Hund och bebis!

[Ms_Antrop]

Våran dotter är snart 4 veckor, och vi har ingen hund - men! Mina föräldrar har en labradorhanne på snart 1,5 år dom är ganska intensiv i allmänhet och väldigt intensiv när det gäller bebisen!

Han är typ helt galen! Vi har inte haft någon småbarn på väldigt länge i min familj så vi vet inte riktigt hur vi ska göra för att vänja honom vid bebisen på ett bra och lugnt sätt helt enkelt.. Så jag vill helt enkelt ha lite input i hur vi ska bete oss och gärna lite hund-psykologi varför han beter sig såhär också. Och vilket ställe är då bättre att vända sig till än buke! Typ inget

Vi har väldigt mycket hundvakt i familjen sen innan, men inte just den här situationen så all hjälp vi kan få är välkommen!

 

[Tora]

Våran dotter är snart 4 veckor, och vi har ingen hund - men! Mina föräldrar har en labradorhanne på snart 1,5 år dom är ganska intensiv i allmänhet och väldigt intensiv när det gäller bebisen!

Han är typ helt galen! Vi har inte haft någon småbarn på väldigt länge i min familj så vi vet inte riktigt hur vi ska göra för att vänja honom vid bebisen på ett bra och lugnt sätt helt enkelt.. Så jag vill helt enkelt ha lite input i hur vi ska bete oss och gärna lite hund-psykologi varför han beter sig såhär också. Och vilket ställe är då bättre att vända sig till än buke! Typ inget

Vi har väldigt mycket hundvakt i familjen sen innan, men inte just den här situationen så all hjälp vi kan få är välkommen!

Vad gör han?

 

[Ms_Antrop]

Vad gör han?

Han är väldigt "på" i största allmänhet och vill nosa och slicka på bebisen, bita i vagnen och hoppa för att komma upp till bebisen när man håller i henne. Väldigt nyfiken och såklart fundersam över varför vi inte släpper fram honom när han vill (vilket vi inte kan göra när han är så hårdhänt, vi tror ju inte att han kommer att göra illa henne med flit men han är ju så intensiv så man vill ju att han ska vara lite lugnare).

 

[Tora]

Han är väldigt "på" i största allmänhet och vill nosa och slicka på bebisen, bita i vagnen och hoppa för att komma upp till bebisen när man håller i henne. Väldigt nyfiken och såklart fundersam över varför vi inte släpper fram honom när han vill (vilket vi inte kan göra när han är så hårdhänt, vi tror ju inte att han kommer att göra illa henne med flit men han är ju så intensiv så man vill ju att han ska vara lite lugnare).

Vår hund bet aldrig i vagnen men han var också väldigt på och skulle nosa och slicka på vårt första barn. Vi lät honom göra det men förmildrade själva kontakten så det inte blev för våldsamt (tex la en hand mellan bebis och hundtunga).

Sen sa vi helt enkelt att nu räcker det. Men själva hälsningscermonin var rätt lång och när vi sa till så hade hunden själv börjat lugna sig lite.

 

[Red_Chili]

Det känns som om det här är en fråga för hund-delen av forumet

Vad jag förstår det som så får hunden inte vara lös kring barnet osv nu. Jättebra. Eftersom det inte är er hund så kan det ju egentligen få vara så, att hund och barn inte umgås. Ingen kommer lida av det. Det går ju att tex stänga in hunden i ett annat rum än barnet med hjälp av kompostgaller i en dörröppning.

Om ni vill att de ska kunna umgås, se till att hunden får hälsa först när den är lugn. Släpps den fram när den är upp i varv så belönas det beteendet. Hunden får som den vill trots att den beter sig på ett oönskat sätt.

Har ni provat att gå en promenad med hund och barnvagn (där föräldrarna går med och håller hunden såklart) så att själva vagnen blir något som hunden kan ignorera lättare? Har hunden kollat på vagnen utan att barnet är i den?
Kan hunden tex lägga sig i en bädd på kommando när ni kommer och få komma och hälsa när hunden är lugn, eller få någon annan uppgift att pyssla med? Kan ni sedan sitta i soffa med barnet och låta hunden komma fram för att nosa och fundera på vem den nya familjemedlemmen är eller är ni rädda att hunden biter i barnets kläder/gör illa barnet då?

Hunden är ju säkert jättenyfiken(!) på vem den nya varelsen är och får hunden aldrig förstå det så byggs det säkert upp en del frustration eller liknande som gör att det blir mer och mer intensivt. Samtidigt måste det ju ske på ett säkert sätt...

 

[glittra]

Nu har vi en liten hund och han höll aldrig på och bet i vagnen, men var väldigt intensiv. Det gick över när han tyckte att bebisen också luktade som resten av familjen, men det tog nog bara någon vecka.

 

[lady_vip]

Jag tycker @Red_Chili gav bra tips.
Men jag undrar varför hunden är helt galen i allmänhet? Har dina föräldrar gått någon kurs med hunden? Tränas och aktiveras den?

 

[Lager]

Han är väldigt "på" i största allmänhet och vill nosa och slicka på bebisen, bita i vagnen och hoppa för att komma upp till bebisen när man håller i henne. Väldigt nyfiken och såklart fundersam över varför vi inte släpper fram honom när han vill (vilket vi inte kan göra när han är så hårdhänt, vi tror ju inte att han kommer att göra illa henne med flit men han är ju så intensiv så man vill ju att han ska vara lite lugnare).

Har hunden någon uppgift i livet annars - tränas/arbetar, eller går den mest promenader och är soffpotatis? Att de får fixeringar är ett generellt ohälsotecken.

Att han ska lägga av att bita i vagnen etc är en lydnadsfråga, men får den utlopp för energi någonstans? Labbe är en arbetande ras och hittar på egna jobb om de inte får uppgifter att fokusera på.

 

[Amha]

Jag tycker @Red_Chili gav bra tips.
Men jag undrar varför hunden är helt galen i allmänhet? Har dina föräldrar gått någon kurs med hunden? Tränas och aktiveras den?

Har hunden någon uppgift i livet annars - tränas/arbetar, eller går den mest promenader och är soffpotatis? Att de får fixeringar är ett generellt ohälsotecken.

Att han ska lägga av att bita i vagnen etc är en lydnadsfråga, men får den utlopp för energi någonstans? Labbe är en arbetande ras och hittar på egna jobb om de inte får uppgifter att fokusera på.

Det där var min första tanke med. Det låter verkligen som ett beteende som kommer från en understimulerad hund. Eventuellt osäker kanske, av någon anledning betedde sig min så som osäker? Min omplacering betedde sig sådär när hon flyttade hem till mig. Nu har hon väl bott här i 3 månader och kan hälsa på människor utan att nödvändigtvis bli så uppspelt. Då är jag inte riktigt på nivån av aktivering som jag planerar än.

@Red_Chili har bra tips. Att lägga hunden för att börja slappna av har varit en mycket viktig del för min. Det har jag försökt att vara konsekvent med för annars har jag beteendet att hon hoppar, springer omkull folk och välter allt i sin väg. Jag har faktiskt lagt henne bredvid mig på golvet i samma rum och satt mig men det är ju olika vilken individ det handlar om. Vissa blir lugnare av att ligga ifred.

 

[Red_Chili]

Jag tycker @Red_Chili gav bra tips.
Men jag undrar varför hunden är helt galen i allmänhet? Har dina föräldrar gått någon kurs med hunden? Tränas och aktiveras den?

Tänkte det med, men tänkte också att det ju inte är TS som äger hunden och därmed inte hennes uppgift att få ordning på det. Den enda uppgift TS behöver ha är att ordna en säker situation för sitt barn.

 

[Snurrfian]

När mina egna barn var små så var den hunden vi hade då, som individ otroligt mjuk runt barn. Det märke vi redan innan vi fick barn själva, bekanta kunde lägga sina barn på golvet och han la sig brevid och bara luktade och sen sova som en stock brevid. Med våra egna var det han som hade koll om de vaknade och kom och påtalade det för oss, när de lärde sig krypa och gå höll han sig nära och lät dem använda honom som stöd.
Våran nuvarande huligan är inte alls på samma sätt, han är mer "flaxig" i hela sitt rörelsesätt och han har lite för bråttom när han vill hälsa. Syrran har nu en bebis och när de hälsade på för första gången så blev det enklast så att jag tog bebisen och lät honom kolla av bebisen i min famn. Han har mest respekt för mig och lyssnar snabbast på mig, jag kan även avgöra när han faktiskt är lugn och tillåta honom. När han väl hade fått nosa klart så var han nöjd, sen älskade han att slicka på bebisens fötter och nu när barnet är lite större så har han helt tappat intresset för det och har egentligen mer intresse för hens leksaker. Så där får jag ha ögonen på honom och se till att han inte plockar sönder gosedjur och annat.

 

[inverterad]

@Ms_Antrop vi har en colliehane på 2,5 år och fick en bebis i somras som nu är 5 månader gammal lite drygt. Vår hund var också väldigt intensiv och på, skulle nosa och slicka. Vi lärde direkt in kommandot "det räcker" vilket betydde att hunden skulle backa från bebis, hälsningen var över. Kommandot är positivt kopplat (godis) och gjorde det roligare än att bara säga nej och ta undan hunden. Likaså har vi kommandot "försiktig" vilket vi använder när bebis är på golvet/i noshöjd/i sängen när hunden kommer upp, vilket betyder "se upp din drummel" alltså att hunden ska passa på var barnet är. Också det inlärt med godis så hunden har positiv förväntan på kommandot.

Grundbulten i det här är att hunden är tillräckligt aktiverad fysiskt och psykiskt. Nu är det inte er hund men jag tycker inte beteendet låter anmärkningsvärt - det är en ung hund i tonåren med massor av livslust och arbetslust, och får den inte undersöka är det ju lätt att beteendet blir ännu värre pga frustration. Jag tror att ni ska försöka låta honom nosa och slicka, med övervakning förstås, och se om det blir bättre när han fått undersöka bebis lite mer.

Vår hunds beteende lugnade sig efter någon vecka och har blivit stadigt bättre och nu funkar det superbra med hund och bebis. Han vill såklart slicka på henne men det är på samma sätt som han vill slicka på oss, "ååh, vad jag tycker om dig", inte det där tokintensiva som var förut. Nu är de kompisar och han kommer med leksaker till henne och hon kiknar av skratt när hon ser honom.

 

[Ms_Antrop]

@Ms_Antrop

Grundbulten i det här är att hunden är tillräckligt aktiverad fysiskt och psykiskt. Nu är det inte er hund men jag tycker inte beteendet låter anmärkningsvärt - det är en ung hund i tonåren med massor av livslust och arbetslust, och får den inte undersöka är det ju lätt att beteendet blir ännu värre pga frustration. Jag tror att ni ska försöka låta honom nosa och slicka, med övervakning förstås, och se om det blir bättre när han fått undersöka bebis lite mer.

Ja men precis, det är ju det som är grejen med honom, han är tonåring och väldigt intensiv i största allmänhet just nu! Mamma går lydnadskurs och tränar nosework, och givetvis motioneras han ordentligt och aktiveras varje dag. Han har en otrolig arbetslust och är en väldigt aktiv hund, så han kräver litegrann

Han är ju liksom inte elak, och det kanske även är jag som är lite harig med dottern. Men hon är ju så jäkla liten och hunden är ju inte direkt försiktig av sig när han blir sådär ivrig Min sambo är lite mer avslappnad och säger att hon inte kommer att gå sönder

Vi får helt enkelt åka dit oftare med bebisen och träna! Angående vagnen så har han bara gått med den en gång hittills så det får vi också träna mer på, men där måste vi även vänja dottern vid att ligga i den! Hon är inte helt med på den biten än

 

[Ms_Antrop]

Det där var min första tanke med. Det låter verkligen som ett beteende som kommer från en understimulerad hund. Eventuellt osäker kanske, av någon anledning betedde sig min så som osäker? Min omplacering betedde sig sådär när hon flyttade hem till mig. Nu har hon väl bott här i 3 månader och kan hälsa på människor utan att nödvändigtvis bli så uppspelt. Då är jag inte riktigt på nivån av aktivering som jag planerar än.

@Red_Chili har bra tips. Att lägga hunden för att börja slappna av har varit en mycket viktig del för min. Det har jag försökt att vara konsekvent med för annars har jag beteendet att hon hoppar, springer omkull folk och välter allt i sin väg. Jag har faktiskt lagt henne bredvid mig på golvet i samma rum och satt mig men det är ju olika vilken individ det handlar om. Vissa blir lugnare av att ligga ifred.

Bra tips, vi får försöka med det. Han får lite knäck i öronen när han blir så ivrig bara

Han är ordentligt aktiverad och motionerad så jag tror inte att han är understimulerad, och osäker känns det inte heller som att han är. Han är väldigt självständig och blir aldrig ängslig eller så... Eller hur jag nu ska uttrycka mig.

 

[inverterad]

Ja men precis, det är ju det som är grejen med honom, han är tonåring och väldigt intensiv i största allmänhet just nu! Mamma går lydnadskurs och tränar nosework, och givetvis motioneras han ordentligt och aktiveras varje dag. Han har en otrolig arbetslust och är en väldigt aktiv hund, så han kräver litegrann

Han är ju liksom inte elak, och det kanske även är jag som är lite harig med dottern. Men hon är ju så jäkla liten och hunden är ju inte direkt försiktig av sig när han blir sådär ivrig Min sambo är lite mer avslappnad och säger att hon inte kommer att gå sönder

Vi får helt enkelt åka dit oftare med bebisen och träna! Angående vagnen så har han bara gått med den en gång hittills så det får vi också träna mer på, men där måste vi även vänja dottern vid att ligga i den! Hon är inte helt med på den biten än

Vad bra att han aktiveras! Jag tycker du ska lita lite mer på hunden. Bebisar är inte gjorda av glas, även om jag förstår att du känner så. de är väldigt små i början, men de tål mer än en tror. Låt honom undersöka henne när hon är i din famn och se till att du kan få hjälp att få bort honom när det räcker, med kommando eller handkraft om det inte hjälper.

 

[Red_Chili]

Vi får helt enkelt åka dit oftare med bebisen och träna! Angående vagnen så har han bara gått med den en gång hittills så det får vi också träna mer på, men där måste vi även vänja dottern vid att ligga i den! Hon är inte helt med på den biten än

Barnet måste ju inte vara i vagnen när ni går promenad. Om ett av orosmomenten för dig är att hunden är väldigt "på" mot vagnen, låt hunden undersöka vagnen utan att barnet är i den. Det är iofs lättast att göra inomhus Då kan hunden få nosa runt, fundera och få en lite bättre förståelse för vad den där vagnen är för något, och kanske även förstå att barnet inte är så överdrivet superjätteintressant som hunden nu tänker att det är.

 

[Amha]

@Ms_Antrop haha! Min make brukade säga att våra bebisar var hållbara när jag blev nervös över något

 

[Sleepy]

sen älskade han att slicka på bebisens fötter

Det är nåt alldeles speciellt med små bebisfötter.

 

[Tora]

Ja men precis, det är ju det som är grejen med honom, han är tonåring och väldigt intensiv i största allmänhet just nu! Mamma går lydnadskurs och tränar nosework, och givetvis motioneras han ordentligt och aktiveras varje dag. Han har en otrolig arbetslust och är en väldigt aktiv hund, så han kräver litegrann

Han är ju liksom inte elak, och det kanske även är jag som är lite harig med dottern. Men hon är ju så jäkla liten och hunden är ju inte direkt försiktig av sig när han blir sådär ivrig Min sambo är lite mer avslappnad och säger att hon inte kommer att gå sönder

Vi får helt enkelt åka dit oftare med bebisen och träna! Angående vagnen så har han bara gått med den en gång hittills så det får vi också träna mer på, men där måste vi även vänja dottern vid att ligga i den! Hon är inte helt med på den biten än

Om bebisen ligger och skriker i vagnen så kanske det är det han reagerar på?

Tiken vi har hemma blev väldigt orolig när fyran var nyfödd och började pipa. Då sprang hon mellan mig och henne tills jag tog upp henne. Enligt tiken var jag en förskräckligt dålig förälder som var så långsam

 

[Tora]

Det är nåt alldeles speciellt med små bebisfötter.

Ha ha ha! Alla våra hundar har älskat att slicka på bebisfötter