Hundras som passar mig?

[klakvi]

Vill ge en hund bästa möjliga liv och förutsättningar. Tyvärr blir jag inte klokare på vilken ras som skulle passa bäst. Och kan heller inte bestämma mig huruvida det är mer eller mindre lämpligt i min situation att satsa på en valp eller en äldre hund 1-3 år. Lutar dock åt det senare av anledningen att jag inte vet om jag har den tiden som krävs just under valpens uppväxt. Samtidigt som jag verkligen kan se fördelarna att träna en hund från start.

Hoppas jag kan få tips och råd genom er!

Jag lever idag varannan-vecka-liv med mina barn som är 12 och 9 år gamla.
Vi bor i en fyrarumslägenhet på nedre botten med balkong på Lidingö och oinhängnad trädgård på baksidan. Nära natur och brukshundsklubb (som jag gärna skulle vara aktiv i en del genom lydnad, agility mm).

Jobbar som konsult och har möjlighet att styra mina arbetstider. Under veckorna när jag har barnen så jobbar jag mestadels hemifrån. Och när jag är själv så är jag hyfsat flexibel och hunden skulle kunna följa med till jobbet 2-3 dagar i veckan. Övrig tid skulle jag ha dagmatte.
Dock behöver hunden ändå klara av att vara ensam 2-4 timmar då och då.

När vi är lediga tycker vi om att vara mycket utomhus och i naturen.
Jag är aktiv både till vardags och när jag är ledig. Löptränar. Tycker om att åka längdskidor på vintern. Promenerar mer än gärna i skog och mark i närheten där vi bor. Cyklar också en hel del. Under helg och semester vandrar jag, tar med tält ibland för övernattning.
Vi har även tillgång till fritidshus på Gotland där vi är under helger och lov utspritt över året.

Mina barn är väldigt lugna. Har djurvana då de vuxit upp med katter och dottern och jag håller på med hästar.

Själv har jag viss hundvana sedan tidigare. Dels från att under tonåren vuxit upp med en Welsh och var den som hobby-tränade den i familjen. Samt varit en hel del hundvakt genom åren.

Letar efter en lättränad hund, barnvänlig, stabil mentalitet, lägre risk för sjukdomar, och som gillar att vara aktiv och samtidigt med en på/av knapp (tänker t ex när hunden skulle vara med på jobbet, samt kunna vara ensam 2-4 timmar).
I och med att jag bor i lägenhet och transporterar mig kommunalt och med cykel, så har jag storleksmässigt tänkt på en mellanstor hund.
Även viktigt att det är en hund som är mindre skällig för grannarnas skull.

Hundraser jag funderat på är:
- Welsh
- Cocker
- Cavalier (men förstått att den har väldigt hög risk för sjukdomar/hälsoproblematik)
- Golden eller Flatcoated Retriever (då en tik, ev DP för en nättare variant)
- Shetland sheepdog
- Dvärg- /mellanpudel
- Tollare
- Även blandras i form av en poo-variant

Har även tänkt på labrador, men tycker de blir så tunga/stora.

Hur tänker ni om dem raserna kopplat till vem jag och mina barn är?
Är öppen för helt andra förslag också. Allt för att hitta rätt match.

Tacksam för alla tips och delningar av era erfarenheter!

 

[LiviaFilippa]

Vill ge en hund bästa möjliga liv och förutsättningar. Tyvärr blir jag inte klokare på vilken ras som skulle passa bäst. Och kan heller inte bestämma mig huruvida det är mer eller mindre lämpligt i min situation att satsa på en valp eller en äldre hund 1-3 år. Lutar dock åt det senare av anledningen att jag inte vet om jag har den tiden som krävs just under valpens uppväxt. Samtidigt som jag verkligen kan se fördelarna att träna en hund från start.

Hoppas jag kan få tips och råd genom er!

Jag lever idag varannan-vecka-liv med mina barn som är 12 och 9 år gamla.
Vi bor i en fyrarumslägenhet på nedre botten med balkong på Lidingö och oinhängnad trädgård på baksidan. Nära natur och brukshundsklubb (som jag gärna skulle vara aktiv i en del genom lydnad, agility mm).

Jobbar som konsult och har möjlighet att styra mina arbetstider. Under veckorna när jag har barnen så jobbar jag mestadels hemifrån. Och när jag är själv så är jag hyfsat flexibel och hunden skulle kunna följa med till jobbet 2-3 dagar i veckan. Övrig tid skulle jag ha dagmatte.
Dock behöver hunden ändå klara av att vara ensam 2-4 timmar då och då.

När vi är lediga tycker vi om att vara mycket utomhus och i naturen.
Jag är aktiv både till vardags och när jag är ledig. Löptränar. Tycker om att åka längdskidor på vintern. Promenerar mer än gärna i skog och mark i närheten där vi bor. Cyklar också en hel del. Under helg och semester vandrar jag, tar med tält ibland för övernattning.
Vi har även tillgång till fritidshus på Gotland där vi är under helger och lov utspritt över året.

Mina barn är väldigt lugna. Har djurvana då de vuxit upp med katter och dottern och jag håller på med hästar.

Själv har jag viss hundvana sedan tidigare. Dels från att under tonåren vuxit upp med en Welsh och var den som hobby-tränade den i familjen. Samt varit en hel del hundvakt genom åren.

Letar efter en lättränad hund, barnvänlig, stabil mentalitet, lägre risk för sjukdomar, och som gillar att vara aktiv och samtidigt med en på/av knapp (tänker t ex när hunden skulle vara med på jobbet, samt kunna vara ensam 2-4 timmar).
I och med att jag bor i lägenhet och transporterar mig kommunalt och med cykel, så har jag storleksmässigt tänkt på en mellanstor hund.
Även viktigt att det är en hund som är mindre skällig för grannarnas skull.

Hundraser jag funderat på är:
- Welsh
- Cocker
- Cavalier (men förstått att den har väldigt hög risk för sjukdomar/hälsoproblematik)
- Golden eller Flatcoated Retriever (då en tik, ev DP för en nättare variant)
- Shetland sheepdog
- Dvärg- /mellanpudel
- Tollare
- Även blandras i form av en poo-variant

Har även tänkt på labrador, men tycker de blir så tunga/stora.

Hur tänker ni om dem raserna kopplat till vem jag och mina barn är?
Är öppen för helt andra förslag också. Allt för att hitta rätt match.

Tacksam för alla tips och delningar av era erfarenheter!

Jag är inget proffs på hund raser men iallafall golden och flatcoated retriever tror jag skulle passa jätte bra för er!

 

[Myrten]

Jag har cocker sedan många (25) år och mina hundar skulle gillat det liv du beskriver.

Det är viktigt att tänka på att om ni väljer utställningsverksamheten, som är vanligast i Sverige och i många fall den som passar bäst som vanlig aktiv sällskapshund (jaktcocker har mer motor och kan behöva mer riktad aktivitet), så måste det finnas en plan för hur pälsen ska skötas. Om den planen är att man tycker det är trevligt med pälsvård och vill lägga 1-2 timmar i veckan eller att man vill klippa ner hunden spelar mindre roll. Men det måste finnas en plan.

När det gäller val av individ är det viktigt att vara noga. Efter många år med cockers som hängde med på exakt allt med lugn och självklarhet har jag nu en individ som är mycket högre i stress. Detta innebär att hon har lättare till skall, svårare att vara ensam och att livet generellt är mer komplicerat för mig. Tiden då jag lämnade hundarna på ett hotellrum och gick ut och åt middag är om inte förbi så satt på paus. Likaså att ta med hunden på jobbet. Min nuvarande skäller om något händer, vilket det naturligtvis gör. Detta, skälighet och stress, finns i rasen men verkligen inte hos alla. Och det är inte rastypiskt. Livlighet är det dock.

 

[Lillo]

Varför inte en liten hund? Betydligt smidigare att ha med kollektivt och i cykelkorg osv.

Finns tex alla dom små terrierna, pudel , bedlingtonterrier, ev bichoner om man vill ha lite mindre driv plus en uppsjö mixar med pudel , men då vet man inte lika säkert hur dom blir.

 

[klakvi]

Varför inte en liten hund? Betydligt smidigare att ha med kollektivt och i cykelkorg osv.

Finns tex alla dom små terrierna, pudel , bedlingtonterrier, ev bichoner om man vill ha lite mindre driv plus en uppsjö mixar med pudel , men då vet man inte lika säkert hur dom blir.

Jag kan absolut tänka mig en mindre hund. Så länge den också orkar och vill följa med på de längre promenaderna och löpturerna.
Terriers har jag fått för mig är rätt skäliga och mer ettriga, men jag kanske misstar mig?
Hur är en Parson eller Jack Russel t ex?

 

[klakvi]

Jag har cocker sedan många (25) år och mina hundar skulle gillat det liv du beskriver.

Det är viktigt att tänka på att om ni väljer utställningsverksamheten, som är vanligast i Sverige och i många fall den som passar bäst som vanlig aktiv sällskapshund (jaktcocker har mer motor och kan behöva mer riktad aktivitet), så måste det finnas en plan för hur pälsen ska skötas. Om den planen är att man tycker det är trevligt med pälsvård och vill lägga 1-2 timmar i veckan eller att man vill klippa ner hunden spelar mindre roll. Men det måste finnas en plan.

När det gäller val av individ är det viktigt att vara noga. Efter många år med cockers som hängde med på exakt allt med lugn och självklarhet har jag nu en individ som är mycket högre i stress. Detta innebär att hon har lättare till skall, svårare att vara ensam och att livet generellt är mer komplicerat för mig. Tiden då jag lämnade hundarna på ett hotellrum och gick ut och åt middag är om inte förbi så satt på paus. Likaså att ta med hunden på jobbet. Min nuvarande skäller om något händer, vilket det naturligtvis gör. Detta, skälighet och stress, finns i rasen men verkligen inte hos alla. Och det är inte rastypiskt. Livlighet är det dock.

Pälsvård har jag inget problem med. Bra som du säger att ha en plan för det.

Just det du beskriver om de individuella särdragen, oavsett hundras egentligen, är även det en anledning till varför jag överväger en äldre hund framför en valp för att ha lite bättre koll på hur de är som individ.
Några tips där för att bedöma om en valp har mer tendens till stress?

Då du har lång erfarenhet av just Cocker, hur har du upplevt deras hälsa/friskhet?

 

[klakvi]

Jag är inget proffs på hund raser men iallafall golden och flatcoated retriever tror jag skulle passa jätte bra för er!

Blir nyfiken på om du haft någon av de raserna själv?

 

[Lillo]

Jag kan absolut tänka mig en mindre hund. Så länge den också orkar och vill följa med på de längre promenaderna och löpturerna.
Terriers har jag fått för mig är rätt skäliga och mer ettriga, men jag kanske misstar mig?
Hur är en Parson eller Jack Russel t ex?

Dom orkar så länge du väljer en sunt byggd hund så orkar dom betydligt mer än oss oavsett storlek
Jag tycker parson och jack russel är härliga hundar, men dom är ju mer terrier än dom mindre terrierraserna med allt vad det innebär

 

[Lillo]

Pälsvård har jag inget problem med. Bra som du säger att ha en plan för det.

Just det du beskriver om de individuella särdragen, oavsett hundras egentligen, är även det en anledning till varför jag överväger en äldre hund framför en valp för att ha lite bättre koll på hur de är som individ.
Några tips där för att bedöma om en valp har mer tendens till stress?

Då du har lång erfarenhet av just Cocker, hur har du upplevt deras hälsa/friskhet?

Blir väl påhoppad nu men just spaniels upplever jag som lättstressade och jamsiga, springer mer i hälarna och har sig än vad andra raser generellt gör.

Dom är även mycket spårtokiga och går mycket mer näsan i marken och drar hit och dit, men förutom det är dom fantastiska.

 

[tanten]

Jag kan absolut tänka mig en mindre hund. Så länge den också orkar och vill följa med på de längre promenaderna och löpturerna.
Terriers har jag fått för mig är rätt skäliga och mer ettriga, men jag kanske misstar mig?
Hur är en Parson eller Jack Russel t ex?

Små hundar orkar mycket mer än vad många tror.
För ett extremexempel - taxar är avlade för att jaga många timmar i skogen.
En bekant hade en chihuahua. Den följde med är hon red ut i skogen och tränade sina hästar.

Misstänker att det är typ hollywoodstjärnor som bär sina hundar som planterat idén att de inte kan använda sina ben.

Min pappis hade gott kunnat hänga med på en längre löptur i skogen. (men det hade inte jag )
Små hundar är inga porslinsdockor.

 

[Sel]

Blir väl påhoppad nu men just spaniels upplever jag som lättstressade och jamsiga, springer mer i hälarna och har sig än vad andra raser generellt gör.

Dom är även mycket spårtokiga och går mycket mer näsan i marken och drar hit och dit, men förutom det är dom fantastiska.

Det är min upplevelse av (cocker)spaniels också och jag skulle personligen aldrig kunna tänka mig att äga en - men så har jag ju urhund istället så det är i mitt fall ganska självklart att det inte matchar.

För TS syften kan det hända att den passar utmärkt, då hen har levt och trivts med spaniel tidgare.

 

[Holdyourhorses]

Blir väl påhoppad nu men just spaniels upplever jag som lättstressade och jamsiga, springer mer i hälarna och har sig än vad andra raser generellt gör.

Dom är även mycket spårtokiga och går mycket mer näsan i marken och drar hit och dit, men förutom det är dom fantastiska.

Jag upplever inte spaniels som stressade, men absolut flamsiga och ständigt ett halvt steg bakom. Mognar sent och kan vara ganska intensiva som valpar och unghundar.

Någon spaniel eller retriever tycker jag låter som ett bra förslag, ts. Om ditt huvudfokus är en glad och trevlig familjemediem så är engelsk springer spaniel ett bra alternativ. Det är en del pälsvård, mer än för welsh men mindre än för cocker.

 

[Holdyourhorses]

Små hundar orkar mycket mer än vad många tror.
För ett extremexempel - taxar är avlade för att jaga många timmar i skogen.

Skriver under på det fetade. Små hundar är underskattade.

 

[klakvi]

Blir väl påhoppad nu men just spaniels upplever jag som lättstressade och jamsiga, springer mer i hälarna och har sig än vad andra raser generellt gör.

Dom är även mycket spårtokiga och går mycket mer näsan i marken och drar hit och dit, men förutom det är dom fantastiska.

Det med ”spårtokig” minns jag från min Welsh. Och håller med Holdyourhorses i att det handlar mer om ”flamsighet” framför stress.
Vår Welsh hade också mycket jaktinstinkt och därför utmaning att ha lös då hon stack efter det mesta. Det som talar emot just Welsh för min del och andra rasar med för mycket jakt.

 

[Lillo]

Små hundar orkar mycket mer än vad många tror.
För ett extremexempel - taxar är avlade för att jaga många timmar i skogen.
En bekant hade en chihuahua. Den följde med är hon red ut i skogen och tränade sina hästar.

Misstänker att det är typ hollywoodstjärnor som bär sina hundar som planterat idén att de inte kan använda sina ben.

Min pappis hade gott kunnat hänga med på en längre löptur i skogen. (men det hade inte jag )
Små hundar är inga porslinsdockor.

På tal om det är väl pappis en ganska ultimat hund liten smidig sund lagom energisk lagom framåt osv.

 

[Sel]

Jag tänker att en cairn eller aussieterrier skulle passa utmärkt som bubblare, de är inte lika skarpa som till exempel en russel och är friska robusta, pigga små hundar! Men en trevlig sheltie är ju också en himla kul hund, precis som resten av de som räknas upp.

Funderar man såpass aktivt som tollare kan även en australian shepherd vara något kanske, om man är noga med mentaliteten?
Pumi?

 

[Londons]

Vill ge en hund bästa möjliga liv och förutsättningar. Tyvärr blir jag inte klokare på vilken ras som skulle passa bäst. Och kan heller inte bestämma mig huruvida det är mer eller mindre lämpligt i min situation att satsa på en valp eller en äldre hund 1-3 år. Lutar dock åt det senare av anledningen att jag inte vet om jag har den tiden som krävs just under valpens uppväxt. Samtidigt som jag verkligen kan se fördelarna att träna en hund från start.

Hoppas jag kan få tips och råd genom er!

Jag lever idag varannan-vecka-liv med mina barn som är 12 och 9 år gamla.
Vi bor i en fyrarumslägenhet på nedre botten med balkong på Lidingö och oinhängnad trädgård på baksidan. Nära natur och brukshundsklubb (som jag gärna skulle vara aktiv i en del genom lydnad, agility mm).

Jobbar som konsult och har möjlighet att styra mina arbetstider. Under veckorna när jag har barnen så jobbar jag mestadels hemifrån. Och när jag är själv så är jag hyfsat flexibel och hunden skulle kunna följa med till jobbet 2-3 dagar i veckan. Övrig tid skulle jag ha dagmatte.
Dock behöver hunden ändå klara av att vara ensam 2-4 timmar då och då.

När vi är lediga tycker vi om att vara mycket utomhus och i naturen.
Jag är aktiv både till vardags och när jag är ledig. Löptränar. Tycker om att åka längdskidor på vintern. Promenerar mer än gärna i skog och mark i närheten där vi bor. Cyklar också en hel del. Under helg och semester vandrar jag, tar med tält ibland för övernattning.
Vi har även tillgång till fritidshus på Gotland där vi är under helger och lov utspritt över året.

Mina barn är väldigt lugna. Har djurvana då de vuxit upp med katter och dottern och jag håller på med hästar.

Själv har jag viss hundvana sedan tidigare. Dels från att under tonåren vuxit upp med en Welsh och var den som hobby-tränade den i familjen. Samt varit en hel del hundvakt genom åren.

Letar efter en lättränad hund, barnvänlig, stabil mentalitet, lägre risk för sjukdomar, och som gillar att vara aktiv och samtidigt med en på/av knapp (tänker t ex när hunden skulle vara med på jobbet, samt kunna vara ensam 2-4 timmar).
I och med att jag bor i lägenhet och transporterar mig kommunalt och med cykel, så har jag storleksmässigt tänkt på en mellanstor hund.
Även viktigt att det är en hund som är mindre skällig för grannarnas skull.

Hundraser jag funderat på är:
- Welsh
- Cocker
- Cavalier (men förstått att den har väldigt hög risk för sjukdomar/hälsoproblematik)
- Golden eller Flatcoated Retriever (då en tik, ev DP för en nättare variant)
- Shetland sheepdog
- Dvärg- /mellanpudel
- Tollare
- Även blandras i form av en poo-variant

Har även tänkt på labrador, men tycker de blir så tunga/stora.

Hur tänker ni om dem raserna kopplat till vem jag och mina barn är?
Är öppen för helt andra förslag också. Allt för att hitta rätt match.

Tacksam för alla tips och delningar av era erfarenheter!

Jag tänker att en liten hund passat bäst i och med att du kan ha med den på cykeln och är lättare att åka kollektivt med.

Haft flatte och labrador, supertrevliga men det blev så himla hårigt

Min erfarenhet av shetland sheepdog är att skällandet är drygt och därför hade jag strukit det med tanke på grannar.

Min cavalier var en härlig liten hund men var inte superkul att träna

De andra raserna har jag inte bra koll på

 

[klakvi]

Jag tänker att en liten hund passat bäst i och med att du kan ha med den på cykeln och är lättare att åka kollektivt med.

Haft flatte och labrador, supertrevliga men det blev så himla hårigt

Min erfarenhet av shetland sheepdog är att skällandet är drygt och därför hade jag strukit det med tanke på grannar.

Min cavalier var en härlig liten hund men var inte superkul att träna

De andra raserna har jag inte bra koll på

 

[klakvi]

Undrar om det är dvärgpudel som blir kvar då utifrån min ursprungslista
Alternativt nån dvärg/mellanpudel-korsning…

Tror att terrier är något jag ändå passar pga livlighet/skällighet.

Kanske en bichon frisé… men undrar hur mycket lydnadsträning som de passar för?

Vet inte om just du @Londons kan svara på mina funderingar…

 

[Londons]

Undrar om det är dvärgpudel som blir kvar då utifrån min ursprungslista
Alternativt nån dvärg/mellanpudel-korsning…

Tror att terrier är något jag ändå passar pga livlighet/skällighet.

Kanske en bichon frisé… men undrar hur mycket lydnadsträning som de passar för?

Vet inte om just du @Londons kan svara på mina funderingar…

Finns säkert massa fler raser som kan passa också! Men just storleken känns viktigt, med cykel och kollektivtrafik? De flesta små hundar orkar (vad jag vet) mer än vad man kan tro.

Pälsen är också viktig för mig, jag orkar inte med pälsvård och tycker det är jobbigt om hunden drar in massa bös. Med full respekt för att alla inte bryr sig så mycket om det .

Jag tycker papillon verkar vara käcka och lättlärda?

Själv har jag en staffe nu!