Hur "bantar" man barn på vettigast sätt?

[purity_666]

Jag har en vän som är rejält överviktig. Hennes man är väl ganska normalviktig. De har 2 barn och deras tjej behöver verkligen gå ner i vikt. Tjejen är 10 år och väger 70 kilo

Föräldrarna är medvetna om problemet så det är inte tal om att de "försvarar" barnets vikt. Nu hade skolsyster ringt och varnat. Grejen är att de åt LCHF i höstas och tjejen gick då ner en hel del. Resten av familjen påverkades inte nämnvärt. De slutade med LCHF och dottern vill inte fortsätta. När de slutade med LCHF vägde dottern 60 kilo och det är bara 3 månader sen så det har gått snabbt.

Familjen äter bra mat. De äter hemlagat, mycket frukt och grönt då mannen jobbar med det, i stort sett aldrig köpmat/skräpmat, inte läsk eller liknande. De har okej till godis på helgen. Barnen får 100 kr i månaden att köpa godis för, vilket ju blir 25 kr per helg så inga jättemängder.

Barnen brukar cykla till skolan, 5 km enkel väg. Nu har familjen börjat åka till badhus 3 dagar i veckan.
Tjejen erkände dock att hon fått godis av grannen nästan varje dag, vilket såklart är en stor bov i dramat.

Min vän vill förstås ta tag i problemet innan det är för sent, Barnen har alltid blivit uppfostrade med att alla är bra som man är, så dottern går inte runt och tycker att hon är tjock och ful eller liknande. Då gäller det ju också att få till bantandet utan att väcka negativa känslor om sig själv. Hon vill ju inte skapa ätstörningar åt andra hållet, eller få dottern att tro att hon inte är bra som hon är. Dottern vill också ner i vikt ska tilläggas.

Jag kan mest se att småätande kanske är problemet. Middagarna är som sagt bra mat. Sen är inte barnen så aktiva, de har ingen sport de sysslar med på fritiden, förutom cykla till skola och nu badhus.

Har ni några kloka funderingar? Jag vill gärna kunna komma med råd men jag har ingenting. Sonen är också överviktig, men inte lika som systern.

 

[tolksele]

Min ena kusin har haft ett överviktigt barn, innan skolåldern och någon läkare/dietist eller nått var inblandade för att hjälpa till.

Tjejen erkände dock att hon fått godis av grannen nästan varje dag, vilket såklart är en stor bov i dramat.

Det viktigaste var att få med alla på detta. Mormor och farmor som ofta passade barnen var extra viktiga att få med på det hela. Tror att det var "fest" lite för ofta och mycket innan.
Har för mig att det har gått bra för dem. På köpet gick mamman ner en del i vikt också

 

[Rosett]

Med barn är det nog bättre att öka på aktiviteter (prova nån ny idrott) i stället för att ransonera maten. Dra ner på sockret borde också hjälpa.
Jag hade en period då jag var ut och joggade varje dag, det gjorde mig mindre hungrig.

Har de tagit sköldkörtelprover? Om det är vajsing med den kan man gå upp av "ingenting".

 

[purity_666]

Min ena kusin har haft ett överviktigt barn, innan skolåldern och någon läkare/dietist eller nått var inblandade för att hjälpa till.


Det viktigaste var att få med alla på detta. Mormor och farmor som ofta passade barnen var extra viktiga att få med på det hela. Tror att det var "fest" lite för ofta och mycket innan.
Har för mig att det har gått bra för dem. På köpet gick mamman ner en del i vikt också

De har pratat med grannen, men han är för snäll. En ensam farbror som blir glad av sällskapet, de spelar lite kort eller nåt och han tar fram en chokladkaka. Det har alltså inte hjälpt att prata med grannen, men nu när barnen erkänt så vet de ju om det i alla fall och kan prata med barnen om just den biten.

Ja jag tyckte det var lite konstigt att inte skolsköterskan hade en plan med dietist eller liknande. Dottern hade inte heller en aning om att hon gått upp 10 kilo på 3 månader (sen de slutade med LCHF) hon trodde hon vägde samma. Antagligen är ju socker en stor bov för henne då eftersom det var såpass effektivt och för att hon rasade upp i vikt så snabbt efteråt.

 

[Aionee]

Man är aktiv själv som förälder och är en bra förebild. Äter hela familjen rätt, rör sig hela familjen och uppmuntrar all aktivitet själva så tar barnet lättare efter. Min lillasyster är lite åt det tyngre hållet, min bror också och sen är det jag som är ätstörd på flera plan (vilket har påverkat hela familjen och jag är livrädd att det påverkar min lillasyster fel), men vi ser till att äta bra mat hemma, godis en dag i veckan och inte småäta. Hon är även ute och ränner med vänner, rider, leker ute en väldigt massa, följer gärna med till stallet om man frågar (=hjälper till vilket är väldigt slitsamt) och det går bra. Vad vi vet har inte hon tagit upp några negativa bilder om hur hon själv ser ut och hon är just nu i "riskåldern" (12 år i år) när man börjar bry sig mycket om sånt.

Men som sagt, om föräldrarna säger "rör dig mer" och "gör mer aktiviteter", "ät mindre godis" osv men inte gör något själva så kommer det inte fungera. Man måste ändra livsstil som familj. Göra gemensamma aktiviteter som t.ex. ut på vandring, orientering, gå ut på utflykt i skogen och sen göra lunch ute t.ex. Eller ta en cykeltur varje lördag, börja med promenader tillsammans osv.

 

[TinyWiny]

Ett barn på 10 år ska inte banta! Det leder ofelbart till ätstörningar. Man får helt enkelt ha klara regler. Inget godis på veckodagarna utan enbart på lördagarna, kan inte grannen låta bli att ge barnet godis så får hon helt enkelt inte gå dit mer. Sen handlar det om ökad aktivitet och att barnet helt enkelt får växa i sin vikt. Målet för ett barn är alltså inte att gå ner i vikt om det inte handlar om enormt stor övervikt även som vuxen och det tycker jag inte att det gör här utan hon kommer växa i sin vikt och hon kommer förmodligen även gå ner i vikt när veckogodiset försvinner.

 

[Mia_R]

Jag vet att många kommer spy på mitt tips, men Ann Ferbholms bok Det sötaste vi har handlar om barn, kost och socker. Ann har disputerat i molekylär bioteknik och utsågs 2010 till årets vetenskapsjournalist. Jag har inte läst boken själv men har läst hennes bok Ett sötare blod och hennes blogg som är väldigt intressant med mängder av vetenskapliga artiklar. Hon rekommenderar i sin tur boken Fem gånger mer kärlek som går att provläsa på nätet. Den handlar visserligen inte om kost och motion men kan vara bra att läsa då den istället handlar om barn och motivation.

 

[Pudlan]

En ändring av mat och hur ex kolhydrater, socker och protein osv för delas är viktigt. Låt inte dottern gå till grannen om han ger henne med godis. Borde vara rätt mycket godis då vikten ökat så mycket på så kort tid. Man frågar inte om barnet vill fortsätta med ex lchf maten utan man fortsätter laga maten utan fråga då hela familjen äter samma. Man kan ta en potatis inte 4 st osv. Ökad fysisk aktivitet är en förutsättning för att minska i vikt. Se till att det finns bra mellan mål och vettig storlek på mat portioner och den svåra biten grönsaker.. Det inte enkelt.
Hoppas de finner en bra väg.
Mvh
Pudlan

 

[skiesabove]

Edit: LCHF-ingenjören heter en mycket bra blogg, skriven av en kvinna som har haft stora problem med övervikt sen barnsben och som endast kan hålla vikten på LCHF. Jag PM:ar ett mycket läsvärt inlägg hon har skrivit.

Att grannen göder flickan med godis trots att han har medveten om situationen tycker jag är hyfsat obehagligt. Antingen får han ta och sluta med det eller så får hon inte gå dit.

 

[anhe]

Det där är så otroligt svårt när man sitter i situationen. Det kan låta enkelt, men det är inte enkelt. Jag satt i samma sits för ett år sedan, fast med avsevärt mycket mindre problem. Min då 11-åriga dotter började visa tendenser på att gå upp i vikt med oroväckande hastighet (men inte i den där omfattningen). Hon gick upp 3 kg på 3 månader, men det är många procent på ett litet barn. Hon låg på gränsen till övervikt och var ordentligt mullig när jag insåg att jag kan inte bara ordna det här genom hemmalösningar. Jag fick helt enkelt lägga korten på bordet och förklara att vi måste få stopp på det här. Och varför. Dotterns problem har inte varit sötsaker. Men hon är en gourmand som äter alldeles för stora portioner rent generellt och gärna av företrädesvis högkaloriprodukter, feta såses, ostar osv, Det stora problemet var ju skolan och kompisar. Hon åt alldeles för mycket mat i skolan och fikade hos kompisar. Det var hon ju tvungen att ta tag i och ta ansvar för på egen hand. Vi fick sätta en generell "1 portion räcker" regel. I början misslyckades hon ofta med att äta korrekta portioner på bortaplan, men vi fick prata och prata och prata om vad det var som gjorde att det blev en till. Sugen? Hungrig? Gott? Jobba med att ersätta suget med annat, eller välja bra alternativ vid enbart sug. Även prata mycket om vilken mat som är bra och vilken som är dålig. Hur man ska hantera om man blir bjuden på fika (man kan absolut ta en bit, men kanske inte 10, speciellt inte av sötsaker). Motionerade gjorde hon hyfsat redan, men givetvis stimulera mer motion också om möjligt.

Nu har dottern stått still i vikt (t.o.m gått ner lite grann) ett helt år, och i hennes fall är det fullt tillräckligt för att tillväxten på längden gör att hon inte längre är i riskzonen för övervikt. Är så oerhört stolt över vad hon har lyckats åstadkomma. Vägen har varit lång, men vi har tagit ett litet steg i taget. Numer äter hon nästan alltid lagom och känner mättnad på ett mycket bättre sätt. Är även mer aktiv och allmänt mer positiv till att röra på sig. Nu gäller det bara att fortsätta så här så att vikten ökar i proportion till längden.

 

[purity_666]

Svarar alla:

Familjen är väl sådär aktiv. Inte på så sätt att de sitter i soffan hela dagarna. Är de hemma så är de aktiva genom att renovera huset, hålla på i trädgården osv. Mamman jobbar som personlig assistent och jobbar ganska varierande tider, tex 7-24 vissa dagar. Det gör regelbundenhet svårt. Nu har de dock bestämt badhuset 3 dagar i veckan.
De har begränsat datoranvändande till 2 timmar per dag (barnen är 10 och 13)
Tjejen gick på ridskola en period men trivdes inte där. Hennes vikt märks ju där också och pekar ut henne. Hon kan inte rida samma ponnys som de andra i samma ålder p.g.a vikten t.ex. Hon är ca 1.55 lång så hon är ju rätt lång också. Båda föräldrarna är en bit över 1.70.

Ja de har pratat om att de inte får gå till grannen hur som helst nu. Det är ju synd att han inte kan lyssna. Han kunde ju plocka fram en skol med frukt t.ex.
Att få barnen att äta grönsaker är inga som helst problem. Maken jobbar med det och tar hem fräscha och fina grönsaker. De äter alltid rejält med grönsaker till varje mål.

De pratar absolut inte om att banta. De lägger ingen skuld eller värdering i det hela. Mamman vet ju hur det är att vara i den situationen eftersom hon själv alltid varit överviktig. Dottern har också alltid varit åt det större hållet.

Det är svårt bara. Anledningen till att de slutade med LCHF var ett familjebeslut då de andra inte fick fördelar av det.
Hon har försökt diskutera te.x. ett godisfritt år med belöning i slutet av året, men inget av barnen är intresserade. Jag skulle tro att socker är viktigt för dom. Småätande förekommer säkerligen. Speciellt då de är hemma själva en stund efter skolan de dagar då mamman jobbar. Jag vet inte vad de väljer då. De har alltid fräsch frukt hemma, men väljer de mackor osv är det ju inte bra. Det är en så svår balansgång. Skapa nyttiga rutiner utan att kränka, såra och skapa ett problematiskt förhållande till mat.

 

[Kattennizze]

Men oj, väger man 70 kg som 10-åring då är det något allvarligt fel. Då förekommer mycket småätande och godis jämt skulle jag tro. Kan inte hela familjen skriva matdagbok? Dessutom skulle jag boka tid hos dietist omgående.

 

[MaRomer]

Svarar alla:

Familjen är väl sådär aktiv. Inte på så sätt att de sitter i soffan hela dagarna. Är de hemma så är de aktiva genom att renovera huset, hålla på i trädgården osv. Mamman jobbar som personlig assistent och jobbar ganska varierande tider, tex 7-24 vissa dagar. Det gör regelbundenhet svårt. Nu har de dock bestämt badhuset 3 dagar i veckan.
De har begränsat datoranvändande till 2 timmar per dag (barnen är 10 och 13)
Tjejen gick på ridskola en period men trivdes inte där. Hennes vikt märks ju där också och pekar ut henne. Hon kan inte rida samma ponnys som de andra i samma ålder p.g.a vikten t.ex. Hon är ca 1.55 lång så hon är ju rätt lång också. Båda föräldrarna är en bit över 1.70.

Ja de har pratat om att de inte får gå till grannen hur som helst nu. Det är ju synd att han inte kan lyssna. Han kunde ju plocka fram en skol med frukt t.ex.
Att få barnen att äta grönsaker är inga som helst problem. Maken jobbar med det och tar hem fräscha och fina grönsaker. De äter alltid rejält med grönsaker till varje mål.

De pratar absolut inte om att banta. De lägger ingen skuld eller värdering i det hela. Mamman vet ju hur det är att vara i den situationen eftersom hon själv alltid varit överviktig. Dottern har också alltid varit åt det större hållet.

Det är svårt bara. Anledningen till att de slutade med LCHF var ett familjebeslut då de andra inte fick fördelar av det.
Hon har försökt diskutera te.x. ett godisfritt år med belöning i slutet av året, men inget av barnen är intresserade. Jag skulle tro att socker är viktigt för dom. Småätande förekommer säkerligen. Speciellt då de är hemma själva en stund efter skolan de dagar då mamman jobbar. Jag vet inte vad de väljer då. De har alltid fräsch frukt hemma, men väljer de mackor osv är det ju inte bra. Det är en så svår balansgång. Skapa nyttiga rutiner utan att kränka, såra och skapa ett problematiskt förhållande till mat.

Rent spontat känner jag att 2 h/dator om dagen borde kunna halveras och att man istället går ut och går en runda med hela familjen. Eller hittar på något annat. Men just stillasittande 2 h efter skolan, där de sitter still redan. Känns för mycket om det inte är så att det är 2 h läxor, vilket jag har svårt att tro.

 

[Reykur]

Hela familjen borde lägga om sin kost mot en mer växtbaserad, undvika animalier, godis, läsk och snacks. Samt öka den gemensamma aktiviteten i familjen. Det är inte barnet som behöver "banta", det är hela familjen som behöver ändra sina vanor. Barnen kommer med på köpet då.

 

[YaHilweh]

Jag känner som @Aionee, hela familjen måste genemsamt göra något åt saken. Jag hade annars sagt skaffa hund för att få ett krav på dagliga promenader, kanske agility, rallylydnad är något för dottern? Sedan att jag är djurnörd och har svårt att leva i ett hem utan djur, men än då.

 

[purity_666]

Jag känner som @Aionee, hela familjen måste genemsamt göra något åt saken. Jag hade annars sagt skaffa hund för att få ett krav på dagliga promenader, kanske agility, rallylydnad är något för dottern? Sedan att jag är djurnörd och har svårt att leva i ett hem utan djur, men än då.

Tyvärr är pappan riktigt allergisk. Han kan reagera bara på att träffa djurägare ibland. Annars vore det en bra idé. Barnen älskar djur.

 

[sillysinta]

Alltsa har ar ju nagot allvarligt fel.
De maste lata barnen ata nagot sa enormt mycket. Godis pa helger nar barnet vager 70 kg?

Man kan inte heller enbart motionera bort overvikt. Det gar inte. Du maste andra maten och hur mkt du ater. Om de redan ater normal mat ater de formodligen allihopa alldeles for mycket och har ingen normal uppfattning om portioner heller.
Jag hade gjort foderstat at individerna i familjen helt enkelt. Det finns massor med gratis program man kan anvanda som raknar ut och visar hur mkt kalorier baserat pa maltid du skall ata.

Till att borja med vore det ju lampligt att dra ner kalorierna till en normal niva, man behover inte ens dra i med bantning. Nagot mindre an 2000 kcal for barnet i fraga da.

Veckopengen hade jag tagit bort eller sjalv kontrollerat. 25 kr godis ar omkring
2 marabou chokladkakor "Energi (kcal) 530 kcal" x 2. - Over halva dagsintaget for en normal (vuxen) kvinna.
eller 3 st Dubbelnougat 50g Marabou "Energi (kcal) 590 kcal" x 3 !?!?
eller Polly Blå 200g Cloetta "Energi (kcal) 468 kcal" x1 - Ungefar en normal till stor maltid

Och att overlata dessa beslut till redan overviktigt och felutbildat barn ar inte ok.

eatthismuch
custommealplanner
swole.me
spoonacular mealplanner

annan instpiration:
meal prep sunday
fitmeals

 

[purity_666]

Alltsa har ar ju nagot allvarligt fel.
De maste lata barnen ata nagot sa enormt mycket. Godis pa helger nar barnet vager 70 kg?

Man kan inte heller enbart motionera bort overvikt. Det gar inte. Du maste andra maten och hur mkt du ater. Om de redan ater normal mat ater de formodligen allihopa alldeles for mycket och har ingen normal uppfattning om portioner heller.
Jag hade gjort foderstat at individerna i familjen helt enkelt. Det finns massor med gratis program man kan anvanda som raknar ut och visar hur mkt kalorier baserat pa maltid du skall ata.

Till att borja med vore det ju lampligt att dra ner kalorierna till en normal niva, man behover inte ens dra i med bantning. Nagot mindre an 2000 kcal for barnet i fraga da.

Veckopengen hade jag tagit bort eller sjalv kontrollerat. 25 kr godis ar omkring
2 marabou chokladkakor "Energi (kcal) 530 kcal" x 2. - Over halva dagsintaget for en normal (vuxen) kvinna.
eller 3 st Dubbelnougat 50g Marabou "Energi (kcal) 590 kcal" x 3 !?!?
eller Polly Blå 200g Cloetta "Energi (kcal) 468 kcal" x1 - Ungefar en normal till stor maltid

Och att overlata dessa beslut till redan overviktigt och felutbildat barn ar inte ok.

eatthismuch
custommealplanner
swole.me
spoonacular mealplanner

annan instpiration:
meal prep sunday
fitmeals

Jag håller med dig i sak, absolut. Men hur "förbjuder" man lördagsgodis utan att skuldbelägga barnet? Utan att få det att känna sig fel liksom. Det är ju det som är det svåra.
Självklart skulle du kunna ta bort allt godis, aldrig ha något onyttigt hemma osv. De är ju de vuxna. Frågan är hur man gör det utan att få barnet att må dåligt?

Kan tillägga att barnen är duktiga i köket och tycker det är roligt så att få dem med på tåget vore ju bra. De är delaktiga i maten redan.

 

[Aionee]

Alltsa har ar ju nagot allvarligt fel.
De maste lata barnen ata nagot sa enormt mycket. Godis pa helger nar barnet vager 70 kg?

Man kan inte heller enbart motionera bort overvikt. Det gar inte. Du maste andra maten och hur mkt du ater. Om de redan ater normal mat ater de formodligen allihopa alldeles for mycket och har ingen normal uppfattning om portioner heller.
Jag hade gjort foderstat at individerna i familjen helt enkelt. Det finns massor med gratis program man kan anvanda som raknar ut och visar hur mkt kalorier baserat pa maltid du skall ata.

Till att borja med vore det ju lampligt att dra ner kalorierna till en normal niva, man behover inte ens dra i med bantning. Nagot mindre an 2000 kcal for barnet i fraga da.

Veckopengen hade jag tagit bort eller sjalv kontrollerat. 25 kr godis ar omkring
2 marabou chokladkakor "Energi (kcal) 530 kcal" x 2. - Over halva dagsintaget for en normal (vuxen) kvinna.
eller 3 st Dubbelnougat 50g Marabou "Energi (kcal) 590 kcal" x 3 !?!?
eller Polly Blå 200g Cloetta "Energi (kcal) 468 kcal" x1 - Ungefar en normal till stor maltid

Och att overlata dessa beslut till redan overviktigt och felutbildat barn ar inte ok.

eatthismuch
custommealplanner
swole.me
spoonacular mealplanner

annan instpiration:
meal prep sunday
fitmeals

Men samtidigt ska man INTE gå fullt ut på bantning med ett barn. Hur tror du jag blivit så rubbad i min relation till mat att mitt hjärta tagit rejäl skada och slår farligt långsamt nu när jag är 16-17 år? Jo, min mamma har alltid försökt gått ner i vikt/intresserad av träning, och jag började också i flera år när jag vägde 70kg för att bli "normal" som sen gick till "smal" som sen gick till "bara lite till så blir jag perfekt" och nu "oj, jag går ner i vikt med mina gamla vanor herregud hur slutar jag innan min kropp lägger av". Första gången jag kräktes med flit var när jag var 11 år, och då har mina föräldrar ändå alltid förespråkat hälsosamt och träning. De hade aldrig försökt få oss barn att gå ner i vikt eller bli mer hälsosamma, aldrig haft prat om det osv. Jag fick höra av skolsyster när jag var 11-12 år att "du är bra i vikt men ska inte gå upp något mer", men det var nog.
Jag antar att jag inte har genetiken på min sida då min pappa väger väl över 130kg och mamma är väl runt 70-75 (båda har tävlat elit i tyngdlyft), men det slog ordentligt fel för mig. Speciellt med tanke på hur andra barn i den åldern är. Kanske är jag för paranoid nu med ätstörningar, men det är för att det verkligen förstört flera år av min uppväxt, skola och mående i allmänhet. År som jag aldrig kommer få tillbaka.

 

[Meibla]

Har suttit i samma sits, men inte riktigt lika "illa" eller hur man ska säga.

Förra hösten, när min stora tös var 8,5 så fick jag ett samtal från skolsköterskan, som efter vägning och mätning kommit fram till att tösen hade fetma enligt nån bmi-uträkning för barn. Då vägde hon väl typ 40 kg o var 138 cm lång. Fick remiss till barnmedicin och dietist.

Vi har även fått kontrollera hur mkt hon faktiskt stoppar i sig varje dag, sett till så hon inte småäter, ökat aktiviteter och sen reducerat mängden mat hon äter. (Ungen har ingen botten och äter mer än både mig och sambon om hon får chansen trots att hon eg inte är speciellt hungrig, utan äter för att det är gott)
Lunchen i skolan har lärarna sett till att hon äter en normal portion, och sen bara grönsaker/sallad om hon vill ta om.

Middagen hemma är typ likadan. En normal vuxenportion och sen grönsaker/frukt om hon prompt ska ha mer. Sen nyttiga mellanmål och bara lite godis på lördagarna.

Hon har växt som fan senaste halvåret så nu har hon väl nästan växt i sin vikt, även om kurvorna visar på övervikt fortfarande. Konstigt nog. Idag är hon 1.50 och väger 44 kg.
Det viktigaste både läkare och dietis. påpekade var att barn aldrig ska banta, utan de ska växa i vikten. Om de tappar nåt kilo eller så för att de rör sig mer eller skippar socker osv var ingen fara. Men de ska aldrig banta.