Varför skulle barn "vår egna arts" avkomma vara mer värd än djur?
Ja du. Säg det. Varför skulle just hundar vara mer värda än vår avkomma? Se nedan för exemplet "vem som helst kan skaffa barn, men inte hund". Jag har funderat på detta med hundkörkort förr, för detta är verkligen inte första gången jag hört diskussionen om hundkörkort och jag skulle vilja säga att intentionerna är visserligen goda, men lösningen - den kan man nog glömma.
Nedan följer lite av mina funderingar i frågan. Om ni tycker att jag bara har svamlat tills nu kan hoppa över detta och läsa något roligare, för här kommer mer svammel ;-)
Varför stoppa vid hundkörkort i så fall. Om nu "vår arts avkomma" är lika mycket värd som djur, så borde rimligtvis alla djur vara lika värda. Låt oss göra det till ett allmänt körkort för att över huvud taget få ha djur hemma. Var ska man dra gränsen? Ska man ha körkort för vandrande pinnar? Tänk på de stackars pinnarna som far illa runt om i landet. Någon mamma tröttnar på att ta hand om de miljarder småpinnar som ständigt dyker upp i burken/terrariet och smiter iväg i hela lägenheten. Ska familjens vandrande-pinnkörkort dras in när mamman i förtvivlan slänger de små krypen i toaletten när hon hittat dem på favoritblomman?
Detta är väl ändå inte hållbart. Ska vi freda något djur alls, så bör vi börja med oss själva. Först därefter kan vi stegvis inkorporera de husdjur som står oss närmast. Någon allmängilltig "alla folk och fä är lika värda"-lag lär vi - förhoppningsvis måste jag säga - aldrig se.
Jag håller verkligen med om att det är hjärtskärande att höra om när djur far illa. Och visst tycker jag att hundar, katter, hästar och många andra djur ska ha ett så bra rättsligt skyddsnät som möjligt. Men när man börjar diskutera att man ska begränsa möjligheten för folk att skaffa tex hund med hjälp av ett "körkort", när - ursäkta mig här - vilken idiot som helst kan skaffa barn. Då tar det emot någonstans inom mig.
(Okej, vandrande pinnar är kanske inte så vanliga längre. Folk har nog lärt sig att det inte är så roliga och att en pinne tenderar att knoppa av sig rikligt i småkvistar som sticker iväg ur sitt fängelse förvånande lätt. Men det var bara ett exempel :-) Jag ska nog inflika att jag själv aldrig haft vandrande pinnar, men jag har hört om plågan från vänner och bekanta ;-)
