både kropp och själ. Jag har en fantastisk alternativare som hjälper mig när det behövs, hon kan hjälpa till med både hästens friskvård och min ridning.
Jag kan plocka bra ideer från alla inriktningar, även om jag inte är intresserad av att utöva andra inriktningar.

Mina hästar går ute i flock, helst på lösdrift. De som behöver täcke av någon anledning (antingen för att de rids eller för att de har svårt att hålla hullet) har täcke på sig. De som behöver skor för att ridas har skor på sig - vi har så stenigt här så det är omöjligt att rida ömfotade hästar barfota - och de som kan gå barfota får göra det.
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

Kl
Var tog TS vägen?

När man umgås med individer får man nog revidera sin uppfattning många gånger under sin livstid.
Varför är proffsen så ödmjuka? De har stora erfarenheter o följer en röd tråd, men kan kringgå den om så behövs för att senare gå tillbaka lite- en omväg.
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

Jag är här :) läser intresserat allas inlägg :)

Jag startade inte tråden för att beskylla någon för att vara oflexibel, jag undrade mest hur andra ser på det här.

Några har nämnt självsäkerhet, det beror ju lite på hur man värderar det ordet, men jag tror att just självsäkerhet inom en viss typ av träning/hantering kan göra att man blir oflexibel.
Just självsäker skulle jag inte säga att jag känner mig i träning/hantering. Jag funderar mycket över sånt folk skriver/berättar om från andra synvinklar än min egen, sen vill jag testa, jämföra, fråga andra osv. För mig har det nog gjort att jag inte har problem att "byta inrikting", att tänka om. Oavsett om jag bytt till eller från NH, till eller från skor osv.
Jag har en drömbild av hur jag skulle vilja att det funkade (utan täcke, barfota, utan utrustning, utförandes stordåd :D ) jag testar det som verkar vettigt, och om det funkar för hästen så kör vi på det. Om jag får råd från andra, ombedda eller oombedda, så lyssnar jag och funderar på det. Även om det kanske oftast inte betyder att jag ändrar på något så vill jag vara så öppen.
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

Funderar lite på ditt exempel om en ägare som tycker att dennes häst tränats på ett ultimat sätt men ändå blivit dålig. -Jag tror att man kanske skyddar sig själv från "tänk om..." och "om jag bara hade..." för att man själv inte är redo för att inse sin egna "skuld" i skadan. Kanske man aldrig blir redo? (jag tror att jag hade nog haft väldigt svårt för att möta insikten om att jag ridit sönder min häst) Eller så anser man att man "kan tillräckligt" och genuint anser att man inte kunnat göra något bättre. Vet inte om den hästägaren du anspelar på är en gemensam bekant. Om så är så tror jag nog att det kanske hade kunnat förebyggas.

Just det här med skulden kan jag tro kan vara en stor grej. Med min egen unghäst som blev trasig kan jag ju bara skylla mig själv, och det känns ju förjävligt att man faktiskt orsakat hästen helt onödigt lidande. Kanske är det för svårt ibland att inse?

Just det fallet jag tänkte på har jag fått lite mer info om, om det verkar inte vara träningsrelaterat utan medfött.
Men det som jag tänkte på var mest attityden att "nej, det sättet jag rider på är det bästa, det kan omöjligt orsakat skada och det kan inte finnas något annat sätt som kanske skulle kunna hjälpa". Den gjorde mig så förvånad, jag tänker att man väl griper efter varje strå.

Min egen attityd hos veterinären var typ: ok, jag har sabbat hästen uppenbarligen, HUR ska jag göra för att laga honom? Jag gör vad som krävs, tränar så många dagar, och så länge det behövs, med de träningsmetoder som behövs.
Vilket var himla kul, för nu har jag lärt mig en massa mer om tömkörning :)
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

Är öppen på så vis att jag självklart anpassar skötsel efter hästen såsom skoning, täcken, träningsprogram, foder osv.

Bollar gärna tankar med andra, tror de flesta här gör så om man är "forumsintresserad", men sen ger det ju mer irl med ens tränare och vänner. Framför allt är det hästen som visar om man tänkt rätt. Grundläggande är att ha friska hästar som trivs med livet. Sen att man specialiserar sig på något med nån/några hästar är ju mer för att VI vill. Det jag gillar brukar i regel hästarna tycka är kul efter ett tag, även lite lata kanske disträ hästar. Men roligast är när hästen tar egna initiativ :). Och när man får hästar att växa rent mentalt, det är väldigt givande i kombination med rent träningssyfte, tex få en 4-gångare att komma i ökad tölt gör man inte på en kafferast. Men sen när de känner att de varit duktiga och att man själv är där och bekräftar, man måste få lov att glädjas åt framgångarna och vid motgångar inte ge upp uran rannsaka sig själv -vad kunde jag ha gjort annorlunda? Men även mindre bedrifter, att hästen vågar ta för sig med bibehållen uppmärksamhet på människan. Sen att man har lite latjolajbans utan massa krav mellanåt.
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

Just det här med skulden kan jag tro kan vara en stor grej. Med min egen unghäst som blev trasig kan jag ju bara skylla mig själv, och det känns ju förjävligt att man faktiskt orsakat hästen helt onödigt lidande. Kanske är det för svårt ibland att inse?

Just det fallet jag tänkte på har jag fått lite mer info om, om det verkar inte vara träningsrelaterat utan medfött.
Men det som jag tänkte på var mest attityden att "nej, det sättet jag rider på är det bästa, det kan omöjligt orsakat skada och det kan inte finnas något annat sätt som kanske skulle kunna hjälpa". Den gjorde mig så förvånad, jag tänker att man väl griper efter varje strå.

Min egen attityd hos veterinären var typ: ok, jag har sabbat hästen uppenbarligen, HUR ska jag göra för att laga honom? Jag gör vad som krävs, tränar så många dagar, och så länge det behövs, med de träningsmetoder som behövs.
Vilket var himla kul, för nu har jag lärt mig en massa mer om tömkörning :)

Inte tror jag att du kan ha ridit hästen så pass mkt att det är kört.

Däremot skulle jag nog lämna bort den för en BRA tillridning o sen även träna för densamma. Först måste den givetvis vara frisk. Framskor på en stor häst brukar vara ett måste- om man vill bruka den o få den att kunna bära upp sig o sin ryttare.

en häst som är någotsånär riden ska röra sig bättre med ryttare än utan.
Jag såg en underbar häst longeras igår o jo... den hade placerat sig i Breeders.. med ryttare på.
 
Senast ändrad:
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

Nej, NU vet jag ju att det varken är kört eller ens mitt eget fel till så stor del. Iaf inte pga ridningen, men det är mitt fel att jag inte sett till att han var i bättre form tidigare i livet.

Fast nu ville jag inte diskutera enskilda fall, utan mest hur folk ser på sin egen del av en hästs problem. I den utsträckning den får problem. Folk som har problemfria hästar gör ju uppenbarligen helt rätt :D
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

När det kommer till vettig skoning, korrekt inpassad utrustning, beräknad foderstat - ren friskvård - så ser jag ingen poäng med någon flexibilitet. Jag testar inte grejer för att se om det funkar.

Samma för mig, det man verkligen vet fungerar håller jag mig till därefter är jag mycket flexibel och kan individanpassa mig bra men jag hittar sällan på egna saker eller testar mig så jättemycket fram utan eftertanke.
Sen finns det olika slags läror om mycket där jag som många andra valt det man vill tro på eller det man är upplärd till oftast/det som funkar även där.

Det finns ändå rätt mycket kvar där man inte kan säga "det funkar såhär på alla hästar".

Den senaste uppfattningen jag fick ändra är ang klippning av häst. Jag är lärd att man absolut inte klipper efter årsskiftet för att det förstör pälsen och pälsfällning osv. I år fick jag ta fram klippmaskinen i juni månad till min gamling för att han höll på att flyta iväg i värmen då han blivit trög i fällningen på senaste åren..och inte alls har pälsen blivit förstörd utan han blev verkligen skitsnygg och fick fortsätta gå ute med sina kompisar utan att svettas ihjäl.
Jag blev intalad att "det är klart pälsen/hårstråna växer ut igen så fort du klippt!" och det kan jag faktiskt hålla med om såhär i efterhand.

Jag bollar gärna saker med andra förtroendevalda..kör jag verkligen fast i min metod eller det jag tror kommer funka, pratar jag med andra om vad de anser kan fungera.

Att jag själv kan ha fel är inget främmande, även om det tar emot..men det är bara att försöka på nytt med annat tankesätt om det uppstår. Min baktanke är alltid att det är djur, vi är inte ofelbara och det finns inget direkt facit på hur man gör det exakt "rätt" hela tiden.
 
Senast ändrad:
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

Fast nu ville jag inte diskutera enskilda fall, utan mest hur folk ser på sin egen del av en hästs problem. I den utsträckning den får problem. Folk som har problemfria hästar gör ju uppenbarligen helt rätt :D

Det helt ideala förhållandet utan några som helst problem någonsin finns väl knappast. Men däremot behöver det inte bli sådana problem att man måste ändra hela sin filosofi. Jag tror det finns väldigt väldigt få hästar som är så problematiska. Däremot finns människor som innebär mer eller mindre problem för hästarna.

Att man hanterar alla sina hästar "lika" innebär inte att man är en stelbent träskalle. Utan att man har en filosofi och en ram som man är trygg med. Inom detta hanterar man sina hästar lika men med små variationer utefter respektive individ. Inget konstigt alls. Precis som att chefen på jobbet inte kan hantera samtliga medarbetare på exakt samma sätt. MEN däremot inom samma ram där varje indvids egenskaper och kompetens tas tillvara.
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

I och med att jag inte har någon egen utan är medryttare så har jag stött på hästar som går att rida precis som de är, eller hästar som behöver täcken, skydd osv. Så när jag (förhoppningsvis) om några år skaffar egen häst så är jag nog inte låst i mitt tänk på nåt vis.
 
Sv: Hur flexibla/öppna är ni egentligen?

kl

Jag är nog rätt oflexibel :o Fast det beror ju på vad man syftar på iofs. Men det jag vill göra funkar för de allra flesta hästar och mitt sätt att hantera dem är inte speciellt på något vis. Så det behöver liksom inte "ändras" så mycket, brukar liksom bara funka.

Het fördomsfullt så nej, jag tror det är fler som fastnar i det naturliga lite väl mycket istället för att byta tillbaka om hästen kräver det. :bow: till dig!

+1
Jag är nog också lite oflexibel på så sätt att jag gör som jag bruka göra -men det brukar funka. Skulle det däremot dyka upp en häst hos mig som "mitt sätt" inte funkar på så skulle jag väl få ändra mig. Hade jag haft en häst som plötsligt visade sig avsky dressyr som är det jag vill göra, så hade den hästen fått flytta till någon annan som hade gillat samma saker.
 

Liknande trådar

Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 109
Senast: Juli0a
·
Hästmänniskan Hej! Skulle uppskatta lite tips och hjälp. Jag har ridit nu i några månader och älskar verkligen det. Har dock endast kommit till...
Svar
9
· Visningar
1 148
Senast: valy
·
Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
12
· Visningar
1 274
Hästmänniskan Jag red som barn, men slutade efter en olycka i tidiga tonåren och satt inte på en häst på 15 år. Nu har jag ridit i vuxen ålder igen i...
2 3
Svar
44
· Visningar
3 997

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Konsten att välja ett bra hundnamn
  • Akvarietråden V
  • Hönstråden II

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp