Hjälp min hund är FÖR snäll :(

[whyme]

Som några av er vet så har jag nyligen fått hem en valp, det är sonen till min hanhund 6 år båda är chihuahuor långhåriga.

Den lille är alldeles helt sjövild och jag tycker liksom att den stora är alldeles för snäll, nästan så jag blir ledsen när jag ser det.

Den lille hoppar på honom, och biter honom, biter tag i svansen på honom och hänger kvar, och när vi leker dragkamp den stora och jag kommer den lille och bara tar över, och den stora han bara "ger" sig... hela tiden... den lille skulle tom kunna ta den stores mat om den ville, vilket jag inte har låtit den lilla få chansen till, den stora får äta på en stol så den lille inte når upp....

Och tom så har den stora tagit på sig ansvaret att skydda den lille när vi är ute, morrar åt alla hundar som går förbi, tom chihuahuatikar (som han älskar)

Och sen den lille har kommit så har han tappat lite glimten i ögat, verkar lite ledsen och så.. och jag backar verkligen den stora till 100%... jag vill ju att han ska säga ifrån mer... men han verkar liksom vara ... aa FÖR snäll

Vad göra?

 

[MrsScabtree]

Sv: Hjälp min hund är FÖR snäll

Hade samma problem med min gamla terrier vs marodörtaxen. Han var världens energiknippe och en riktigt liten djävul medan terriern är luuugn och snääälll som nalle puh. När taxen hastigt gick bort blev terrierns som ny, piggare och gladare. Samtidigt vet jag att d evar som ler och långhalm..men jo. Taxen gav ingen frid i huset han .
Vad man gör är en svår fråga..Är den ena hunden uppenbart störd av den andre så ser jag ingen annan utväg än omplacering.

 

[whyme]

Sv: Hjälp min hund är FÖR snäll

Det är för tidigt än att säga om den större inte kommer att trivas i fortsättningen, jag tror att det är en stor omställning för honom att dela familj och hem med en annan, vi har bara haft den lille i drygt en vecka..

När vi är utomhus däremot så leker dom tillsammans och verkar ha ganska roligt, och på nätterna sover dem brevid varann på filten, fast det är nog mest den lille som proppsar på det och den stora liksom bara går med på det...

Den store verkar vara lite halvsur på mig också, som katter kan vara, om ni förstår, han vill inte komma och gosa med mig och så i samma utsträckning längre min bäbis...

han verkar inte vara helt nöjd över ansvaret över en liten plutt, fastän han inte behöver ha det och själv tagit på sig det...