Höstföräldrar 2014

[thoora]

Angående "Att föda" så reagerade jag också på att det är ett sådant vurmande för att föda upprätt. Det känns ändå som att de allra flesta inte gör det - eller?

Nej, jag tror de flesta inte gör det. Men det kan ju faktiskt bero på hur man blir bemött inom vården och att man hela tiden ser liggande födslar på tv osv osv, precis som författaren är inne på. Det finns nog för- och nackdelar med det mesta och är det på väg att bli en långdragen förlossning kan jag förstå att upprätt position kan hjälpa. För mig som hade 9 min från första krystvärk tills barnet var född känns det som att det kvittade.

Angående kejsarsnitt vs vaginal födsel. Jag har ingen aning om hur förlossningssmärta känns och vet därför inte vad jag har att vänta. Har läst att det är jämförbart med att amputera ett finger utan bedövning och tycker det låter rätt skrämmande! Men jag har opererats och fått narkos och har överlevt det. Jag är därför inte rädd för snitt som företeelse.

Jag är heller inte rädd för snitt, men jag inser ju att det inte är att föredra för mig som dessutom släpar på en del övervikt. Jag tyckte inte förlossningssmärtan var så farlig heller, jag har haft njurstensanfall som jag upplevde många gånger värre. Därför känns det extra tramsigt att jag funderar så mycket nu. Så länge jag får röra mig hanterar jag värkarna ganska bra, det jag är mest rädd för är att bli låst till någon maskin som gör att jag måste vara stilla.

 

[thoora]

Vad intressant förresten att det är flera som kommit in relativt öppna till förlossningen! Hur länge gick ni med värkar hemma innan ni åkte in?

Beror på hur man definierar värkar. Första känningen av molvärk hade jag ganska sent på onsdagskvällen. På torsdagskvällen var det tydliga värkar, men det fungerade bra att duscha och liknande för att lindra smärtan. Hade inte regelbundna värkar förrän vi var på väg in till förlossningen tidigt på fredagsmorgonen och han föddes strax före 8. Så, nånstans mellan 4 och 36 timmar?

 

[hvala]

Beror på hur man definierar värkar. Första känningen av molvärk hade jag ganska sent på onsdagskvällen. På torsdagskvällen var det tydliga värkar, men det fungerade bra att duscha och liknande för att lindra smärtan. Hade inte regelbundna värkar förrän vi var på väg in till förlossningen tidigt på fredagsmorgonen och han föddes strax före 8. Så, nånstans mellan 4 och 36 timmar?

Låter som ett schyst upplägg Kunde du sova något natten till fredag?

Allting här tyder på att det är väldigt nära för mig - förutom att värkarna inte kommer igång då Jag kämpar med att acceptera läget och bara åka med men hormonerna i kroppen lever rövare och orsakar humörsvängningar deluxe.

 

[Emor]

Själva förlossningssmärtan sist var verkligen ingenting som bekom mig, jag tog aldrig bedövning, inte ens lustgas, för att jag inte var i närheten av att behöva det. (jo, jag fick lokalbedövning efteråt då hon sydde, det var inte kul! Men tja, då var ju dottern redan ute liksom)

Men denna gången så har jag fått något scenario att jag kommer dö av smärta typ. Totalt ologiskt.

Jag kom dock in till förlossningen och var då öppen 3 cm, men jag åkte in för att jag ville få morfin att sova på eftersom att jag skulle sättas igång på morgonen och hade pinvärkar då jag låg ner Det visade sig vara värkar, och dottern är född innan igångsättningstiden. (jag hade inte sovit på 3 dygn innan, därav att jag var angelägen om att få sova innan förlossningen satte igång, gick sådär.)

 

[thoora]

@hvala Nja, jag slumrade lite mellan värkarna men det blev inte mycket av det hela. Eftersom jag som sagt vill hantera smärtan genom att röra på mig så var det svårt att komma till så pass mycket ro.

Men denna gången så har jag fått något scenario att jag kommer dö av smärta typ. Totalt ologiskt.

Känner såååå igen mig.

 

[Imnir]

Jag vill inte heller göra ks om jag inte verkligen måste!
Jag pratade om det med barnmorskan som förlöst mig sist och hon sa att vaginalt förlossning är en snabbt övergående smärta, medan ks är en långvarig smärta. Bit ihop och krysta så går det över snart
Hon var helt underbar! Peppade och var jätte gullig

Jag var inne från 12 tills min dotter föddes 19.14. Klockan 12 var jag öppen 5 cm. Alldeles lagom tid att spendera med lustgasen

 

[Nelle]

Vad är det som känns hemskt med den förra förlossningen som du är rädd att uppleva den här gången också?
.

Ingenting! Jag var jättenöjd med min förra förlossning och tar mer än gärna en repris på den. Rädslan/osäkerheten ligger i att det INTE kommer att bli som förra gången! Jag har en ganska låst bild av hur det går till att föda barn, baserad på förra gången. Samtidigt så är jag ju väl medveten om att man inte kan räkna med att det går lika lätt denna gång och att hela förloppet kan bli precis annorlunda.

 

[thoora]

Ingenting! Jag var jättenöjd med min förra förlossning och tar mer än gärna en repris på den. Rädslan/osäkerheten ligger i att det INTE kommer att bli som förra gången! Jag har en ganska låst bild av hur det går till att föda barn, baserad på förra gången. Samtidigt så är jag ju väl medveten om att man inte kan räkna med att det går lika lätt denna gång och att hela förloppet kan bli precis annorlunda.

Jag tog faktiskt upp just det när jag fick träffa läkare ganska tidigt i graviditeten. När jag sa att jag försökte att inte räkna med att det skulle gå lika bra den här gången, så svarade hon att det var väldigt osannolikt att det INTE skulle gå bra när första förlossningen gick så lätt. Så det behövde jag verkligen inte gå och oroa mig för. Det hjälpte ju min låsta bild väldigt mycket.

 

[Nelle]

Vad intressant förresten att det är flera som kommit in relativt öppna till förlossningen! Hur länge gick ni med värkar hemma innan ni åkte in?

Mitt vatten gick kl 01.30 på natten, värkarna kom igång ca 03.30 och var väldigt starka på en gång, hade 2min långa värkar, 2 min paus ungefär kl 5. Vi började försöka åka till förlossningen då men det sånt jäkla tryck i värkarna så det tog ett tag innan vi kom ut i bilen, fick bla byta byxor 3 gånger eftersom det kom mer vatten i varje värk. Vi var inne kl 6.30 och började krysta kl 7, sedan är han född 08.54. Han låg fortfarande väldigt högt upp eftersom hela öppningsskedet gick så jäkla fort så han tog lite på sig.
Jag fick lustgasen upptryckt när jag kom in så jag använde den vid krystningen fast jag tror egentligen inte att jag behövde den. Jag sov i princip mellan alla värkar både hemma och inne på förlossningen, även krystvärkarna.

 

[Emor]

Jag tog faktiskt upp just det när jag fick träffa läkare ganska tidigt i graviditeten. När jag sa att jag försökte att inte räkna med att det skulle gå lika bra den här gången, så svarade hon att det var väldigt osannolikt att det INTE skulle gå bra när första förlossningen gick så lätt. Så det behövde jag verkligen inte gå och oroa mig för. Det hjälpte ju min låsta bild väldigt mycket.

Haha, min barnmorska sa det samma. "Ja vanligtvis är förlossning nr 2 en revansch på första förlossningen". Tack så mycket, jag som försöker tänka mig att det inte kommer gå lika lätt denna gången.

 

[Nelle]

Haha, min barnmorska sa det samma. "Ja vanligtvis är förlossning nr 2 en revansch på första förlossningen". Tack så mycket, jag som försöker tänka mig att det inte kommer gå lika lätt denna gången.

Precis samma här

 

[heartstring]

@thoora och @hvala Det där om att man "ska" stå upp stör jag mig inte på, men å andra sida så är det ställningar som öppnar upp bäckenet jämfört med när man ligger på rygg. Ligger man på rygg så föds liksom bebisen i "uppförsbacke" och svanskotan ligger för på ett annat sätt och det blir trängre, så är det ett långsamt förlopp tex så är det ju bra om man kan stå upp och öppna upp bäckenet mer (samt få hjälp av tyngdlagen). Det är ju som hon skriver också i samband med att man började föda på sjukhus som man började föda på rygg då det är något som läkarna/ bm förespråkat för att deras arbete ska bli lättare.
Men jag säger inget, min dotter födde jag på rygg. Jag hade velat vara upprätt men allt gick så otroligt fort när det väl kom igång att jag inte riktigt fattade vad som hände och hur i hela friden skulle jag kunna röra på mig!?
Så, jag ser helt klart fördelarna med en upprätt födsel, men alla gör som man själv vill och känner är bäst.
BM vill dock oftast ha en på rygg när de undersöker (de får tydligen inte öva så mkt på upprätta mammor) och har man då ingen egen tanke om hur man vill ha det eller så så gör man nog mer som de säger och då blir man nog lätt liggandes på rygg.

När jag läste boken kände jag mig mer elak som en förespråkare att inte stoppa i sig en massa medicinsk smärtlindring.. Men det är ju jag och mina tankar, mål som jag vill ha, inte som jag automatiskt tycker att alla andra ska ha.

@thoora Då förstår jag!
Min förlossning gick ju snabbt sist (trots typ 32 timmar från allra första värken och igångsättning) och jag får bara höra att jag inte får vänta hemma länge för bebis ett kom jättesnabbt och bebis två går ju ofta snabbare så.. Men mina tankar blir mer "jag vill INTE föda i bilen eller på parkeringen, då föder jag hellre hemma!" (Ja, jag är lite knäpp ), så jag kan inte riktigt känna igen mig i rädslan att det inte ska gå lika bra nu. Samtidigt så förstår jag, för man vet ju aldrig.
Jag försöker helt enkelt att utgå från att allt kommer att gå bra, jag vill liksom inte få in negativa tankar och sånt som kan komma att störa mitt förlossningsarbete, men det är kanske inte så lätt det heller :/
Jag önskar att jag kunde komma med tips, men jag har inget bättre att komma med..

 

[cirkus]

Apropå detta med olika förlossningspositioner.
Jag kan tänka mig att det är olika beroende på hur förloppet är. Ett snabbt förlopp kan man vilja hejda lite så att det inte går FÖR snabbt och det riskerar sprickning. Medan ett långsamt förlopp kan det vara en fördel att ta hjälp av tyngdlagen.

 

[thoora]

Ja, jag tror också att olika förlossningpositioner är att föredra vid olika tillfällen, inte att en alltid är att föredra framför en annan. Gällande den lilla "uppförsbacke" som blir om man ligger på rygg tror jag det är hittepå att den skulle påverka så himla mycket. Värkarna, förutsatt att förlossningen är normal, är ju så starka att jag betvivlar att det skulle spela roll om man så stod på huvudet. Jag tänker på ston som fölar stående t ex, där kan vi snacka om uppförsbacke.

 

[hvala]

Angående ställning börjar jag tro att jag måste hålla mig i upprätt position oavbrutet från och med nu om jag över huvud taget ska få ut min bebis. Hon tycks nämligen krypa uppåt på nätterna när jag ligger ner. Varje morgon när jag vaknar är magen stor och hård mellan naveln och revbenen för att sedan under dagen sjunka nedåt. Ska det vara så? Hon är väl fixerad enligt BM och jag känner när jag är ute och går att huvudet står väldigt långt ner.

 

[heartstring]

Angående uppförsbacken (igen). När du ligger på rygg så ligger du ju plant på rygg, du har inte den naturliga svanken utan riktar bäckenet uppåt, så därav kan jag tänka mig att det blir uppförsbacke, plus att svanskotan kommer upp och "för" bäckenet.
En häst står på alla fyra och även en position på alla fyra öppnar upp bäckenet för en människa.
På alla fyra kan man göra förloppet långsammare genom att "köra upp rumpan i vädret" eftersom man då motverkar tyngdlagen och den spelar ju faktiskt roll även om du har starka värkar.
Sedan finns det ju olika ställningar och olika vilka som gynnar vad och vem, men ett långsamt förlopp eller en förlossning som man vill avsluta med tex sugklocka kan gå mycket bättre om man får vara upprätt och kan öppna upp bäckenet, samt att man får hjälp av tyngdlagen.

Risken för bristningar brukar dessutom vara ganska liten om kvinnan får sköta krystarbetet själv och lyssna på kroppen, men då krävs det ju nästan att man inte har bedövningar som hämmar känseln och att man inte forcerar krystningarna.

 

[heartstring]

Dessutom brukar det ju vara sjukt obehagligt att ligga på rygg om man har en bebis som trycker på kroppspulsåder och allt vad det är :P

Det värsta tycker jag är den där jägarns CTG-apparaten och skalpelektroden, CTG:n för att jag blev låst och bara fick ligga/ halvsitta på rygg (annars tappade den kontakt med bebis) och elektroden för att jag inte fick duscha med den (fast det sa de inte när de tog ut mig ur duschen o satte dit den, det sa de efteråt! ).. Jag gillar inte alla mackapärer man ska "sitta fast" i.

 

[heartstring]

Angående ställning börjar jag tro att jag måste hålla mig i upprätt position oavbrutet från och med nu om jag över huvud taget ska få ut min bebis. Hon tycks nämligen krypa uppåt på nätterna när jag ligger ner. Varje morgon när jag vaknar är magen stor och hård mellan naveln och revbenen för att sedan under dagen sjunka nedåt. Ska det vara så? Hon är väl fixerad enligt BM och jag känner när jag är ute och går att huvudet står väldigt långt ner.

Nejmen, vilken buse!! Men om hon kryper ner igen så borde det ju inte vara så tokigt? Det finns kanske helt enkelt mer plats "där uppe" på nätterna? :P

 

[Emor]

Jag var tvungen att ligga ner, då jag fick krystimpulser då jag stod upp trots att jag inte var nog öppen. Denna gången hoppas jag att jag kan stå eller sitta iaf största delen.

 

[heartstring]

Jag var tvungen att ligga ner, då jag fick krystimpulser då jag stod upp trots att jag inte var nog öppen. Denna gången hoppas jag att jag kan stå eller sitta iaf största delen.

Det där tycker jag är rätt spännande egentligen, att kroppen säger krysta fast man inte är fullt öppen. En släkting till mig var typ 7-8 cm öppen när krystvärkarna kom, men hon kunde inte hålla emot dem (kroppen gör ju lite som den själv vill).