Sv: Hjälp mig med körkortet!
Hoppade på ett paket med massa körlektioner utan att ha tagit testlektion. Det skulle jag inte ha gjort.
Min ordinarie lärare var ok, lugn och så men inte mycket mer. Jag vantrivdes inte men trivdes inte heller.
När utbildningskontrollen kom fick jag köra en helt annorlunda bil med en snubbe som tjatade på mig för dom minsta grejerna. Jag blir hysterisk eftersom biljäveln dör titt som tätt (helt annat dragläge jämfört med den andra) och gubben skäller på mig för att jag HAR MER ÄN 20 CM FRÅN TROTTOARKANTEN när jag backar runt ett hörn (ja, han skrek på mig för det) och han säger mer eller mindre att allt jag lärt mig är fel. I slutet av utbildningskontrollen håller jag till och med på att åka av motorvägen bara av ren stress från gubbfan.
Ett tag senare kommer uppkörningen. Vaknar upp natten innan med världens feber och allt som hör till en riktigt duktig förkylning. Nåja, bara att åka iväg. Börjar med en kort lektion innan uppkörningen, det går ganska bra, läraren tyckte att körningen var helt godkänd. Tyvärr blev min feber och skit värre under tiden vi väntade på min uppkörning så när det avr dags för den riktiga uppkörningen så var jag nästan som full, jag hade noll koll på någonting typ. Missade att stanna för gångtrafikanter, trängde mig ut i en rondell, missade en 30-skylt osv. Ja, det gick ju åt helvete. Det enda jag gjorde bra var att backa runt hörnet tydligen, även om det var mer än 20cm från kanten :P . (jag slutade gå på bilskola efter första uppkörningen, övningskörde privat bara efter det).
Bokar in en ny uppkörning en vecka senare i hopp om att det kanske blev bättre om jag var frisk och pigg. Får samma kontrollanten som gången innan. Blev då kuggade för att jag inte kunde följa skyltar mot mål och hon kommenterade även att jag fokuserade på fel saker, och detta var antagligen för att jag pratade högt med mig själv typ "ja men vi är ju här.... och där var skylten dit... bla bla bla". Så som jag är van vid att göra, jag pratar med mig själv när jag kör och många andra jag åkt med gör det också. Och visst kom vi dit vi skulle, men men..
Tredje gången fick jag en annan kontrollant. Hon kollade upp vilka moment jag kuggade på sist och så gick vi igenom dem, mer eller mindre. Denna dam var hästintresserad så vi pratade häst under hela turen. Jag fick typ fyra motorstopp under denna uppkörning för att jag var såååå himla nervös att mitt ben skakade (det syntes på långa vägar och jag fick be om ursäkt för mitt skakande ben :P ). Klarade uppkörningen och det kändes totalt overkligt.
För att sammanfatta det hela litegrann. Att ta körkortet är en av de värsta saker jag gjort, jag mådde så dåligt under hela den perioden, men tillslut fick jag min dyra plastbit. Är väldigt glad att det är över, men jag hatar att köra bil efter den där utbildningskontrollen då den tog död på alla körglädje som fanns.
Ta det lugnt, världen går inte under om du inte klarar uppkörningen på en gång. Min syster klarade sitt körkort på fjärde, och det finns nog dom som har fler än så i bagaget.
Hoppade på ett paket med massa körlektioner utan att ha tagit testlektion. Det skulle jag inte ha gjort.
Min ordinarie lärare var ok, lugn och så men inte mycket mer. Jag vantrivdes inte men trivdes inte heller.
När utbildningskontrollen kom fick jag köra en helt annorlunda bil med en snubbe som tjatade på mig för dom minsta grejerna. Jag blir hysterisk eftersom biljäveln dör titt som tätt (helt annat dragläge jämfört med den andra) och gubben skäller på mig för att jag HAR MER ÄN 20 CM FRÅN TROTTOARKANTEN när jag backar runt ett hörn (ja, han skrek på mig för det) och han säger mer eller mindre att allt jag lärt mig är fel. I slutet av utbildningskontrollen håller jag till och med på att åka av motorvägen bara av ren stress från gubbfan.
Ett tag senare kommer uppkörningen. Vaknar upp natten innan med världens feber och allt som hör till en riktigt duktig förkylning. Nåja, bara att åka iväg. Börjar med en kort lektion innan uppkörningen, det går ganska bra, läraren tyckte att körningen var helt godkänd. Tyvärr blev min feber och skit värre under tiden vi väntade på min uppkörning så när det avr dags för den riktiga uppkörningen så var jag nästan som full, jag hade noll koll på någonting typ. Missade att stanna för gångtrafikanter, trängde mig ut i en rondell, missade en 30-skylt osv. Ja, det gick ju åt helvete. Det enda jag gjorde bra var att backa runt hörnet tydligen, även om det var mer än 20cm från kanten :P . (jag slutade gå på bilskola efter första uppkörningen, övningskörde privat bara efter det).
Bokar in en ny uppkörning en vecka senare i hopp om att det kanske blev bättre om jag var frisk och pigg. Får samma kontrollanten som gången innan. Blev då kuggade för att jag inte kunde följa skyltar mot mål och hon kommenterade även att jag fokuserade på fel saker, och detta var antagligen för att jag pratade högt med mig själv typ "ja men vi är ju här.... och där var skylten dit... bla bla bla". Så som jag är van vid att göra, jag pratar med mig själv när jag kör och många andra jag åkt med gör det också. Och visst kom vi dit vi skulle, men men..
Tredje gången fick jag en annan kontrollant. Hon kollade upp vilka moment jag kuggade på sist och så gick vi igenom dem, mer eller mindre. Denna dam var hästintresserad så vi pratade häst under hela turen. Jag fick typ fyra motorstopp under denna uppkörning för att jag var såååå himla nervös att mitt ben skakade (det syntes på långa vägar och jag fick be om ursäkt för mitt skakande ben :P ). Klarade uppkörningen och det kändes totalt overkligt.
För att sammanfatta det hela litegrann. Att ta körkortet är en av de värsta saker jag gjort, jag mådde så dåligt under hela den perioden, men tillslut fick jag min dyra plastbit. Är väldigt glad att det är över, men jag hatar att köra bil efter den där utbildningskontrollen då den tog död på alla körglädje som fanns.
Ta det lugnt, världen går inte under om du inte klarar uppkörningen på en gång. Min syster klarade sitt körkort på fjärde, och det finns nog dom som har fler än så i bagaget.
Senast ändrad: