Sv: Hovsjukdomen LAMINITIS??
peter_lundin skrev:
Ett tillägg, man tror nu att det är metalloproteinaser producerade av streptococker i tarmen som förstör basalmembranet mellan endo o ektoderm i lamellerna.
PL
Matrix metalloproteinaser (MMPs) är en grupp proteinaser som har en viktig roll i samband med sårläkning respektive cancertillväxt. MMPs klyver olika proteiner i huden antingen i fysiologiskt syfte, det vill säga vid normal reparation av huden, eller patologiskt, i samband med hudcancer. De kan också bidra till den typ av skadad vävnad som ses vid hudens blåssjukdomar respektive inflammatoriska tarmsjukdomar. MMPs har också visat sig medverka i celldelningen, blodkärlstillväxten och inflammationen i samband med psoriasis.
Matrix metalloproteinaser (MMPs) är en grupp enzymer som klyver proteiner i bindvävnaden (matrix) och basalmembraner. De har därmed en viktig funktion i samband med sårläkning där de bland annat aktiverar cytokiner och tillväxtfaktorer samt spjälkar proteiner bort från såret. Deras överaktivitet har även stor betydelse för uppkomsten av kroniska solskador på huden respektive i samband med att huden åldras.
Metalloproteinaser har en funktion som kan vara på gott eller ont. En kontrollerad produktion av MMPs är viktig för det normala bildandet av fostret. Motsatsen, en okontrollerad produktion, främjar i stället de vävnadsskador som kan ses i samband med kroniska hudsår respektive inflammatoriska tarmsjukdomar.
– Man har nyligen funnit att MMPs även reglerar inflammatoriska processer, liksom de är involverade i regleringen av apoptos, programmerad celldöd. Vissa av dem förekommer även i rikliga mängder i samband med de förtjockade hudpartierna vid psoriasis.
I forskningen kring metalloproteinaser samarbetar forskargruppen med forskare vid Hud-och Allergisjukhuset samt Biomedicum vid Helsingfors universitet respektive vid Huddinge universitetssjukhus.
Andra funktioner
Namnet metalloproteinaser syftar på att det inom en specifik region, som är viktig för deras aktivering, finns platser som binder zink.
Upptäckten av nya metalloproteinaser har gått snabbt framåt. För två år sedan klonade Ulpu Saarialho-Keres forskargrupp den 21:a metalloproteinasen; idag finns 23 kända MMPs hos människa. I ett internationellt samarbete studerar forskargruppen specifikt de senast klonade metalloproteinaserna, eftersom dessa förefaller ha en annan funktion än de tidigare kända.
– Det är viktigt att få biologiska och genetiska kunskaper om hur dessa bidrar till organens utveckling under fosterstadiet och hur de är involverade i samband med tumörbildning respektive vävnadsskador. Dessutom är det angeläget att få reda på hur de regleras samt på vilket sätt de påverkar patientprognoser.
Metalloproteinaser fungerar som prognostiska indikatorer vid ett 20-tal olika cancersjukdomar. Hypotesen är att MMPs befrämjar alla steg av tumörgenes, till exempel hjälper cancercellerna att invadera bindvävnaden. Cellerna måste ta sig igenom bindvävnadens lager av elastin och kollagen respektive de blodkärl som finns där för att kunna metastasera.
En angelägen uppgift för forskargruppen är att förstå varför olika typer av hudcancer beter sig så olika.
– Vad är det som gör att basalcellscancer nästan aldrig bildar metastaser, medan skivepitelcancer, som kan vara mycket aggressiv, metastaserar tidigt. Vi har sett att vissa MMPs oftare förekommer vid denna cancerform än vid basalcellscancer. Kan det ha att göra med att skivepitelcancer är så aggressiv?
Mål för cancerbehandling
Metalloproteinaser är en intressant målgrupp vid behandling av cancersjukdomar. I såväl USA som Europa har försök genomförts med MMP-hämmare vid bland annat bröst- respektive tarmcancer. Det finns också många läkemedel, bland annat kortison, retinoider och tetracykliner, som visat sig kunna hämma metalloproteinasernas funktion eller inverka på deras signalvägar.
– Vi måste nu få ökad kunskap om var de olika metalloproteinaserna arbetar, eftersom detta skulle kunna leda fram till utvecklingen av nya MMP-hämmare.
– Eftersom vissa MMPs gynnar produktionen av de molekyler som hämmar blodkärlstillväxt, och några har en mer skyddande funktion genom att reglera normal celldelning, är det sannolikt viktigt med väldigt smalt agerande MMP-hämmare vid behandling.
Kartlägga sårbarhetsgener
Vissa metalloproteinaser är aktiverade även i samband med psoriasis, där de förekommer i rikliga mängder i de förtjockade partierna av överhuden respektive vid blodkärlstillväxt. I Skandinavien har cirka tre procent av befolkningen någon form av sjukdomen.
Psoriasis är en mångfaktoriell sjukdom, vilket innebär att det krävs ett samspel av olika gener samt någon triggande miljöfaktor för att sjukdomen skall bryta ut.
– I vår arvsmassa finns sju olika regioner där vissa genvarianter predisponerar för psoriasis. Vi strävar efter att försöka identifiera dessa gener, och kartan blir nu stadigt mindre och mindre. Vi antar att olika gener kan ge olika symtom. Med identifierade gener kunde vi i princip försöka utveckla så kallade målmediciner mot psoriasis.
– Detta kommer att bli möjligt först när vi vet hur specifika gener kan leda till att psoriasis utvecklas eller på vilket sätt faktorer i vår omgivning kan trigga igång sjukdomen hos personer med en genetisk sårbarhet.
Författar: Eva Cederquist
http://info.ki.se/research/professors/article_se.html?ID=661&Area=Molekylärbiologi
