Höstdepression

[SiZo]

Jag är väl inte ensam om detta så jag tänkte att vi kan ha en tråd med både tips och knep, men också där vi kan kräkas ur oss hur jävla jobbigt livet är just nu.

Just nu är jag i sinnesstämningen att jag nog vill avliva hästen, kasta ut sambon och sedan krypa ner under täcket och bo där resten av livet. Det är ju tur att jag vet att detta bara beror på att jag bor i Sverige.

För några år sedan åkte jag till kanarieöarna mitt i vintern. Det var som att trycka på en knapp. Depressionen var borta DIREKT. Fanns inte ett spår av den och livet kändes lekande lätt. Det är så tydligt att det är kopplat till ljuset. Och kanske till viss del temperaturen också. Men i år har jag inte råd med några sådana äventyr. Inte ens i närheten faktiskt. Vi funderar på att inte ens åka till familjen över jul för att det kostar 1500 kr i soppa. Blä.

 

[Islandshästryttare]

Jag är väl inte ensam om detta så jag tänkte att vi kan ha en tråd med både tips och knep, men också där vi kan kräkas ur oss hur jävla jobbigt livet är just nu.

Just nu är jag i sinnesstämningen att jag nog vill avliva hästen, kasta ut sambon och sedan krypa ner under täcket och bo där resten av livet. Det är ju tur att jag vet att detta bara beror på att jag bor i Sverige.

För några år sedan åkte jag till kanarieöarna mitt i vintern. Det var som att trycka på en knapp. Depressionen var borta DIREKT. Fanns inte ett spår av den och livet kändes lekande lätt. Det är så tydligt att det är kopplat till ljuset. Och kanske till viss del temperaturen också. Men i år har jag inte råd med några sådana äventyr. Inte ens i närheten faktiskt. Vi funderar på att inte ens åka till familjen över jul för att det kostar 1500 kr i soppa. Blä.

Mig har ljusterapi på vintern hjälpt, finns ibland spa och liknande ställen som har ljusrum. Jag gick inom vården men sen tog de bort möjligheten tyvärr vilket var trist för det hjälpte verkligen mig. Brukar också åka till kanarieöarna men nu har det inte blivit på flera år på grund av pandemi och annat. Men för mig är också ljus som att trycka på en knapp mår så mycket bättre. Om du inte hittar någon ljusterapi i närheten så kanske iallafall en sån där ljuslampa som man kan köpa hem? Lunchpromenad varje dag om man har möjlighet så man får dagsljus.

 

[SiZo]

Mig har ljusterapi på vintern hjälpt, finns ibland spa och liknande ställen som har ljusrum. Jag gick inom vården men sen tog de bort möjligheten tyvärr vilket var trist för det hjälpte verkligen mig. Brukar också åka till kanarieöarna men nu har det inte blivit på flera år på grund av pandemi och annat. Men för mig är också ljus som att trycka på en knapp mår så mycket bättre. Om du inte hittar någon ljusterapi i närheten så kanske iallafall en sån där ljuslampa som man kan köpa hem? Lunchpromenad varje dag om man har möjlighet så man får dagsljus.

Jag är ute varje dag när det är som ljusast. Men det är ju typ inte ljust så här års, oavsett tid på dygnet.
Tyvärr är ekonomin så tajt så att börja titta på spa och ljusrum är inte hållbart för mig. Men tipset kanske kan hjälpa någon annan

 

[Marvin]

Japp, det ENDA jag vill göra är att ligga under täcket och äta choklad och gosa med katten. Orkar inte med hästarna, jobbbet, mig själv….

 

[Habina]

Jag är väl inte ensam om detta så jag tänkte att vi kan ha en tråd med både tips och knep, men också där vi kan kräkas ur oss hur jävla jobbigt livet är just nu.

Just nu är jag i sinnesstämningen att jag nog vill avliva hästen, kasta ut sambon och sedan krypa ner under täcket och bo där resten av livet. Det är ju tur att jag vet att detta bara beror på att jag bor i Sverige.

För några år sedan åkte jag till kanarieöarna mitt i vintern. Det var som att trycka på en knapp. Depressionen var borta DIREKT. Fanns inte ett spår av den och livet kändes lekande lätt. Det är så tydligt att det är kopplat till ljuset. Och kanske till viss del temperaturen också. Men i år har jag inte råd med några sådana äventyr. Inte ens i närheten faktiskt. Vi funderar på att inte ens åka till familjen över jul för att det kostar 1500 kr i soppa. Blä.

Stor igenkänning. Jag har varit så vansinnigt låg i november, delvis pga att jag inte hunnit vara ute hos hästarna dagtid på vardagarna, då jag haft många kvällsfodringar (var lättare när jag bodde på hästarnas gård, då kunde jag rida på lunchen och sen gå ut och kvällsfodra). Nu har jag köpt en dagsljuslampa och försöker promenera lite på dagen de vardagar jag har kvällsfodringen. Dagsljus gör stor skillnad, men ännu mer gör solljus.

I förrgår var jag på vansinnigt dåligt humör, igår var jag kvittrande och glad. Försökte komma på VARFÖR och insåg att det var för att solen tittade fram igår. Fast jag inte ens var ute i solen mer än en kvart...

Så jag bokade en resa igår, så jag får lite solljus på mig i februari åtminstone. Ska försöka spara ihop pengar så jag kan åka två gånger om året, har inte varit iväg sen februari 2020 och det har märkts rejält på humöret.

 

[Hermelin]

Jag gör vad jag kan med små medel. Jag är storförbrukare av stearinljus. Receptet är: ju fler desto bättre.

Jag är matlagningsintresserad och dyker gärna in i komplicerade måltider som kräver allt mitt engagemang. Då blir jag tvungen att byta fokus och ägna mig åt det istället för att grina över kylan och rusket.

De dagar då det faktiskt inte är skitväder så ser jag till att vara utomhus så mycket jag kan. För hur kasst det ändå är med höst och vinter så blir det sämre om jag bara är inomhus.

Sen har ju jag privilegiet att ha en sauna i huset. Det gör underverk att emellanåt bli ordentligt upptinad. Det är förstås en större apparat om man behöver ge sig av till det kommunala badhuset i samma ärende, men det går.

 

[SiZo]

Allmän fråga, varför flyttar inte fler söderut??
Hade jag bara kunnat få jobb så hade jag flyttat söderut DIREKT. Sambons jobb har kontor i Italien har jag för mig. Man får dessutom ha med hund på kontoret där.

Varför bor vi inte där?

 

[Cattis_E]

Jag är väl inte ensam om detta så jag tänkte att vi kan ha en tråd med både tips och knep, men också där vi kan kräkas ur oss hur jävla jobbigt livet är just nu.

Just nu är jag i sinnesstämningen att jag nog vill avliva hästen, kasta ut sambon och sedan krypa ner under täcket och bo där resten av livet. Det är ju tur att jag vet att detta bara beror på att jag bor i Sverige.

För några år sedan åkte jag till kanarieöarna mitt i vintern. Det var som att trycka på en knapp. Depressionen var borta DIREKT. Fanns inte ett spår av den och livet kändes lekande lätt. Det är så tydligt att det är kopplat till ljuset. Och kanske till viss del temperaturen också. Men i år har jag inte råd med några sådana äventyr. Inte ens i närheten faktiskt. Vi funderar på att inte ens åka till familjen över jul för att det kostar 1500 kr i soppa. Blä.

Du är inte ensam. Fast mitt triggas av andra yttre faktorer med.
Har du kontakt med vården?
Äter du D-vitamin?

 

[Catsu]

För mig är det tydligen den första snön som utlöser det ironiskt nog eftersom det blir ljusare då.
De två sista åren var det riktigt illa. Förra året kände jag att det här går inte och jag behöver hjälp. Har väldigt svårt att be om hjälp men plötsligt dök det upp reklam om ett forskningsprojekt där man fick KBT online genom självstudier.
Jag nappade och det gjorde enorm skillnad! Det var fruktansvärt jobbiga 8 veckor men jag är glad att jag gjorde det.

I år har depressionen inte slagit till (än). Jag har dåliga dagar men använder verktygen jag lärde mig förra året. Försöker hålla igång mina promenader dagtid varannan dag, har köpt en dagsljuslampa.

Sen försöker jag att vara snäll mot mig själv. Har jag en dålig dag kan det ibland vara ok att faktiskt ha det. Packa in mig i filtar framför tv:n och trycka i mig choklad och godis med en katt i knät.
Nya tag nästa dag istället.

 

[DarkInNight]

D-vitamin hjälper mig mot det värsta.
Äter 4000 ie hela hösten och 2000 ie året om.

 

[Cattis_E]

Mkt av mitt inlägg kom inte med så blir ett till då..

Jag är väl inte ensam om detta så jag tänkte att vi kan ha en tråd med både tips och knep, men också där vi kan kräkas ur oss hur jävla jobbigt livet är just nu.

Just nu är jag i sinnesstämningen att jag nog vill avliva hästen, kasta ut sambon och sedan krypa ner under täcket och bo där resten av livet. Det är ju tur att jag vet att detta bara beror på att jag bor i Sverige.

För några år sedan åkte jag till kanarieöarna mitt i vintern. Det var som att trycka på en knapp. Depressionen var borta DIREKT. Fanns inte ett spår av den och livet kändes lekande lätt. Det är så tydligt att det är kopplat till ljuset. Och kanske till viss del temperaturen också. Men i år har jag inte råd med några sådana äventyr. Inte ens i närheten faktiskt. Vi funderar på att inte ens åka till familjen över jul för att det kostar 1500 kr i soppa. Blä.

Kräks på hur mycket ni vill.

Har du tagit blodprov nyligen (typ "trötthetsprover" ?
Du kan ju ligga lågt på något vilken kan göra dig tröttare och få mindre tolerans liksom.
Jag sitter kanske på en del tips men känner att jag egentligen vill veta mer bakgrundsfaktorer.
Om dig, vad du normalt sett finner mening i. Det kan finnas anpassningar att göra man inte kommer på själv som matchar orken utan att ge upp att hitta något slags bra känsla utan bara tugga på för att man måste.

Hästen, är det frisk? Vilken orkesnivå är du på, vad brukar kännas meningsfullt och roligt att göra med den annars?
Det verkar vara så himla individuellt vad som funkar men jag kan ju säga vad jag fått för råd genom åren.

Ovanstående gäller även er andra som vill höra om jag har något råd, men jag förstår om ni inte vill ge detaljer.
Det går bra med PM också. Jag kanske inte svarar samma dag alltid bara

 

[iNHALE]

Jag har fått höja min medicindos för att inte gå ned mig nu över vintern. Jag blir alltid vinterdeprimerad och trots en högre dos antidep känner jag ändå att det ligger som en blöt filt över en. Den enda levande varelsen som inte går mig på nerverna just nu är hästen, i övrigt är jag färdig att kasta ut både sambo och hundar emellanåt. D-vitamin har aldrig haft någon direkt effekt på mig dessvärre, men denna vintern äter jag iaf medicin vilket åtminstone borde förhindra att jag börjar överväga att hänga mig i uthuset och det är ju alltid något.

 

[SiZo]

Du är inte ensam. Fast mitt triggas av andra yttre faktorer med.
Har du kontakt med vården?
Äter du D-vitamin?

Ingen kontakt med vården. Har ätit antidepressiva en gång i tiden och det satte stopp för all sexlust + att klitoris krympte. Nu medicinerar jag med testosteron mot det. Trots att jag bara åt det 6 månader så kom aldrig sexlusten tillbaks.

Efter det kände jag att det där med antidepp är nog inget för mig.
Äter D-vitamin. Annars är jag mer död än levande...

Mkt av mitt inlägg kom inte med så blir ett till då..



Kräks på hur mycket ni vill.

Har du tagit blodprov nyligen (typ "trötthetsprover" ?
Du kan ju ligga lågt på något vilken kan göra dig tröttare och få mindre tolerans liksom.
Jag sitter kanske på en del tips men känner att jag egentligen vill veta mer bakgrundsfaktorer.
Om dig, vad du normalt sett finner mening i. Det kan finnas anpassningar att göra man inte kommer på själv som matchar orken utan att ge upp att hitta något slags bra känsla utan bara tugga på för att man måste.

Hästen, är det frisk? Vilken orkesnivå är du på, vad brukar kännas meningsfullt och roligt att göra med den annars?
Det verkar vara så himla individuellt vad som funkar men jag kan ju säga vad jag fått för råd genom åren.

Ovanstående gäller även er andra som vill höra om jag har något råd, men jag förstår om ni inte vill ge detaljer.
Det går bra med PM också. Jag kanske inte svarar samma dag alltid bara

Hästen är frisk. Men den har tre skor eftersom hon passade på att koppla ihop traumat från förra skoningen med hovslagaren. Så det räckte med att han gick in i stallet så trodde hon att hon skulle dö. Och nu vet jag inte hur jag ska lösa detta. Hon kan inte gå med tre skor. Men hon behöver verkligen skor för sulan är supertunn. Så ja... Jag kan inte lösa det. Att ta ut veterinär och ge massa lugnande känns inte som en bra lösning eftersom varje skoning då går på typ 5000 kr... Och det är jag helt enkelt inte villig att betala.

Där är min mentala ork slut just nu. Främst för att jag inte har några som helst lösningar.

Sköldkörtelprover ser bra ut. Tog prover för 2-3 månader sedan.

 

[Pilot]

Är det bara jag som tycker det är lite lättare med all snö vi har?
Ovanligt i Skåne och tycker det är kallt som fan men riktigt trevligt.
Känns som om man ruttnar bort vanliga vintrar.
Jag käkar ordentligt med vitaminer och mineraler, började tidigt och tror det har bidragit.

 

[pepp]

Blir absolut höstdeprimerad, mitt inträffar runt augusti och fram till oktober. I år var det riktigt illa...

Mitt knep var väl att stenhårt hålla i mina rutiner och isolera mig. Nu börjar jag komma tillbaka sakta men säkert.
Kul är det inte.

 

[SiZo]

Är det bara jag som tycker det är lite lättare med all snö vi har?
Ovanligt i Skåne och tycker det är kallt som fan men riktigt trevligt.
Känns som om man ruttnar bort vanliga vintrar.
Jag käkar ordentligt med vitaminer och mineraler, började tidigt och tror det har bidragit.

Ja. Det är bara du.

Nä men jag antar att det är olika för alla.

 

[Lillgrådis]

Är det bara jag som tycker det är lite lättare med all snö vi har?
Ovanligt i Skåne och tycker det är kallt som fan men riktigt trevligt.
Känns som om man ruttnar bort vanliga vintrar.
Jag käkar ordentligt med vitaminer och mineraler, började tidigt och tror det har bidragit.

Nja! För mig är kombinationen mörker + snö + kyla/minusgrader tre fel av tre möjliga. Ett av dem är dåligt men hanterbart, två är värre - men när alla inträffar samtidigt! Då är det bara att andas djupt och räkna minuterna tills åtminstone något eller helst allihop försvinner. Ok om man inte ska någonstans så kan det vara fint att titta på snön en solig dag, och har jag gott om tid att vara ute på dagen så uppskattar jag att åka skidor. Och att rida på en åker med lagom mycket snö.

Men dessa små stråk av någorlunda positiva (och sällsynta) saker uppväger inte stressen av att vakna en jobbdag (eller när jag måste iväg och handla mat eller foder) och hela grusvägen upp till landsvägen har snöat igen, och att dörrarna är svåra att öppna och bilen översnöad när den stått ute och att behöva hålla koll på växthuset så det inte blir för mycket snö på taket etc. Och när skiten blåser över vägarna tills man blir helt snöblind.

 

[Huggorm]

Gäller att vara utomhus så mycket som möjligt under dygnets ljusa timmar, och man måste röra på sig också. Längdskidor är säkert bra för de som tycker om sånt. För min del blir det långa promenader med hunden. Då slipper man ta en massa piller för att stå ut.

 

[Kilauea]

Allmän fråga, varför flyttar inte fler söderut??
Hade jag bara kunnat få jobb så hade jag flyttat söderut DIREKT. Sambons jobb har kontor i Italien har jag för mig. Man får dessutom ha med hund på kontoret där.

Varför bor vi inte där?

Sambon vill att vi flyttar söderut, just pga mina återkommande depressioner. Har tom fått order av läkare att åka åtminstone en vecka vintertid för att tanka d-vitamin, men det har ju pga pandemin inte blivit av på några år.

Nu har jag dessutom missat lite i att beställa mer medicin, så fick sänka dosen för att det skulle räcka. Har noll lust eller tålamod och dessutom har allt (egentligen roligt) på jobbet kommit på en och samma gång.

Om det inte vore för ungarna skulle jag skita i julen i år. Har alltid älskat julen, men det försvann när pappa dog. Han älskade julen och jag vill, men orkar inte.

Jag gillar egentligen vintern och jag kan få depressioner sommartid med, men de blir alltid värre när det är mörkaste årstiden.

 

[Cattis_E]

Ingen kontakt med vården. Har ätit antidepressiva en gång i tiden och det satte stopp för all sexlust + att klitoris krympte. Nu medicinerar jag med testosteron mot det. Trots att jag bara åt det 6 månader så kom aldrig sexlusten tillbaks.

Efter det kände jag att det där med antidepp är nog inget för mig.

Jag tänkte minst lika mycket på remiss till någon terapeut där ni kan diskutera förhållningssätt till situationen.
Ett bollplank, en hjälp att tillåta sig själv att må dåligt utan att det tär på psyket.
Sen finns det olika antidepp, men jag hade kanske provat nån sorts terapeut (KBT?) i rsta hand. Brukar även finnas online, men jag föredrar i person..

Hästen är frisk. Men den har tre skor eftersom hon passade på att koppla ihop traumat från förra skoningen med hovslagaren. Så det räckte med att han gick in i stallet så trodde hon att hon skulle dö. Och nu vet jag inte hur jag ska lösa detta. Hon kan inte gå med tre skor. Men hon behöver verkligen skor för sulan är supertunn. Så ja... Jag kan inte lösa det. Att ta ut veterinär och ge massa lugnande känns inte som en bra lösning eftersom varje skoning då går på typ 5000 kr... Och det är jag helt enkelt inte villig att betala

Oj vad trist med trauma. Har du skrivit om det i nån annan tråd? I så fall kan jag ju leta rätt på den i stället för att fråga vad som hände .

Lugnande man ger i mat en stund innan fungerar inte? Plegsil tror jag det heter.
Annan hovslagare som kan prova? Tex om någon annan i stallet har annan hovis ute kanske den kan prova slå på en sko bara.
Antar att det inte heller går att distrahera med Horse lyx slickburk, min islänning blev fixerad av den så hovis kunde spika utan tvärpanik första tiden.

Hur är det när du håller på med hoven tex slår lite på den med hammare?