Jo, jag tror detsamma. När jag avlivat hundar så har de flesta varit väldigt förstående. De enda som inte varit det, det har varit personer som inte heller varit direkt aktiva med sina hundar.
Typ som med min tant. 11 1/2 år gammal, tumörer, någon tumör hade spruckit in i kroppen, immunförsvaret försvann pga antibiotika som behövdes vid en UVI... Så blev hon snabbt dålig, slutade äta och spydde sedan blod. Jag åkte in akut och lät henne somna in. Efteråt var det ändå några som började prata om att man borde ha opererat bort tumörerna, borde ha undersökt henne för att hitta varför hon inte åt osv

Visst hade det varit möjligt, men det hade inte varit för hennes skull då. För hennes skull så var det snällast att låta henne somna in.