Hund som tar katter (och andra hundar)

[AraSlei]

Ja, alltså, som aussieägare är jag ju inte heller omedveten om att könsbunden aggressivitet och jaktlust existerar. Men de potentiella vettiga ägare jag ser omkring mig är intresserade av hundar som kan användas i arbete/sport//jakt. Och det är ju oftast inte en blandning av OEB/bully. Men jag kanske är i för snäva umgängeskretsar som jag skrev i början.

Ja, det är ju helt sant
Jag tänkte mer generellt hundar som kan slåss med andra hundar och även ta en katt.

 

[AraSlei]

Jaktlust har ca noll med att bita ihjäl katter att göra.

Ingen av mina jakthundar som har avsevärt mer jaktlust än nån bullyvariant, har bitit ihjäl något djur. Vare sig vilt eller tamt.

Fast visst har det med jaktlust att göra.
Har hunden ingen jaktlust alls är risken minimal att den tar en katt.
Med det sagt betyder ju inte det att alla jakthundar biter ihjäl något djur, eftersom just den egenskapen generellt selekteras bort i aveln.

 

[Gnist]

Fast visst har det med jaktlust att göra.
Har hunden ingen jaktlust alls är risken minimal att den tar en katt.
Med det sagt betyder ju inte det att alla jakthundar biter ihjäl något djur, eftersom just den egenskapen generellt selekteras bort i aveln.

Dödandet har inte mycket med jakt att göra. Vilka jakthundar avlas för att döda viltet? Tvärtom brukar såna hundar som biter, sargar och dödar skys som pesten.

 

[Vassi]

Jag har flera i min bekantskapskrets med hundar som inte fungerar hur som helst med andra hundar eller med katter för den delen. Min Rottis/Amstaff fungerade inte att ha med fertila hanar om man inte hade 100 procent koll. Antagligen inte med katt heller. Han hade andra egenskaper som jag värderade högre, ex. var han bästis med mina andra smådjur.

Att två jämnåriga tikar av "kamphundstyp" inte kommer överens är inte konstigt, snarare förväntat. Alla hundar fungerar inte heller med katter. Sen är jag är inte emot avlivning om man inte kan hitta ett fungerade alternativ, självklart ska hunden inte tillåtas skada andra hundar och katter men jag skulle inte säga att det är något fel på hunden utifrån de beskrivna premisserna.

Igen; jag säger inte att det är något fel på hunden! Jag är, som jag postade 20 min innan du postade det här svaret, inte omedveten om könsbunden aggressivitet eller jaktlust. Jag VET att det finns hundar som inte går ihop med katter eller hundar av samma kön utan att det för den skull är fel på dom
Jag står däremot fast vid att hitta ett nytt, vettigt, hem till en omplacering av den här blandningen och med den här historian antagligen inte är okomplicerat.

 

[Ainon]

Fast visst har det med jaktlust att göra.
Har hunden ingen jaktlust alls är risken minimal att den tar en katt.
Med det sagt betyder ju inte det att alla jakthundar biter ihjäl något djur, eftersom just den egenskapen generellt selekteras bort i aveln.

Jag tänker att utifrån TS beskrivning lika gärna skulle kunna handla om resursförsvar/integritet/osäkerhet eftersom det låter som att det helt plötsligt smällt mot katter/hund och inte nödvändigtvis att jakt triggats.

 

[AraSlei]

Dödandet har inte mycket med jakt att göra. Vilka jakthundar avlas för att döda viltet? Tvärtom brukar såna hundar som biter, sargar och dödar skys som pesten.

Jag tycker nog absolut att det har med jaktlust att göra. Även om vi avlat bort den dödande biten hos våra jagande hundar, så ser vi ju att det slår igenom emellanåt ändå. Även om det inte är önskvärt, så klart.

 

[AraSlei]

Jag tänker att utifrån TS beskrivning lika gärna skulle kunna handla om resursförsvar/integritet/osäkerhet eftersom det låter som att det helt plötsligt smällt mot katter/hund och inte nödvändigtvis att jakt triggats.

Ja, absolut. Mitt svar var mer generellt som svar på Gnists inlägg att det inte finns något samband mellan att döda småvilt och jaktlust.

 

[AraSlei]

Jaktlust är ju inte bara en sak, det är ju många delar som innefattas i det vida begreppet jaktlust.

En hund som inte har någon jaktlust, är mindre benägen att jaga katter eller vilt och därmed betydligt mindre benägen att skada eller döda dito.

Hundar med jaktlust har större benägenhet, varför vi också selekterar mycket hårdare vad gäller att inte använda hundar som är benägna att skada/döda friskt vilt, i avel. Eftersom det inte är egenskaper vi vill ha.

Det finns ju också raser där vi vill ha en hög jaktlust, t ex brukshundar, där man inte selekterar bort individer med benägenhet att skada/döda vilt helt enkelt för att de så sällan hamnar i situationer där man ens får reda på att hunden besitter de egenskaperna.

 

[Nepenthe]

Jaktlus
Bytesmedvetenhet
Dådkraft

Så tänker jag. Eller jag har iaf hört att man delar in de i de tre kategorierna.

Min setter t.ex hade stor jaktlust. Förföljde vilt åt alla håll o kanter. Även en bekant som ofta hämta sin setter i grannkomunen som följt vilt.
Men så fort de stannade. Stannade hunden.

 

[Bulldoozer]

Jag håller med. Målet var såklart noll redan innan.

Men en hund som går superbra med alla hundar och katter som plötsligt triggas av något, för att sen återgå till att vara kompis med allt och alla tills nästa trigger, kanske kan bli hjälpt av något annat än avlivning för att sluta beteendet?

Jag är inte främmande avlivning, och kommer inte sätta henne i en situation där hon kan skada någon igen. Det är därför jag inte känner mig bekväm heller med omplacering.

Det du beskriver har jag varit med om vid två olika tillfällen med olika hundar. Hundar som fungerade superbra 90% av tiden som plötsligt blev triggade av nåt. Själva triggern kunde vara en situation som även den fungerade bra 9 av 10 gånger vilket gjorde det oerhört svårt att förutse när det skulle hända.
Bägge hundarna visade sig ha en enorm smärtproblematik, den ena hade så kassa höfter så den aldrig väcktes upp från röntgen och den andra hittade man aldrig orsaken till smärtan och fick vandra vidare när man efter två år inte hittat orsak eller bot till smärtan.
I fallet med råttan låter det dock som det skulle kunna vara resursförsvar också och är inte en konstig situation där en liten katt kan mista livet.

Jag tycker inte att det är fel att avliva, det är svårt att leva med en hund som man inte kan lita på. Finns det en konsekvens i beteendet så går det att förebygga men när det inte finns det så blir det svårt.

 

[Fruentimber]

Ja och jag tycker jag lyckats applicera det på mina hundar även då de inte döda djur.
Ja det är ju skillnad på en fluga och en råtta med. Tänker de kräver sin dådkraft desto större ett djur är?
Ja menar nu att de går i en typ av triggerstapling process där döda är liksom allt för långt från det jag önskar som möjligt.
De har ju levt många år med oss människor och brukar få mat av oss så där tycker jag aveln ska gå åt rätt håll. Just att de inte dödar andra djur och jag tycker gränsen för att misslyckats just går vid katt.

Men en katt är ju i storlek som en hare, och nog finns det en hel del hundar som kan tänka sig att ha ihjäl en hare. Det kräver inte mycket dådkraft. Att du tycker gränsen går vid katt blir oavsett svårt att applicera för en hund. Däremot kan du ju i vissa fall träna hunden att låta bli katter. Det blir svårt när vi försöker applicera våra mänskliga tankegångar på arten hund.

Förra ägarna till vår gård hade en dansk svensk gårdshund som hade ihjäl en grävling som bodde under ladugården. Det är ändå en ras jag inte riktigt kopplar ihop termer "dådkraft" och dylikt till. Då snackar vi snarare mallar och tysk jaktterrier, t ex. Hundar kan ha ihjäl djur utan att det handlar om för mycket dådkraft, skärpa och dylikt.

 

[Fruentimber]

Jaktlus
Bytesmedvetenhet
Dådkraft

Så tänker jag. Eller jag har iaf hört att man delar in de i de tre kategorierna.

Min setter t.ex hade stor jaktlust. Förföljde vilt åt alla håll o kanter. Även en bekant som ofta hämta sin setter i grannkomunen som följt vilt.
Men så fort de stannade. Stannade hunden.

Men det är väl inte konstigt om hunden stannade när bytet stannade, när det är en setter det handlar om? Det är ju stående fågelhundar? Svårt att se hur det skulle kunna vara relevant som någon sorts poäng i diskussionen.

 

[Fruentimber]

Tvärtom brukar såna hundar som biter, sargar och dödar skys som pesten.

Mig veterligen är det ganska vanligt hos hundar som gör eftersök, att de ska kunna hålla djuret.

 

[Fruentimber]

Där kan en applicera katt till barn med isåfall.
Katt är rovdjur, människa rovdjur.
Nånstans går gränsen

Ska vi vara noga är människan en primat, dvs inte ett rovdjur.

 

[Bulldoozer]

Där kan en applicera katt till barn med isåfall.
Katt är rovdjur, människa rovdjur.
Nånstans går gränsen

Fast de flesta katter är ju rena dödsmaskinerna som utan urskiljning dödar alla smådjur de får fatt i. Som tur är har vi inga tamkatter som är stora som labradorer med tanke på hur effektivt de decimerar smådjursbeståndet..

 

[animalasia]

Mig veterligen är det ganska vanligt hos hundar som gör eftersök, att de ska kunna hålla djuret.

Ja hos en jakthund så ses det som en extra försäkring, att blir viltet skadat så ska hunden kunna gå ikapp och antingen hålla fast eller avliva. Men där är ju också en balans så inte hunden börjar tugga sönder eller vakta viltet.

Många eftersöksjägare har två hundar, en spårhund och en släpphund som kan gå ikapp och eventuellt hålla fast/eller ställa. Spårhunden ska kunna fokusera på spåret och inte bli distraherad av annat vilt eller omgivningen och släpphunden behöver vara klok och modig. Är det vildsvin eller tex älg brukar en spets som ställer vara bra, då måste hunden vara chill nog att avgöra situationen, annars kommer den bli skadad.

 

[Nepenthe]

Men en katt är ju i storlek som en hare, och nog finns det en hel del hundar som kan tänka sig att ha ihjäl en hare. Det kräver inte mycket dådkraft. Att du tycker gränsen går vid katt blir oavsett svårt att applicera för en hund. Däremot kan du ju i vissa fall träna hunden att låta bli katter. Det blir svårt när vi försöker applicera våra mänskliga tankegångar på arten hund.

Förra ägarna till vår gård hade en dansk svensk gårdshund som hade ihjäl en grävling som bodde under ladugården. Det är ändå en ras jag inte riktigt kopplar ihop termer "dådkraft" och dylikt till. Då snackar vi snarare mallar och tysk jaktterrier, t ex. Hundar kan ha ihjäl djur utan att det handlar om för mycket dådkraft, skärpa och dylikt.

Jag tänker att det har med just avel att göra och i detta fall hade jag avlivat?
Jag vet inte vad det är du vill jag ska svara dig? Jag får väl tycka att en hund inte ska döda djur. Punkt. Helst inte råttor eller möss heller men jag tycker att vid katt/hare pga att det är större djur att gränsen är nådd?

 

[Nepenthe]

Men det är väl inte konstigt om hunden stannade när bytet stannade, när det är en setter det handlar om? Det är ju stående fågelhundar? Svårt att se hur det skulle kunna vara relevant som någon sorts poäng i diskussionen.

Jag ville förklara skillnad på jaktlust och dådkraft/att ta död på ett djur.

Det var i disskussionen jakt som @Gnist skrev om och @AraSlei.
Jag försökte förklara att de ska springa åt helvete utan att döda något.

Jag vet att de är skillnad på settrar och andra raser. Men vi har även haft vorsteh som inte dödat djur.

 

[Nepenthe]

Fast de flesta katter är ju rena dödsmaskinerna som utan urskiljning dödar alla smådjur de får fatt i. Som tur är har vi inga tamkatter som är stora som labradorer med tanke på hur effektivt de decimerar smådjursbeståndet..

Ja de är verkligen tur och jag är inte så förtjust i att de dädar småfåglar heller.
Känns som aveln av hund och katt är olika och är inte så insatt i just katter.

 

[Nepenthe]

Ska vi vara noga är människan en primat, dvs inte ett rovdjur.

Ok