Hjälp rostig ryttare utan timing och takt.

[Kijona]

Jag har återvänt till tidningen efter 10års uppehåll och har väl än så länge ridit kanske 10 ggr, så egentligen borde jag inte, men jag känner sån prestationsångest. Det går verkligen jättedåligt, jag tappar självförtroendet och efter sista lektionen ville jag bara lägga allt på hyllan igen.

Har försökt fokusera på att bygga upp min följsamhet i sitsen och stabiliserande muskler i bålen framförallt. Har en gammal föreställning att jag ridit mycket med handen och fokuserat på och ridit framdelen istället för bakdelen.
Har velat komma ifrån detta, vilket istället leder till att jag överkompenserar och nu inte vet vad jag ska göra med handen alls?
Vill inte ha för mycket i handen, men det verkar istället leda till att jag kanske rider med för lite kontakt och tappar möjligheten att ge fina tygelhjälper?
Till saken hör att jag hittills ridit hästar som är lite stjärnkikare, så min strategi har varit att försöka erbjuda en lugn och stilla kontakt men det känns omöjligt när jag inte får någon kontakt alls då hästarna drar sig undan den och springer. Kanske blir min "lugna stilla hand", tvärtom oföljsam och genom detta "hård" ?

Hur mycket ska jag ha i handen egentligen och hur tydlig ska ramen vara? Får tygeln glappa eller ska jag ha en stadigare kontakt? VAD är det egentligen jag ska göra med handen?

Känner mig vilse i pannkakan just nu och vet inte hur jag kommer vidare. Instruktionerna är att jag ska hitta takten och timingen ,men hur omsätter jag det i praktiken?

Är det kanske någon som sitter på bra youtube-klipp eller boktips?

Mvh Kanske borde börja i nybörjargrupp istället

 

[Lingon]

Du behöver börja med rätt häst. Det är guld värt att få rida en enkel häst som har lätt för sig, är välriden och har lätt för att gå i rätt form.

Jag började rida efter 20 års uppehåll och hade turen att få rida en häst som var helt ny på ridskolan. Fortfarande mjuk och känslig men otroligt snäll och förlåtande individ. Gav mig ett riktigt bra självförtroende redan först lektionen. Hade jag fått rida en av de andra som är mycket svårare att få i rätt form och som går lite för mycket med nybörjare hade mitt självförtroende fått sig en törn.

Kolla med ridläraren om du kan få ta några privatlektioner! Det ger jättemycket! Förklara innan vad du vill jobba med och att du just vill jobba upp känslan efter många års uppehåll.

 

[Modest]

Jag har återvänt till tidningen efter 10års uppehåll och har väl än så länge ridit kanske 10 ggr, så egentligen borde jag inte, men jag känner sån prestationsångest. Det går verkligen jättedåligt, jag tappar självförtroendet och efter sista lektionen ville jag bara lägga allt på hyllan igen.

Har försökt fokusera på att bygga upp min följsamhet i sitsen och stabiliserande muskler i bålen framförallt. Har en gammal föreställning att jag ridit mycket med handen och fokuserat på och ridit framdelen istället för bakdelen.
Har velat komma ifrån detta, vilket istället leder till att jag överkompenserar och nu inte vet vad jag ska göra med handen alls?
Vill inte ha för mycket i handen, men det verkar istället leda till att jag kanske rider med för lite kontakt och tappar möjligheten att ge fina tygelhjälper?
Till saken hör att jag hittills ridit hästar som är lite stjärnkikare, så min strategi har varit att försöka erbjuda en lugn och stilla kontakt men det känns omöjligt när jag inte får någon kontakt alls då hästarna drar sig undan den och springer. Kanske blir min "lugna stilla hand", tvärtom oföljsam och genom detta "hård" ?

Hur mycket ska jag ha i handen egentligen och hur tydlig ska ramen vara? Får tygeln glappa eller ska jag ha en stadigare kontakt? VAD är det egentligen jag ska göra med handen?

Känner mig vilse i pannkakan just nu och vet inte hur jag kommer vidare. Instruktionerna är att jag ska hitta takten och timingen ,men hur omsätter jag det i praktiken?

Är det kanske någon som sitter på bra youtube-klipp eller boktips?

Mvh Kanske borde börja i nybörjargrupp istället

Vad säger ridläraren/tränaren om din hand? Denne är ju den enda som sett dig IRL. Tror att privalektioner/mer träning på något sätt är en jättebra idé!

Jag har också börjat rida igen efter långt uppehåll och snarare haft problemet att jag spänner mig i axlar/armar och blir stum i handen. Jag har ridit ca 4 månader nu och det blir bättre, känslan kommer tillbaka.

 

[Shaggy]

Min känsla när jag läser ditt inlägg är att du försöker ändra allt på en gång. Om det är så förstår jag att du blir förvirrad. Fokusera på en sak att jobba med och ta det steg för steg därifrån.

 

[Kijona]

Vad säger ridläraren/tränaren om din hand? Denne är ju den enda som sett dig IRL. Tror att privalektioner/mer träning på något sätt är en jättebra idé!

Jag har också börjat rida igen efter långt uppehåll och snarare haft problemet att jag spänner mig i axlar/armar och blir stum i handen. Jag har ridit ca 4 månader nu och det blir bättre, känslan kommer tillbaka.

Ridläraren säger att jag måste hitta timingen, och det låter fint men det är för luddigt och förklarar inte vad jag egentligen undrar. Det jag undrar är ju hur det är meningen att jag ska använda handen korrekt ?

Tror att hon menar att jag saknar känsla och att det är något som kommer med tiden, men efter sista passet fick mitt självförtroende sig en rejäl törn.
Häststackarn blev nästan hysterisk även fast jag inte hade något i handen.

Här är det jättedyrt bara att rida i grupp, men absolut det skulle kunna vara en idé att rida privat nån gång ibland kanske.

 

[Islandshästryttare]

@Kijona om ridläraren förklarar på ett luddigt sätt så be om en utförligare förklaring. Det brukar jag göra om jag inte förstår vad ridläraren menar.

Tygeln ska absolut inte glappa även om du rider en häst som är stjärnkikare. Du måste erbjuda hästen stöd från handen men vara mjuk och följsam så att handen inte blir låst eller hård. Men samtidigt inte släppa stödet.

Jag tror absolut du skulle vara hjälpt av några privatlektioner för att i lugn och ro kunna jobba med detta och då också ha ridlärarens fulla uppmärksamhet och hjälp.

 

[Modest]

Ridläraren säger att jag måste hitta timingen, och det låter fint men det är för luddigt och förklarar inte vad jag egentligen undrar. Det jag undrar är ju hur det är meningen att jag ska använda handen korrekt ?

Tror att hon menar att jag saknar känsla och att det är något som kommer med tiden, men efter sista passet fick mitt självförtroende sig en rejäl törn.
Häststackarn blev nästan hysterisk även fast jag inte hade något i handen.

Här är det jättedyrt bara att rida i grupp, men absolut det skulle kunna vara en idé att rida privat nån gång ibland kanske.

Dels måste nog ridläraren förklara lite tydligare, dels tar det ju ett tag att återfå timingen när man är ringrostig. Jag tycker som sagt att den börjat komma tillbaka nu, ca 4 månader in (rider 2-4 gånger/vecka i snitt).

 

[tuaphua]

Ridläraren säger att jag måste hitta timingen, och det låter fint men det är för luddigt och förklarar inte vad jag egentligen undrar. Det jag undrar är ju hur det är meningen att jag ska använda handen korrekt ?

Tror att hon menar att jag saknar känsla och att det är något som kommer med tiden, men efter sista passet fick mitt självförtroende sig en rejäl törn.
Häststackarn blev nästan hysterisk även fast jag inte hade något i handen.

Här är det jättedyrt bara att rida i grupp, men absolut det skulle kunna vara en idé att rida privat nån gång ibland kanske.

Eftersom jag inte sett dig rida så kan jag ju inte vara säker.
Men många nybörjare eller ringrostiga återvändare så att säga har för ostabil sits och för mkt att aktivt tänka på och jobba med i sin sits(balans/följsamhet/etc) för att också få en korrekt hand.
Jag undervisar främst bara 1 ekipage i taget iom att jag vill kunna vara på eleven så att de snabbt hittar känslan. Man måste i ögonblicket tala om när det är rätt/fel ihop med att eleven får instruktioner om vad som sker och varför. I grupp får man mer ge lite allmänna instruktioner och försöka hinna påpeka saker hyfsat ofta till alla eleverna. Men det går aldrig att få det lika precist som enskilt.
Så några privatlektioner nu när du börjar kan nog hjälpa dig.
För hittar du basics vad gäller balans, följsamhet etc och sedan en snabb och känslig hand så blir det enklare att göra framsteg i grupplektionerna.

Jag kan tänka mig att det är det din tränare menar med att du ska hitta takt och timeing och att det kommer. Denne måste ju arbeta enligt grupptränings-filosofi. Och hittar man takt tex så bör man vara lite följsam och i balans för att det ska funka. Då kan timeingen bli kvickare.
Så länge man inte är i balans blir det svårt att bli kvick i timeing iom att man spänner sig.

Du ska alltid ha kontakt i tygeln. Men inte tryck.

I inledande skede är det främst att du har kontakt och en hand som i förhållande till hästens mun är still. Dvs du måste följa hästens rörelser i hals/huvud med din hand. Den handen måste vara oberoende av din sits. Och för en oberoende hand behöver du en balanserad sits.

Efter det kan du börja inverkansrida med handen mer och finlira. Men även där måste det främst vara sitsbaserad ridning.

Hur menade du att hästen blev hysterisk sist?

 

[Kijona]

0

Eftersom jag inte sett dig rida så kan jag ju inte vara säker.
Men många nybörjare eller ringrostiga återvändare så att säga har för ostabil sits och för mkt att aktivt tänka på och jobba med i sin sits(balans/följsamhet/etc) för att också få en korrekt hand.
Jag undervisar främst bara 1 ekipage i taget iom att jag vill kunna vara på eleven så att de snabbt hittar känslan. Man måste i ögonblicket tala om när det är rätt/fel ihop med att eleven får instruktioner om vad som sker och varför. I grupp får man mer ge lite allmänna instruktioner och försöka hinna påpeka saker hyfsat ofta till alla eleverna. Men det går aldrig att få det lika precist som enskilt.
Så några privatlektioner nu när du börjar kan nog hjälpa dig.
För hittar du basics vad gäller balans, följsamhet etc och sedan en snabb och känslig hand så blir det enklare att göra framsteg i grupplektionerna.

Jag kan tänka mig att det är det din tränare menar med att du ska hitta takt och timeing och att det kommer. Denne måste ju arbeta enligt grupptränings-filosofi. Och hittar man takt tex så bör man vara lite följsam och i balans för att det ska funka. Då kan timeingen bli kvickare.
Så länge man inte är i balans blir det svårt att bli kvick i timeing iom att man spänner sig.

Du ska alltid ha kontakt i tygeln. Men inte tryck.

I inledande skede är det främst att du har kontakt och en hand som i förhållande till hästens mun är still. Dvs du måste följa hästens rörelser i hals/huvud med din hand. Den handen måste vara oberoende av din sits. Och för en oberoende hand behöver du en balanserad sits.

Efter det kan du börja inverkansrida med handen mer och finlira. Men även där måste det främst vara sitsbaserad ridning.

Hur menade du att hästen blev hysterisk sist?

Hästen jag red har headshaking tendens eller liknande, därav hysterisk och stundtals ingenting i handen. Så när jag försökte ha en stilla hand i t ex traven så blev han bara mer och mer "triggad", som jag upplevde det, och som att han blev mer och mer ofokuserad. I vanliga fall går hästen med hjälptygel. Jag brukar föredra att rida utan, men den här hästen redde jag bara inte ut, så jag vet inte om det kanske är läge att testa hjälptygel nästa gång för att kunna komma till ridning.
Kände mig så himla kass som ryttare sist, och visste inte alls vad jag skulle göra med handen i det läget. I skritten försökte jag följa med i skrittrörelsen och i traven hålla någorlunda still men han blev s a s ännu mer intensiv då.

Håller med om att min sits verkligen inte är där den varit i fråga om balans och följsamhet. Ridlärare tycker att jag har ett bra säte , men själv känner jag ju att det är långt kvar att kunna sitta helt balanserat i alla gångarter.

 

[Lingon]

0

Hästen jag red har headshaking tendens eller liknande, därav hysterisk och stundtals ingenting i handen. Så när jag försökte ha en stilla hand i t ex traven så blev han bara mer och mer "triggad", som jag upplevde det, och som att han blev mer och mer ofokuserad. I vanliga fall går hästen med hjälptygel. Jag brukar föredra att rida utan, men den här hästen redde jag bara inte ut, så jag vet inte om det kanske är läge att testa hjälptygel nästa gång för att kunna komma till ridning.
Kände mig så himla kass som ryttare sist, och visste inte alls vad jag skulle göra med handen i det läget. I skritten försökte jag följa med i skrittrörelsen och i traven hålla någorlunda still men han blev s a s ännu mer intensiv då.

Håller med om att min sits verkligen inte är där den varit i fråga om balans och följsamhet. Ridlärare tycker att jag har ett bra säte , men själv känner jag ju att det är långt kvar att kunna sitta helt balanserat i alla gångarter.

Låter som helt fel häst för dig att rida nu!

 

[Kijona]

Låter som helt fel häst för dig att rida nu!

Ja jag håller med

 

[CaisaCax]

Nu kommer det här säkert att låta luddigt men... Ridning är ju mycket teknik och koordination, men det handlar ju först och främst om samspelet mellan dig och hästen. Försök att fokusera på samspelet och harmonin mellan er och strunta i hur det ser ut. Även om hästen går som en stjärnkikare så kan du fokusera på saker som tex övergångar och vägar. Ridskolehästar blir lätt lite avstängda, men se vad en liten klapp på halsen och ett litet bra vid rätt tillfälle kan göra. Allt handlar om att få hästen att samspela med dig och att ni har kul tillsammans. Det ska vara roligt att rida!

 

[_Taggis_]

Rid privatlektioner. Jag försökte rida i ridskolegrupp efter ett 6 år uppehåll en gång i tiedn. Det var fullständig katastrof. Jag kämpade en termin och det var aldrig kul, precis som du beskriver det så vet man teoretiskt vad man ska göra men man har inte känsla, balans och tajming. För att hitta det på ridskola i grupp krävs att det finns otroligt välridna hästar, så är sällan fallet.

Jag löste det med att rida privatlektioner och ha medryttarhäst där jag kunde fokusera i lugn och ro. Sedan köpte jag egen häst och tränade för tränare när jag kände att jag började känna igen mig själv hjälpligt igen. Nu har jag bestämt att vägen tillbaka var så lång att jag aldrig mer tänker gå den, ska jag sluta igen ska jag sluta för gott. Inga fler uppehåll och återkomster.

 

[Kijona]

Nu kommer det här säkert att låta luddigt men... Ridning är ju mycket teknik och koordination, men det handlar ju först och främst om samspelet mellan dig och hästen. Försök att fokusera på samspelet och harmonin mellan er och strunta i hur det ser ut. Även om hästen går som en stjärnkikare så kan du fokusera på saker som tex övergångar och vägar. Ridskolehästar blir lätt lite avstängda, men se vad en liten klapp på halsen och ett litet bra vid rätt tillfälle kan göra. Allt handlar om att få hästen att samspela med dig och att ni har kul tillsammans. Det ska vara roligt att rida!

Absolut, jag köper det och tills nu har jag verkligen försökt skita i det, men det blir en helt annan sak när hästen nästan hysteriskt skakar huvudet upp och ner och blir svår att styra då det är oklart om han själv ser var han är på väg. Det blir verkligen inte roligt när det känns som en timmes missförstånd.

 

[Roheryn]

0

Hästen jag red har headshaking tendens eller liknande, därav hysterisk och stundtals ingenting i handen. Så när jag försökte ha en stilla hand i t ex traven så blev han bara mer och mer "triggad", som jag upplevde det, och som att han blev mer och mer ofokuserad. I vanliga fall går hästen med hjälptygel. Jag brukar föredra att rida utan, men den här hästen redde jag bara inte ut, så jag vet inte om det kanske är läge att testa hjälptygel nästa gång för att kunna komma till ridning.
Kände mig så himla kass som ryttare sist, och visste inte alls vad jag skulle göra med handen i det läget. I skritten försökte jag följa med i skrittrörelsen och i traven hålla någorlunda still men han blev s a s ännu mer intensiv då.

Håller med om att min sits verkligen inte är där den varit i fråga om balans och följsamhet. Ridlärare tycker att jag har ett bra säte , men själv känner jag ju att det är långt kvar att kunna sitta helt balanserat i alla gångarter.

Om hästen i vanliga fall går med hjälptygel så finns det en anledning till det, tänker jag. Förmodligen är den anledningen att de flesta ridskoleryttare inte fixar att rida hästen utan, och kanske att hästen kräver lite mer stabilitet för att klara sitt jobb. Så om du ska rida den hästen igen, prova med hjälptygel (jag är annars ingen stor älskare av hjälptyglar jag heller).

Jag hade en medryttarhäst under ett par års tid som var lite som den hästen du beskriver - kunde slå väldigt med huvudet för minsta lilla (insekter till exempel) och var väl inte alldeles korrekt inriden så hans första impuls var ofta att reagera "fel" på tygeltag (köra upp huvudet och gå emot). På honom hittade vi ett antal "botemedel" som gjorde att han med åren blev mycket, mycket bättre. Till att börja med red vi med löpande martingal. Den inverkar ju ingenting när hästen går "rätt", men den är en bra säkerhet för att hålla tyglarna på rätt plats när hästen börjar greja med huvudet. Och så lärde vi oss att fastän han var en i grunden väldigt springvillig och pigg häst, så gällde det att driva fram honom när han körde upp huvudet - fram för skänkeln, helt stilla med handen. Faktiskt hellre rida lite för fort i början och låta hästen liksom hitta fram till bettet. Absolut inget glapp i tygeln (för då blir det små ryck när hästen viftar med huvudet och det blir ju obehagligt och då eskalerar situationen). Och aldrig handen bakåt, bara stilla och eventuellt ledande tygeltag.

Men det jag skriver ovan kräver ju, som flera redan skrivit, en balanserad sits så att handen kan vara stilla och mjukt följsam utan att glappa. Har du inte det än, så bör du kanske rida en stabilare häst ett tag så att hästen kan lära dig att hitta känslan. De riktigt bra hästarna brukar vara duktiga på det! Jag hade några riktiga "halleluja moments" i somras när jag fick rida min tränares hästar vid några tillfällen - det kändes som att tränare och hästar samarbetade för att lära mig timing och känsla - helt otroligt lärorikt!

 

[Lakritspipan]

0

Hästen jag red har headshaking tendens eller liknande, därav hysterisk och stundtals ingenting i handen. Så när jag försökte ha en stilla hand i t ex traven så blev han bara mer och mer "triggad", som jag upplevde det, och som att han blev mer och mer ofokuserad. I vanliga fall går hästen med hjälptygel. Jag brukar föredra att rida utan, men den här hästen redde jag bara inte ut, så jag vet inte om det kanske är läge att testa hjälptygel nästa gång för att kunna komma till ridning.
Kände mig så himla kass som ryttare sist, och visste inte alls vad jag skulle göra med handen i det läget. I skritten försökte jag följa med i skrittrörelsen och i traven hålla någorlunda still men han blev s a s ännu mer intensiv då.

Håller med om att min sits verkligen inte är där den varit i fråga om balans och följsamhet. Ridlärare tycker att jag har ett bra säte , men själv känner jag ju att det är långt kvar att kunna sitta helt balanserat i alla gångarter.

Om jag utgår från hur jag uppfattar det du beskrivit hade jag lättat i hand så du inte inverkar i munnen alls och ridit på framåt ur det där svåra läget. Så man även är säker på att ingen balans hålls i handen. Andas djupt med magen och känn balansen i sätet, lätt att balansera med överlivet om man spänner sig i axlarna/armarna för att man inte ännu har automatisk följsamhet i handen. Det blir fort bättre men håller med om att du bör rida en häst där du inte ska behöva "korrektionsrida" när du ska komma igång och känna det där roliga med ridningen! Hur har det gått?

 

[moster_punk]

En stabil och följsam hand kommer från sitsen i övrigt, så det är där du behöver börja, tänker jag. Man vill så gärna "allt" på en gång, men det är ofta bättre att ta en sak i taget. Börja med att bara sitta och följa, strunta i tyglarna så gott det går, bara håll dem men försök inte inverka mer än möjligen vid avsaktning och vändning där det inte räcker med övriga hjälper. En superbra grej är handtag på sadeln som du kan använda för att dra dig ned i sadeln och att ge stadga åt din ytterhand.

En häst som skakar på huvudet, sträcker det upp i skyn och till och med känns hysterisk talar om att den inte trivs med din hand och att den vill ha mer ridning av dig. På sätt och vis tycker jag att den sortens häst är bra att lära sig på, eftersom det blir lätt för dig att märka när du gör rätt.

Jag förstår att känslan just nu är mycket frustration, men det är bara att fortsätta öva, hitta igen del efter del i din ridning och glädjas åt framstegen här och nu istället för att jämföra dig med ditt ryttarjag från förr. Innan du vet ordet av kommer bitarna börja falla på plats!