Hund resursbet i handen

Av olika skäl har jag haft anledning att träffa 50+ personer där det i mötet varit av vikt att personen haft hundvana. Inte bara "jag är inte rädd för hundar", utan hundvana.

Och jag kan säga att folk har generellt INGEN självkännedom. Eller för den delen: självkritik, i den frågan.

Jag kan mycket väl se att det är enkelt att säga det mottagaren vill höra, om det inte är så att jag personligen sett situationer som jag kunnat utvärdera.

En av de som ansåg sig absolut vara av mycket god hundvana, på professionell basis, sparkade en av de nyopererade, ranglåga tikarna så att två stygn gick upp. Varför? Hon låg i vägen och flyttade sig inte (döv och hörde inte att det kom någon för hon sov).

Åkte ut med huvudet före? Jepp. Hunden är kvar.
Gillade att hen åkte ut med huvudet före! Inte resten. Usch, hur kan man sparka en hund? Och därtill en som bara ligger ner och sover! :cry: :cry: :rage:
 
Hur ska man kunna förutse problem som man själv inte har?
Jag går i alla fall inte och tänker "tänk om min hund biter deras katt, barn, äter sönder soffan, rymmer" och andra senarier om jag inte sett innan att det finns en anledning till att det ska vara ett problem. Om sen hundvakten är korkad nog att låta ungar klättra på hunden, en katt kliva runt på den, lämnar den ensan i 10 timmar så soffan ryker eller vad...ja då får personen skylla sig själv som provocerat fram händelsen.
Det är ju orimligt att förutse sånt.

Som jag förstod viste ägaren att hunden vaktar ex tuggben.
 
Varför hundvakten ger hunden ett tuggben är väl inget som TS kan lastas för? Det är ju hundvakten som gjort alla fel i den här soppan, inte TS som trodde hon att han var pålitlig med den bakgrunden han har. Man kan ju inte gå omkring och tro det värsta om sina medmänniskor hela tiden.

Trodde givetvis att hundägaren och hundvakten hade komunication. Det bestämmer väll hundägaren om man sja ge hundrn tugg eller inte. Men gjort är gjort och för hoppningsvis har de lärt sig något av de som hände.
 
Jag tycker det är jätteviktigt att mina hundar släpper saker. Så därför tränar jag mycket byteshandel med dom. Både genom att byta och genom att ge tillbaka. Inget drama över att släppa ifrån sig grejer.

Vilket gjorde att min hane släppte en nytagen kaninunge (en av mina smet) utan krusiduller. Och det var ngt han värderade högt. Min schäferhane höll sig 10 meter bort för att lillhanen lät så förbannad :angel:
Men när matte kom och sa loss så släppte han den och blev jätteglad :D
Då är han ändå en hund som hade mycket resursvaktande från början.

I övrigt håller jag med dom som säger att man inte kan veta. Det verkar ju dessutom inte som att hundvakten själv tyckte det var en bra metod eftersom han bett om ursäkt och säger att det var hans fel, alltså agerade han på känslor. Inte på en metod han tyckte var bra.
 
Av olika skäl har jag haft anledning att träffa 50+ personer där det i mötet varit av vikt att personen haft hundvana. Inte bara "jag är inte rädd för hundar", utan hundvana.

Och jag kan säga att folk har generellt INGEN självkännedom. Eller för den delen: självkritik, i den frågan.

Jag kan mycket väl se att det är enkelt att säga det mottagaren vill höra, om det inte är så att jag personligen sett situationer som jag kunnat utvärdera.

En av de som ansåg sig absolut vara av mycket god hundvana, på professionell basis, sparkade en av de nyopererade, ranglåga tikarna så att två stygn gick upp. Varför? Hon låg i vägen och flyttade sig inte (döv och hörde inte att det kom någon för hon sov).

Åkte ut med huvudet före? Jepp. Hunden är kvar.

Jag tycker det här exemplet illustrerar väl vad jag försöker säga: de som gör sådana saker tycker inte det är något konstigt eller skamligt, tvärtom är det så självklart att de agerar utan ett ögonblicks tanke på att det borde försöka döljas. Frågar man dem om de är snälla mot hundar skulle de säga ja (det är ju snällt att vara tydlig och ha regler), om de kan hund skulle de säga ja (de gör som de gör för att de tror att det är rätt och rimligt), eller om de skulle sparka på en hund eller på annat sätt göra illa eller skrämma den skulle de säga nej (de anser inte att det de gör är våld). Men de visar tydligt vad de står för, och frågar man saker som har mer generellt med relationen hund-människa att göra så kommer det att framgå var de står.

Just för att de inte ser det som något att försöka dölja.

Svar ja.
Dels för att folk kan vara känslostyrda och kan göra mindre genomtänkta saker. Som de kanske tom ångrar efteråt.

Dels för att folk kan vara okonsekvensa i hundhantering. Både medvetet och omedvetet.

Jag delar inte den uppfattningen då, helt enkelt. Jag tycker inte det är något mysterium ungefär var bekanta står i inställningen till hund.
 
Jag tycker det här exemplet illustrerar väl vad jag försöker säga: de som gör sådana saker tycker inte det är något konstigt eller skamligt, tvärtom är det så självklart att de agerar utan ett ögonblicks tanke på att det borde försöka döljas. Frågar man dem om de är snälla mot hundar skulle de säga ja (det är ju snällt att vara tydlig och ha regler), om de kan hund skulle de säga ja (de gör som de gör för att de tror att det är rätt och rimligt), eller om de skulle sparka på en hund eller på annat sätt göra illa eller skrämma den skulle de säga nej (de anser inte att det de gör är våld). Men de visar tydligt vad de står för, och frågar man saker som har mer generellt med relationen hund-människa att göra så kommer det att framgå var de står.

Just för att de inte ser det som något att försöka dölja.



Jag delar inte den uppfattningen då, helt enkelt. Jag tycker inte det är något mysterium ungefär var bekanta står i inställningen till hund.

Det handlar inte enbart om inställingen till hund. Jag tror alla människor någon gång gör/säger något de ångrar, som går emot vem de egentligen är, gör något oplanerat eller överilat osv. Ingen är felfri eller korrekt jämt.
Det behöver inte handla om hund. Men även inom hunderiet så tror jag att vissa kan "slinta" och göra fel så därför kan jag inte säga att jag vet hur alla jag känner skulle reagera och aggera i alla situationer även om jag tycker mig ha en mycket god uppfattning om hur de förhåller sig till både sina djur och problem som uppstår.
 
Det handlar inte enbart om inställingen till hund. Jag tror alla människor någon gång gör/säger något de ångrar, som går emot vem de egentligen är, gör något oplanerat eller överilat osv. Ingen är felfri eller korrekt jämt.
Det behöver inte handla om hund. Men även inom hunderiet så tror jag att vissa kan "slinta" och göra fel så därför kan jag inte säga att jag vet hur alla jag känner skulle reagera och aggera i alla situationer även om jag tycker mig ha en mycket god uppfattning om hur de förhåller sig till både sina djur och problem som uppstår.

Självklart gör alla fel, har en dålig dag, agerar i affekt, gör misstag, osv. Jag är inte ute efter att påstå att någon är felfri eller 100% konsekvent alla gånger!

Däremot tror jag inte ett jäkla ögonblick på att någon som beter sig på det sätt som TS beskriver gör det som en isolerad händelse som inte på något sätt speglar personens grundläggande syn på hundar. Det beteendet kommer inte ur tomma intet, det bygger på en skev grund i botten. Hade han lappat till hunden i ögonblicket den först morrade, så fine, jag kan tänka mig att det är ett isolerat misstag (även om jag inte skulle säga att det är en reaktion vem som helst skulle få). Men när han både följer efter hunden som gått undan och knycklar ihop den, och dessutom själv beskriver det som "Jag efter för tänkte accepterar inte att morrar åt mig." då tror jag inte för ett ögonblick på att det var något som kom som en blixt ur klar himmel, faktiskt.
 
Självklart gör alla fel, har en dålig dag, agerar i affekt, gör misstag, osv. Jag är inte ute efter att påstå att någon är felfri eller 100% konsekvent alla gånger!

Däremot tror jag inte ett jäkla ögonblick på att någon som beter sig på det sätt som TS beskriver gör det som en isolerad händelse som inte på något sätt speglar personens grundläggande syn på hundar. Det beteendet kommer inte ur tomma intet, det bygger på en skev grund i botten. Hade han lappat till hunden i ögonblicket den först morrade, så fine, jag kan tänka mig att det är ett isolerat misstag (även om jag inte skulle säga att det är en reaktion vem som helst skulle få). Men när han både följer efter hunden som gått undan och knycklar ihop den, och dessutom själv beskriver det som "Jag efter för tänkte accepterar inte att morrar åt mig." då tror jag inte för ett ögonblick på att det var något som kom som en blixt ur klar himmel, faktiskt.

Jag tror inte heller att just den här personens handling är en isolerad händelse. Han verkar vara en idiot. Däremot tycker jag inte man ska lägga skuld på TS i form av "hon borde"
 
Visst finns det extrema fasader, men jag hade heller inte lämnat min hund till en hundvakt jag inte känner personligen och har träffat fler än tre gånger. Och ja, det kan ändå vara så att man blir lurad men i allmänhet tycker jag det är så att hundsynen märks generellt och ihopknycklingar inte sker isolerat från resten av vad personen för fram.
Ibland har man inget val än att lämna till "okända" personer (dvs folk man inte träffat så många gånger).
 
Trodde givetvis att hundägaren och hundvakten hade komunication. Det bestämmer väll hundägaren om man sja ge hundrn tugg eller inte. Men gjort är gjort och för hoppningsvis har de lärt sig något av de som hände.
Vad är det som säger att det öht har varit uppe till diskussion? Har du färdigtryckta kontrakt som du sticker under näsan på alla som kommer i närheten av din hund, inklusive om någon är hundförare och du tror dig både känna personen och hur dennes hantering är? O_o

Min granne brukar släppa ut mina hundar när jag jobbar, han är uppväxt med djur och då även jakthundar och schäfer. Vi känner varandra sedan mer än 10 år som grannar, men det händer ändå att jag tycker han gör korkade saker som en djurvan person inte borde göra. Nej, han brukar inte fråga om han får ge hundarna nånting när jag inte är hemma och han brukar inte göra det heller, men det betyder ju inte att det aldrig har hänt eller inte skulle kunna hända.

Om jag inte har ett problem med mina hundar så förutsätter jag att det inte finns ett problem även om jag inte är närvarande. Jag målar inte :devil: på väggen varje gång jag inte har dem med mig.
 
Vad är det som säger att det öht har varit uppe till diskussion? Har du färdigtryckta kontrakt som du sticker under näsan på alla som kommer i närheten av din hund, inklusive om någon är hundförare och du tror dig både känna personen och hur dennes hantering är? O_o

Min granne brukar släppa ut mina hundar när jag jobbar, han är uppväxt med djur och då även jakthundar och schäfer. Vi känner varandra sedan mer än 10 år som grannar, men det händer ändå att jag tycker han gör korkade saker som en djurvan person inte borde göra. Nej, han brukar inte fråga om han får ge hundarna nånting när jag inte är hemma och han brukar inte göra det heller, men det betyder ju inte att det aldrig har hänt eller inte skulle kunna hända.

Om jag inte har ett problem med mina hundar så förutsätter jag att det inte finns ett problem även om jag inte är närvarande. Jag målar inte :devil: på väggen varje gång jag inte har dem med mig.

Ge dig! Står inget i trådskaparens första inlägg att det är en hundförare som passat hunden. Hur mycke kompetens har denne? Om det nu är så? Finns hundar medmatalletgi o de hade jag i åtanke.
Men buke borde ha kontrakt på att man blir trevligt bemött!
Det finns väldigt många hundar som vaktar sina ex tuggben. Många hundar
vaktar sina saker och inte alltid så att de uppför sig lika väl som med matte. Men jag lägger ner diskussionen. Hade uppskattat trevligare ton!
 
Ge dig! Står inget i trådskaparens första inlägg att det är en hundförare som passat hunden. Hur mycke kompetens har denne? Om det nu är så? Finns hundar medmatalletgi o de hade jag i åtanke.
Men buke borde ha kontrakt på att man blir trevligt bemött!
Det finns väldigt många hundar som vaktar sina ex tuggben. Många hundar
vaktar sina saker och inte alltid så att de uppför sig lika väl som med matte. Men jag lägger ner diskussionen. Hade uppskattat trevligare ton!
Men denna hundvakt har vaktat mina hundar i åratal, vi har varit vänner i sju år och det har aldrig varit problem innan. Varför skulle jag plötsligt kunna förutse att nu skulle något hända?
Han har haft dobermans i tjugo år och som sagt insatt i tjänstehund både genom jobbet och privat. Och ska skaffa schäfer själv snart.
Jag skriver inte ens någon slags lista till min familj heller trots att de inte är hundvana.
Mina hundar är i vanliga fall okomplicerade.
Just den här hunden lämnar jag inte till mina föräldrar bara för han är stor och stark,men hade han varit mindre och jag lämnat hos dom hade jag inte heller tänkt på att skriva kontrakt...
Kanske dumt av mig men han är ingen bråkig Eller uppfostrad hund i övrigt.
 
Ge dig! Står inget i trådskaparens första inlägg att det är en hundförare som passat hunden. Hur mycke kompetens har denne? Om det nu är så? Finns hundar medmatalletgi o de hade jag i åtanke.
Men buke borde ha kontrakt på att man blir trevligt bemött!
Det finns väldigt många hundar som vaktar sina ex tuggben. Många hundar
vaktar sina saker och inte alltid så att de uppför sig lika väl som med matte. Men jag lägger ner diskussionen. Hade uppskattat trevligare ton!

Om man vet med sig att ens hund har foderallergi så tror jag alla ägare till en sådan hund hade upplyst en hundvakt om detta.
Det är ju svårare isf att informera om ett eventuellt kommande problem som man själv inte ens har haft med hunden :confused:
 
Ge dig! Står inget i trådskaparens första inlägg att det är en hundförare som passat hunden. Hur mycke kompetens har denne? Om det nu är så? Finns hundar medmatalletgi o de hade jag i åtanke.
Men buke borde ha kontrakt på att man blir trevligt bemött!
Det finns väldigt många hundar som vaktar sina ex tuggben. Många hundar
vaktar sina saker och inte alltid så att de uppför sig lika väl som med matte. Men jag lägger ner diskussionen. Hade uppskattat trevligare ton!
Ge dig själv. Tråden utvecklas och dina svar bygger inte enbart på vad som står i TS utan du hittar även på sånt som aldrig hänt! :banghead:
 
Fantastiskt att så många kan välja och vraka bland hundvakter :up:. Men för många ser verkligheten lite annorlunda ut. Jag har t ex inte möjlighet att lämna hos en hundvakt med många års utbildning och vana av hund, de jag känner med de förutsättningarna har ju egna hundar att ta hand om. Så mina jyckar får finna sig i att bli lämnade hos en person som gör fel ibland. Men det tål de. Jag har valt en hundras som inte har ett överdrivet stort aggressionspaket och som gillar att samarbeta samt är relativt förlåtande just pga av mina behov av hundvakt.

TS hundvakt verkar ha fattat att han inte ska göra så igen. Så länge hunden verkar okej i umgänget så hade jag inte tvekat att lämna igen.
 
Men denna hundvakt har vaktat mina hundar i åratal, vi har varit vänner i sju år och det har aldrig varit problem innan. Varför skulle jag plötsligt kunna förutse att nu skulle något hända?
Han har haft dobermans i tjugo år och som sagt insatt i tjänstehund både genom jobbet och privat. Och ska skaffa schäfer själv snart.
Jag skriver inte ens någon slags lista till min familj heller trots att de inte är hundvana.
Mina hundar är i vanliga fall okomplicerade.
Just den här hunden lämnar jag inte till mina föräldrar bara för han är stor och stark,men hade han varit mindre och jag lämnat hos dom hade jag inte heller tänkt på att skriva kontrakt...
Kanske dumt av mig men han är ingen bråkig Eller uppfostrad hund i övrigt.

Jag har inte hittat på att det ska skrivas kontrakt! Det har jag Aldrig skrivit!
Hoppas att det var en engångs företelse.
 
Jag skulle ju lätt kunna låta dig passa mina jyckar. Men hur mycket vet jag egentligen om dig fast vi träffats några gånger, jag har sett dig träna och vi har ventilerat mycket här på buke?
Lite spinoff på det där, hur mycket vet man om förskolepedagogerna innan man lämnar sitt barn? Många förskolor har bara 3 dagars inskolning och du hinner knappast bekanta dig med personalen på den tiden. För att inte tala om dagmammor, där har de inte ens andra ögon på sig utan kan i princip göra vad de vill med barnen stora delar av tiden.

Buke är ibland en alternativ verklighet känner jag, där de egna extremt goda förutsättningarna plötsligt blir någon sorts lägstanivå. Jag har t ex mitt barn i en förskola med endast drygt 20 barn på 6 pedagoger. Jag har lärt känna en del av personalen genom min väninnas barn, de här barnen kan dessutom berätta hur mitt barn har det under dagen. Vi hade 3 veckors inskolning och vår livssituation ser ut så att barnet aldrig behöver gå mer än halvdagar. Men det kan ju inte bli någon sorts norm för hur det måste vara. Vi har det otroligt väl förspänt och andra som har lite mer normala förutsättningar ska inte behöva lastas för det.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Nu behöver jag verkligen eran hjälp! Detta gäller en rottweiler hane på 50 kg. I oktober flyttade jag, sambon och hunden hem till...
Svar
18
· Visningar
3 462
Senast: Hellas
·
Övr. Hund Viktor är som bekant 8½ månad, och en väldigt trygg, självsäker och nu i samband med könsmognaden - kaxig sak. Han har så länge jag...
Svar
2
· Visningar
1 761
Övr. Hund Pappa har haft brukshundar sen Eldkvarn brann ungefär. Men med stigande ålder tycks hans blödiga gener helt löpt amok. Om vi tar tre...
Svar
8
· Visningar
1 445
Övr. Hund Liten spinoff till det som diskuteras i trådarna om hundar som visat/visar aggresivitet mot barn. Ofta kommer då varianter på frasen...
Svar
16
· Visningar
6 651
Senast: GaurdianAngel
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp