Hopprädsla

Klaralg03

Trådstartare
Hallå! Jag ska försöka hålla det kort nu! x)

Jag har en C ponny, väldigt hoppglad som gillar att springa fort i hoppningen, och jag är ganska mesig utav mig så mitt höjdrekord ligger på 50cm, skratta om ni vill. Men är man osäker så är man :(

Iallafall så hade jag såååå gärna velat kunna hoppa en bana på 50cm utan att känna mig rädd. Just nu känns allt kaos, hästen springer så fort han kan då och då, annars så är han jätte jobbig. Allmänt trög men samtidigt pigg? Liksom inte framme för skänkeln. Vi kan inte tajma det, han kommer fel på hinder och jag vet inte hur jag ska göra för att lägga honom rätt. När han blir så kan jag inte röra honom knappt, och så springer han som bara den och tar världens konstigaste hopp, och jag kan då inte hänga med. Där tror jag också min rädsla är som störst, jag är alltså rädd för att komma fel. Hästen kraschar och så pom bang så ligger man på marken stendöd typ. Heh.. Samt att jag ska tappa all kontroll.

Men när vi får in ett bra hopp så känns det så bra!! Det ser så himla kul ut. Så nu är det så att det blir mest dressyr, och ja man tappar motivationen efter ett tag. Så jag vill ha alla tips. Vi har funderat på att ta in min vanliga tränare, men jag är fortfarande rädd för att tappa kontrollen och han ska sticka, för det brukar han göra. Bomba mig med tips! <3
 
@Klaralg03 Du får alltid bäst hjälp av din tränare. Men det låter som att du behöver en bättre grundlydnad på honom om han bara springer ifrån dig i hoppningen. Så mer dressyrträning med mycket övergångar och att du även jobbar med dressyrövningar där du stärker honom. Du måste få honom att lyssna på dig.Det bästa är att ta hjälp av en duktig tränare så att du lär dig utföra övningar på ett korrekt sätt.

Sen ska du ska hålla dig till ett hinder just nu snarare än en hel bana när han springer ifrån dig på det här viset tills du har fått ordning på att anridning mot hinder och bara hoppa kryss tills du känner dig säkrare och långsamt höja hindret efter hand. Det kanske också är så att det är en för svår häst för dig utifrån din kunskapsnivå och din osäkerhet i just hoppningen. Du kanske skulle bli mer trygg med någon riktig klippa till läromästare som inte är så svår att få till en bra anridning på. Har någon annan ryttare testat honom? Springer han iväg lika mycket med alla eller vad händer om en mindre osäker ryttare rider honom på hoppbana?
 
@Klaralg03 Du får alltid bäst hjälp av din tränare. Men det låter som att du behöver en bättre grundlydnad på honom om han bara springer ifrån dig i hoppningen. Så mer dressyrträning med mycket övergångar och att du även jobbar med dressyrövningar där du stärker honom. Du måste få honom att lyssna på dig.Det bästa är att ta hjälp av en duktig tränare så att du lär dig utföra övningar på ett korrekt sätt.

Sen ska du ska hålla dig till ett hinder just nu snarare än en hel bana när han springer ifrån dig på det här viset tills du har fått ordning på att anridning mot hinder och bara hoppa kryss tills du känner dig säkrare och långsamt höja hindret efter hand. Det kanske också är så att det är en för svår häst för dig utifrån din kunskapsnivå och din osäkerhet i just hoppningen. Du kanske skulle bli mer trygg med någon riktig klippa till läromästare som inte är så svår att få till en bra anridning på. Har någon annan ryttare testat honom? Springer han iväg lika mycket med alla eller vad händer om en mindre osäker ryttare rider honom på hoppbana?
Han håller på så med min kompis som är rutinerad (Hon utbildar just nu sin unghäst). Han har väldigt konstiga språng, så försvår är han inte. Trixig men inte svår. Hoppar just nu enbart kryss på 30cm? Och bommar. Högre vågar jag inte för jag är rädd för att han ska sticka osv.
 
Han känner nog av att du är lite osäker så han tvekar kanske lite och att det har sen fortsätt göra honom lite tveksam även om andra rider.

Du har ingen tränare du rider för som kan hjälpa dig? Eller annan med mycket kunskap ä din kompis då det inte verkar som hon kan lösa det.

Tandläkare, när var han kollad i munnen sist?

Sitter sadel bra, har han ont?

Fel bett, för skarpt?
 
Hallå! Jag ska försöka hålla det kort nu! x)

Jag har en C ponny, väldigt hoppglad som gillar att springa fort i hoppningen, och jag är ganska mesig utav mig så mitt höjdrekord ligger på 50cm, skratta om ni vill. Men är man osäker så är man :(

Iallafall så hade jag såååå gärna velat kunna hoppa en bana på 50cm utan att känna mig rädd. Just nu känns allt kaos, hästen springer så fort han kan då och då, annars så är han jätte jobbig. Allmänt trög men samtidigt pigg? Liksom inte framme för skänkeln. Vi kan inte tajma det, han kommer fel på hinder och jag vet inte hur jag ska göra för att lägga honom rätt. När han blir så kan jag inte röra honom knappt, och så springer han som bara den och tar världens konstigaste hopp, och jag kan då inte hänga med. Där tror jag också min rädsla är som störst, jag är alltså rädd för att komma fel. Hästen kraschar och så pom bang så ligger man på marken stendöd typ. Heh.. Samt att jag ska tappa all kontroll.

Men när vi får in ett bra hopp så känns det så bra!! Det ser så himla kul ut. Så nu är det så att det blir mest dressyr, och ja man tappar motivationen efter ett tag. Så jag vill ha alla tips. Vi har funderat på att ta in min vanliga tränare, men jag är fortfarande rädd för att tappa kontrollen och han ska sticka, för det brukar han göra. Bomba mig med tips! <3

Jag är också hopprädd och feg av mig överlag, så jag kanske kan ge lite tips om vad som fungerade för mig på den tiden då jag ändå hoppade, det gör jag inte längre utan valt att bara rida lite dressyr och rida i skogen. Mina tips är inriktade på vad som kan underlätta för dig som ryttare, inte direkt på vad du kan göra för att hästen att prestera på bästa sätt. Sedan är det ju väldigt individuellt från person till person vad som fungerar.

Till att börja med så är det väldigt bra att rida mycket galoppbommar. Då får man en viss känsla för hur man ska rida an, och blir det fel så blir det kanske inte ett lika kråkaktigt hopp. Då kan man som ryttare uppleva att man ändå känner av problemet på ett mer odramatiskt sätt, och vågar hantera det. Då blir man inte lika nervös i anridningen och riskerar inte att lägga hästen fel på samma sätt. Sedan kan det vara en idé att höja upp bommarna något, men lite i taget.

En annan sak som underlättat för mig är att hoppa studs, det kan vara otäckt att rida kan, men sedan glömmer man bort att man är rädd och följer med i flytet. Jag har heller aldrig hoppat högt, enda gångerna det faktiskt fungerat att höja upp något (läs max en meter) är genom ihärdig coachting från marken och ett upphöjt hinder efter en studsserie. I ditt fall kanske det kan bli lite läskigt om hästen drar iväg efter, men det är ju inte säkert.

Sedan tror jag att det är väldigt viktigt att emellanåt försöka hoppa en trygg häst om man har tillfälle. Jag får intrycket av att du är ganska ung, och jag tänker att jag själv hade gynnats så mycket i min utveckling om jag försökte göra det någon gång ibland när jag var yngre. Nu har jag bara gjort det i vuxen ålder och lite för sporadiskt. Dessutom så tycker jag att du ska försöka sätta upp en mer orädd ryttare på din ponny emellanåt så att mönstret inte blir för invant. Och till sist, klart du ska ta in din vanliga tränare! Men berätta hur du känner och be om hjälp utifrån eran nuvarande status, som innebär att ni är lite osäkra :)
 
Han känner nog av att du är lite osäker så han tvekar kanske lite och att det har sen fortsätt göra honom lite tveksam även om andra rider.

Du har ingen tränare du rider för som kan hjälpa dig? Eller annan med mycket kunskap ä din kompis då det inte verkar som hon kan lösa det.

Tandläkare, när var han kollad i munnen sist?

Sitter sadel bra, har han ont?

Fel bett, för skarpt?
Rider på vanligt 3 delat med fasta ringar, sadel sitter bra och tänderna kollades för inte alls länge sedan. Vi får nog ta in min tränare :(
 
Jag tänker så här...För det första; ett hinder på max 50 cm är inget att skratta åt; är olyckan framme kan den höjden räcka för ett dödsfall i allra värsta fall. Så känn för det första INTE att det är töntigt lågt, du är en kämpe som hoppar bara det! Det är INGET krav att hoppa högt! Glöm inte det!

Du har fått flera bra tips; och som sagt tycker jag du ska hoppa med en väl erfaren och bussig häst så du hittar självförtroendet och glädjen! För du VILL hoppa låter det som ju! :).
 
Jag har oxå varit sjukt hopprädd, men min häst verkligen älskar det. Och jag vill och tycker det är kul, men sjukt läskigt. Min häst är ung och jag har ridit in honom själv. I och med att han är ung så hoppade han inte alltid så "fint". Utan det kunde bli både stort, långt och krokigt.

För ca 1.5 år sen började jag med att rida med bommar regelbundet, minst en gång i veckan. Jag red i alla gångarter och olika övningar som övade upp min kontroll och hans lyhördhet. Sen började jag lägga upp små kryss på kanske 20 cm, travhoppade ett i taget. Saktade av efter eller la en volt för att känna att jag hade kontrollen.
Fortsatte att hoppa en gång i veckan och snart vågade jag galoppera på hinder, och sen sätta ihop flera till linjer och små banor.

Nu 1.5 år senare hoppar jag banor med lätthet, höjder på 70-80 cm. Vilket ibland kan kännas i magen, men jag har ändå en trygghet i att jag nu känner min häst såpass bra att jag vet att han hoppar och hur jag ska rida för att komma rätt.
Har märkt att om jag inte hoppar på kanske en månad så kommer osäkerheten tillbaka, så fortsätter att försöka hoppa en dag i veckan. Olika höjd och övningar.

Har haft god hjälp av tränare och en kunnig kompis. Så ta hjälp, och ta det i din takt. Utmana dig själv, men pressa dig inte för långt. Lycka till :)
 
Rider på vanligt 3 delat med fasta ringar, sadel sitter bra och tänderna kollades för inte alls länge sedan. Vi får nog ta in min tränare :(

Ser du det som ett nederlag att behöva ta in din tränare med tanke på din smiley och vad du skrev i första inlägget om att du är rädd för att tappa kontrollen och sticker? Eller får du känslan av att du gör bort dig om han sticker med dig när du har din tränare där?Tränare tar man ju till både för att komma framåt och utvecklas och få hjälp med att lösa problem som man inte kan lösa själv. Det är ju jättebra att ta in din tränare i detta läget.
 
Ser du det som ett nederlag att behöva ta in din tränare med tanke på din smiley och vad du skrev i första inlägget om att du är rädd för att tappa kontrollen och sticker? Eller får du känslan av att du gör bort dig om han sticker med dig när du har din tränare där?Tränare tar man ju till både för att komma framåt och utvecklas och få hjälp med att lösa problem som man inte kan lösa själv. Det är ju jättebra att ta in din tränare i detta läget.
Nej inget så, menade att det är tråkigt att man inte kan lösa det själv om man säger så! :)
 
Nej inget så, menade att det är tråkigt att man inte kan lösa det själv om man säger så! :)

Då är nog många av oss ryttare väldigt tråkiga för vi behöver alla hjälp om vi vill utvecklas. ;)

Är ponny fysiskt ok? Det låter inte riktigt normalt att den bara drar iväg. Om den nu inte blir väldigt spänd för att du spänner dig.

Ibland är bästa lösningen att byta häst till en som man känner sig mera trygg på. Det ska ju vara roligt att rida. :)
 
Då är nog många av oss ryttare väldigt tråkiga för vi behöver alla hjälp om vi vill utvecklas. ;)

Är ponny fysiskt ok? Det låter inte riktigt normalt att den bara drar iväg. Om den nu inte blir väldigt spänd för att du spänner dig.

Ibland är bästa lösningen att byta häst till en som man känner sig mera trygg på. Det ska ju vara roligt att rida. :)
Nej han tycker det är så extremt kul, han är en väldigt nervig och pigg ponny + mitt nervösa jag blir inte 100% bra!
 
Min ponny var riktigt, riktigt ful att hoppa i början. Hon var van vid en jätteduktig ryttare, som dessutom vägde runt 30 kilo mer än mig, jag var alltså bara tretton år och fruktansvärt smal/lätt. Hon kunde bjuda hur fint som helst, och sen bara slängde hon sig åt sidan så man flög som en vante. 30 kilo mig stod sig ganska slätt mot 400 kilo ponny. Vi tränade en tränare som tyckte att jag var mesig, en så pass duktig ponny kunde "vem som helst" rida, och bara höjde och höjde. Till slut vet jag inte vem som var mest nerkörd i skosulorna, jag eller hästen.

Vi bytte tränare sen, och började från början. Dressyr, dressyr, dressyr, bommar, småhinder. Till slut tävlade vi 90-klasser tillsammans, så det fanns där hela tiden. Men det fick ta tid.

En ridolycka med annan häst för nio år sen satte p för min hoppkarriär. Min nuvarande gillar att hoppa, och har hoppat lite med annan tjej, men jag vågar inte hoppa ensam och har sällan möjlighet att ha någon med mig, så just nu blir det ingenting. Men vill egentligen kunna hoppa typ lite 70-80-hinder med henne någon gång, men det får bli när jag blivit rik och har egen ridbana (aldrig alltså, som det känns nu).

Tvinga inte dig själv till att hoppa högre än du vill och vågar. Ett kraschat självförtroende tar oändligt mycket längre tid att bygga upp än vad det hade gjort att göra rätt från början.
 
Nej inget så, menade att det är tråkigt att man inte kan lösa det själv om man säger så! :)

Jag hoppade massor på ponny, tävlade 1.20, tränade 1.30

Sen blev jag rädd. Och skadade ryggen svårt. Hade ett par hästar som kunde stoppa utan anledning som gjorde det värre. Hoppade inget på 8 år.

Köpte ny häst i feb. "Hoppade" typ 40 cm (ett hinder) bara för att se vad hon gjorde. (Hon kan hoppa, såg säljaren hoppa henne).

Vi började hoppa för tränare i juni. Jag var livrädd. Vi startade 70 och 80 cm i höstas och tränar upp till 90. Jag tycker 70 är helt okej men 80-90 är högt. Särskilt innan jag börjat hoppa.

Vet du vad? Jag hoppar inte ett enda språng utan tränare förutom på tävling/P&J. Helt enkelt för att jag vet hur lätt det är att rädslan tar över, särskilt som min fröken blir stark och vi kommer knas då, och jag tänker inte riskera det. Utan jag hoppar bara för tränaren, som kan (och har fått göra det ibland) peppa och styra upp oss så vi får till det.

Så det ät inget alls fel med att "inte klara av det själv", och ibland är der bara bra att inte ens göra det själv under en period!
 
Jag var/är löjligt hopprädd. Det som hjälpte mig var att först hoppa på en stensäker häst. Jag styrde på hinder, släppte efter tyglarna och bara följde med. Första gångerna blundade jag *s* Men det hjälpte mig. Hästen jag rider nu travhoppar jag bara. Han är travare och det går för fort annars. Vi hoppar man 50. Han stannar aldrig, springer aldrig bredvid. Han hoppar som en kratta, min teknik över hinder är hemsk, men vi tar oss över, jag sliter honom aldrig i munnen eller så. Vi har roligt. Jag vågar inte hoppa oxer än, men det kommer nog.

Så mitt råd är att låna en säker häst att jobba upp självförtroendet med, samtidigt som du gör andra saker med din häst. Kanske kan någon kompis hoppa din häst under tiden så han också lär sig? Jag vågar t.ex. inte galoppera för det går fortfarande för fort, så galoppen får ägaren jobba med.
 
Jag tycker 50cm är alldeles lagom höjd - och jag rider stor häst :o :D häng inte upp dig på höjden, den kan du öka när du känner dig bekväm i resten av ridningen när du hoppar. det finns ingen här som skrattar åt dig oavsett om du hoppar nergrävda bommar eller 1,2m ;)

Tränare ska du absolut ta hjälp av! de är ju till för att hjälpa till och lösa problem precis som detta!

Jag har varit osäker när det gäller hoppning, jag har en jättefin "hopphäst" med talang - tyvärr skadad för tillfället - men hon hoppar nog som din ponny gör - när hon kommer fel eller är osäker (vilket hon ofta är) kan hon ta jättestora hopp eller hoppa väldigt "ojämt" vilket gjorde att jag hade jättesvårt att hänga med och det kändes inte roligt varken för henne eller för mig.

jag löste det faktiskt så att jag hittade en erfaren hoppryttare som har hoppat henne och det har gått jättebra - hon tar mindre "stora" hopp men det händer ibland även med den erfarna ryttaren men hon har bättre balans än mig :) sen köpte jag en till häst - jo jag vet att alla inte har den möjligheten - en häst som inte överhoppar sig - oavsett om den kommer fel utan mer är som en pansartank och som är stadig och framåt.

Om du är osäker i hoppningen och om möjligheten att låna en lugn och erfaren hopphäst som inte överhoppar och som hoppar "av sig själv" och som kanske är så erfaren att den inte kommer fel så ofta är nog det bästa för dig för att bygga självförtroende och för att hitta balansen vid hoppningen.

om du inte har möjligheten skulle jag säga att börja att hoppa små små hinder i trav med travbommar eller kanske tillochmed bommar, för att din ponny ska lära sig komma rätt, - löshoppa. jobba med bommar - öva mycket med markarbetet - stanna mellan hindrena/bommarna osv.
 
Man måste ju inte hoppa? Den dagen jag blir rädd för att hoppa kommer jag inte hoppa mer utan ägna mig åt de grenar som man slipper hoppa i! Det är inget fel i att inte våga/vilja hoppa! Sen förstår jag precis grejen med att tappa motivationen om man bara måste hålla på med dressyr. På min gamle fälttävlanshäst som blir 25 nästa år hoppar jag bara små hinder med emellanåt men jag har börjat med Working Equitation och satt upp lite sådana övningar hemma! Då blir det roligare för båda honom och mig eftersom vi båda inte är något fan av ren dressyr!
 

Liknande trådar

Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 114
Senast: Juli0a
·
Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
1 325
Senast: Trassel12
·
Ridning Jag är rädd varje gång jag rider min häst. Sitter hela tiden med en känsla av att han kommer att bocka och sticka iväg. Ska dra...
Svar
8
· Visningar
3 667
Senast: AbCdE
·
Ridning Jag red som ung, men slutade i tonåren efter en olycka där jag skadade mig ganska allvarligt. Tog några år att bli helt återställd och...
2
Svar
22
· Visningar
3 618
Senast: Sesca
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp